Öronvärk

Öronvärk kan ha många orsaker. Vid förkylning är det vanligt att man får svullna slemhinnor i örontrumpeten, vilket kan göra ont. Infektionen kan sprida sig till mellanörat och ge svår värk.

Öronvärk kan bero på att slemhinnorna i örontrumpeten är svullna, vilket gör att det först slår lock för öronen och sedan gör ont. Det är vanligt vid förkylning. Du kan då även märka att hörseln försämras på det örat. Om värken är kraftig kan det bero på att infektionen har spritt sig till mellanörat.
Obehag i örat kan även bero på att det sitter en vaxpropp i hörselgången. Dessutom kan tandvärk, halsfluss, sjukdomar i struphuvudet, spänningar i käkleden och nackbesvär ge smärtor som strålar ut i örat.

Kontakta vårdcentral om du eller ditt barn har mycket ont i öronen.

Egenvård

Både vid förkylning och öroninflammation kan receptfria näsdroppar minska svullnaden i näsans slemhinnor och öka lufttillförseln till öronen, vilket kan lindra öronvärken. Ta gärna värktabletter. Om öronvärken beror på förkylning kan du också lindra värken genom att ha högt under huvudet när du sover. Det brukar ha god effekt.

Auditiv neuropati

Ett tillstånd där innerörat tar emot ljud på normalt sätt men vidareledningen till hjärnan inte fungerar som det ska. Det behöver alltså inte yttra sig som en hörselnedsättning utan är främst en funktionsrubbning i systemet. måttlig –svår HNS

Auditory NeuropathySymtom:

Stora svårigheter att uppfatta tal, speciellt i bakgrundsbuller. Riskerar att bli funktionellt döva.


Klinik:

1)Tonaud: Normala tontrösklar

2)Talaud: Tal-i-tyst onormalt dålig diskrimination i förhållande till tonaud.

3)Gravt patologiskt ABR; Patol. Stap.refl.

4)Normala OAEs

5)Ingen eller onormalt dålig efferent funktion (MOC -TEOAE)

Presbyacusis, Missbildningar i ytter- och mellanörat och Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat

Presbyacusis

• vanligaste hörselskadan
• vid åldrandet degenererar hårcellerna, ffa i den nedersta, basala vindlingen i koklea, främst drabbas de yttre hårcellerna
• inlagring av lipofuscin i cytoplasman och så småningom försvinner hårcellerna
• processen börjar redan i 20-årsåldern
• progressiv försämring men ökar inte så kraftigt efter 80-årsåldern
• kan ej uppfatta telefon och klockor
• leder till isolering, depression, handikapp
• äldre män har något sämre hörsel än äldre kvinnor
• genetiska faktorer spelar roll och vissa drabbas tidigt
• även retrokokleär och central hörselpåverkan kan finnas hos äldre

Symptom

• hsn mest uttalad i diskanten, ssk i brusiga miljöer

Behandling

• hörselrehabilitering och hörapparat

　 　 　 　

Missbildningar i ytter- och mellanörat

Man kan vara född med en missbildning och sakna ytteröra, hörselgång eller mellanöra. Man kan också ha särskilda missbildningar i mellanörat. Då är hörseln mycket dålig.
　

Orsaker till att nervsystemet i örat blir skadat

Sjukdomar, häftiga slag mot huvudet eller något i den yttre miljön – till exempel buller – kan skada nervcellerna i snäckan, hörselnerven eller hjärnan. Det är ofta allvarligt när delar av det nervsystem som sköter vidarebefordran av "hörselimpulser" till hjärnan skadas. En skadad nerv kan oftast inte bli frisk igen. Här nedan återges några vanliga orsaker till nedsatt hörsel på grund av nervskador.

Obehagsnivå för toner,Talaudiometri, Weber test och Rinnes test

Obehagsnivå för toner

Mätningen innebär bestämning av de ljudnivåer vid vilka toner upplevs som obehagligt starka. Avståndet mellan obehagsnivå och hörtröskel kan ses som ett mått på hörselns dynamik. Resultatet av mätningen förs ned på audiogramblanketten. De symboler som används för obehagsnivå för toner är: blå nedåtpil = vänster öra och röd uppåtpil = höger öra.

