Hur fungera örat?

ÖRAT

Örat är indelad i tre olika delar; ytterörat, mellanörat och inneörat.
Ytterörat

Ytteörat består av öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan är uppbyggd av elastisk brosk och är täck med hud. Ytterörat har en ljudförstärkande effekt. Öronmusslan fånger upp ljudet och leder via hörselgången till trumhinnan.Ytterörat ger genom sin utformning en viss förstäkande effekt och att kunna särkilja ljudet om det kommer framifrån eller bakifrån.

Hörselgången

Höselgången är mer eller mindre S-formad. Den yttre delen består av brosk och den inre av en bendel. I hörselgångens yttre del finns hårväxt och vaxkörtlar. Vaxet skyddar genom att med sin klibbiga konsistens fånga upp smuts och mikroorganismer, och vaxet är lätt bakteriedödande. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan som är ett mycket tunt, elastiskt membran som är 8-10 mm i diameter och där avslutar ytterörat.
Trumhinnan

Är ett slags elastiskt membran. Ljudtrycket vid trumhinnan är 5-10 dB högre än utanför ytterörat. När ljudvågen träffar trumhinnan omvandlas den akustiska energin till mekaniska svägningar, som sedan leds vidare via hörselbenskedjan i mellanörat till innerörat.






Mellanörat
　
Hammaren

Efter trumhinnan börjar mellanörat och hammaren sitter ledad vid trumhinnan. En muskel som kallas trumhinnespännaren (m. tensor tympani) har till uppgift att dra trumhinnan inåt vid höga ljudtryck för att minska starka, lågfrekventa vibrationer i innerörat.

Städet

Städet är ett litet broskben som ingår i hörselbenskedjan, dvs. hammaren, stigbygeln och städet.

Stigbygeln

Stigbygelmuskeln har tillsammans med trumhinnespännaren i uppgift att upprätthålla stabiliteten i hörselbenskedjan, dvs. hammaren, städet och stigbygeln. Vibrationen från trumhinnan sätter hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) i rörelse sedan förs vidare genom ett membran som kallas för ovala fönstret in till den vätska som finns i inneörat. Örontrumpeten som är öppen mot mellanörat ser till så att lufttrycket i ytterörat och mellanörat är jämt.



　
Inneörat

Ljudvågorna kommer in i innerörat och cochlean som är fylld med en vätska som rör sig beroende på vibrationerna från ovala fönstret. När vätskan rör sig sätts hårceller i rörelse. Dessa hårceller omformar vibrationerna till elektriska impulser som sedan vandrar genom hörselnerven upp till hjärnan. Hjärnan tolkar sedan dessa signaler och på detta sätt hör vi.
Innehörat innehåller både hörselorganet och balansorganet. Hörselorganet sitter i den del ab benlabyrienten som kallas för cochlea /snäcka. 

Båggångarna

Båggångarna fungera som vårt balanssinne. Vid påverkan av extremt högt ljudtryck kan vi ibland förlora balansen. Det är båggångarna som ser till att vi har balans när vi går, står, sitter mm

Snäckan

Snäckan är ca 35 mm lång och är en spiralformad vriden kanal som omfattar två och tre fjärdedels vindling. Genom en vindling av snäcka visa att den är uppdelad i tre olika delar : den övre scala vestibuli och nedre scala tympani båda är fyllda med perilymfa. Så finns det en i mitten också och den kallas för scala media och den innehåller endolymfa. I scala media finns cortiska organet och den täcks av en täckmembran som kallas för tectorialmembran. Tectorialmembran har kontakt med stereocilierna på de yttre hårcellerna och mellan stereociilierna och de inre hårcellerna finns en långsmal öppning där endolymfan kan strömma fram och tillbaka. I cortiska organet finns hårceller som kallas för yttrehårceller och inrehårceller. De hårcellerna har olika uppgifter: de yttrehårcerllerna fånger upp ljuden och för vidare till inrehårcerlle som börjar också röra sig och aktivera och skickar impulser vidare via hörselnerven till hjärnan som sedan vi uppfattade det som ljud.




http://www.youtube.com/watch?v=SXhmXRbS6fw&feature=related