Talaudiometri

Talaudiometri mäter en persons förmåga att, via lurar, uppfatta tal.
Undersökningarna som förekommer är:
– hörtröskel för tal, HTT
– maximal taluppfattning
– obehagsnivå för tal.
– tal i brus

Man sitter vid dessa mätningar i en ljudisolerad box och mätpersonalen sitter utanför. Resultatet förs ned på audiogramblanketten.
Med hjälp av en talaudiometer fastställs hörtröskeln för tal, HTT. Denna tröskel är den ljudnivå, där man uppfattar 50% av ett antal tvåstaviga ord. En persons maximala taluppfattningförmåga mäts också, det vill säga kapaciteten att uppfatta tal. Testpersonen får då lyssna till ett stort antal enstaviga ord. Andelen rätt uppfattade ord angiven i procent utgör personens maximala taluppfattningförmåga.
Dessa mätningar är svåra att göra med personer med grava hörselnedsättningar och med små barn, då barnen kan ha problem med att förstå instruktionerna. Talaudiometri kan också göras i brus.

Normalhörande och personer med ledningshinder har i allmänhet en maximal taluppfattningförmåga på 100% eller strax under. Vid sensorineural hörselnedsättning med skada i innerörat är ofta den maximala taluppfattningförmågan sänkt. Det beror på att sensorineurala skador drabbar förmågan att uppfatta höga frekvenser.

 
Weber test

• ljudande stämgaffel sätts mitt på huvudet
• vid normal hörsel förlägger patienten tonen mitt i huvudet
• lateralisering till sjukt öra: ledningshinder på detta öra
• lateralisering till friskt öra: sensorineural skada på det sämre örat
• bra vid otitkontroll
• barn under 5-6 år klarar inte!

Rinnes test

• ljud ande stämgaffel hålls mot benet bakom det prövade örat tills pat inte längre hör tonen, stämgaffeln förs då framför örat
• positiv Rinne (tyder på normal hörsel eller sensorineural hsn): normal hörsel, tonen hörs åter vid luftledning
• negativ Rinne: vid ledningshinder, benledning hörs längre än luftledning

Vestibularisneurit "virus på balansnerven"

Virus på balansnerven (Vestibularisneurit) är ett akut tillstånd med kraftig yrsel. Det beror på att signalerna från det ena balansorganet plötsligt inte når fram till hjärnan. Detta uppfattar hjärnan som en rotation av huvudet. Konfliktkänslan i hjärnan ger upphov till yrselkänsla och illamående (jämför åksjuka). Man vet inte riktig om orsaken till det. Men en teori är att en virusinfektion är orsaken. Hos häften av de drabbade återkommer inte funktionen i balansnerven men yrselbesvären försvinner ändå.

Vad är symtomen: Typiskt är en plötsligt insättande karusellyrsel med illamående och ibland kräkningar och svårighet att hålla balansen. Mindre vanligt är att yrseln kommer i några attacker innan det störa anfallet startar. Hörseln är ej påverkad och det förekommer inga neurologiska symtom såsom huvudvärk, synpåverkan, förlamningar eller medvetandepåverkan. Hos alla patienter försvinner karusellyrseln inom en vecka men ostadighet framför allt vid huvudrörelseroch i rörlig omgivning t.ex. varuhus kan sitta kvar i några månader. Balansbesvären försvinner helt och hållet hos ca 40% av patienterna men hos resten kan det förekomma perioder av ostadighet s k Dekompensation vid trötthet, stress och förkylning och även Godartad lägesyrsel.

Vad är behandlingen: behandling saknas eftersom att sjukdomsorsaken är okänd. Om man kräks mycket och har svårt att dricka kan sjukhusvård med dropp vara nödvändig. I det akuta skedet brukar åksjukemediciner hjälpa men när den värsta yrseln gått över skall man vara medicinfri så att hjärnan lättare kan kalibrera om signalerna vid den efterföljande och viktiga kompensationsträningen. Denna består av att träna förmågan att fixera en punkt med ögonen dels när huvudet är stilla dels under rörelser.

Var får jag hjälp? Sjukhusets akutmottagning eller Jourcentralen, öronklinik eller neurologklinik.

Hörtröskel för tal (HTT)

HTT handlar om att hitta en hörtröskel för tal i form av tvåstaviga ord. Hörtröskeln finner man när 50 % av presenterat talmaterial uppfattas, identifieras och upprepas av patienten.
Talaudiometrin kan ge information om patientens hörupplevelse och kan ge mer information om patientens sociala kommunikationsförmåga än vad enbart tonaudiogrammet kan. Tonaudiogrammet kopplat till talbananen kan förstås ge viss information om patientens talförståelse men som ni vet så kan kvaliteten på patienters hörsel variera trots att tonaudiogrammen ser likadana ut vilket gör att talbananen mest kan ses som en schematisk förklaringsmodell. Vid diskantnedsättningar hör inte patienten tillräckligt inom det område där de tonlösa konsonanterna har sin huvudsakliga energi. Detta kan få till följd att patienten missar vad som sägs och i högre grad är beroende av läppavläsning.

Syftet för HTT

1. Att faställa tontrösklar (bekräftar luftleningströskeln)
2 Att vara referenspunkt för utgångsnivå för andra taltest (Ex. Max Tal & TiB)

Sensorineural hörselnedsättning

Medfödda skador i innerörat

Medfödd hörselnedsättning kan antingen bero på arvsanlag, ha uppstått i fosterlivet eller vid födseln. Hörseln kan vara lätt, måttligt eller gravt nedsatt, alternativt saknas helt. Hörseln kan även försämras med tiden.

Åldersförändring

Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning är att kroppen och hörselorganen åldras.

Bullerskador

Vid buller kan de små nervcellerna, hårcellerna, i snäckan skadas för alltid. Hur allvarliga problemen med hörseln blir beror på hur omfattande skadorna är.

Plötslig dövhet

Du kan plötsligt höra sämre på ett öra. Det kan bero på försämrad blodcirkulation till snäckan eller en virusinfektion, men oftast hittar man ingen orsak. Hörselnedsättningen kan gå tillbaka spontant eller bli bestående. Om man tidigt behandlar med kortison kan det ha effekt.

Han hör ingenting .

Menieres sjukdom

Personer som har Menieres sjukdom får yrselattacker, sus i örat och tryckkänsla. Hörseln kan variera, men oftast är det yrseln som är mest besvärande.

Acusticusneurinom, hörselnervstumör

Nedsatt hörsel på ena örat kan i sällsynta fall bero på en tumör på hörselnerven. Hörseln blir då gradvis sämre och man kan samtidigt ha tryckkänsla, yrsel eller balansrubbning. Behandlingen består av operation eller strålning. Tumören växer långsamt och behöver inte alltid behandlas.

Biverkningar av läkemedel

Nedsatt hörsel kan också vara en biverkning av vissa läkemedel. Det är viktigt att du som patienten diskutera olika läkemedels för- och nackdelar med din läkare när du får det.

Tinnitus

Tinnitus är ett vanligt tecken på hörselskada. En person med tinnitus har ett ständigt sus i örat eller hör brusande eller brummande ljud. Det kan också vara ett pipande med höga toner i örat. Åldersförändringar och bullerskador är de orsakerna till tinnitus. Tinnitus förekommer även utan att hörseln är nedsatt. Orsaken kan då ligga utanför örat.

Förebyggande

Bullerskador går att förebygga. Tänk på att använda hörselskydd när du går på rockkonserter med hög ljudvolym, arbetar i bullrig miljö eller vid andra tillfällen då du kan skada din hörsel.

Några typer av ledningshinder

Vaxpropp
Hörseln blir sämre om örat täpps till av en vaxpropp. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock för örat. På vårdcentralen kan du få hjälp med att spola ut proppen.

Öronkatarr
Öronkatarr, otosalpingit, drabbar framförallt små barn. Då samlas vätska bakom trumhinnan, vilket kan ge sämre hörsel. Det händer ofta vid förkylning eller efter en öroninflammation och kan kännas som lock för örat. Vid långvariga besvär hos barn då hörseln påverkas bör man söka läkare.
Oftast tar kroppen själv hand om vätskan, men om besvären återkommer kan du prova att jämna ut trycket i örat, exempelvis genom att tugga och svälja. Ibland kan det behövas läkemedel som till exempel minskar svullnaden i örontrumpetens slemhinna så att mer luft kan komma in genom den. Vid långvariga besvär kan öronläkaren sticka hål på trumhinnan och sätta in ett litet plaströr.

Öroninflammation
Öroninflammation är en infektion i mellanörat och trumhinnan. Den orsakas av bakterier eller virus. Du får ont i örat, feber och hör dåligt.
Ett tips är att höja huvudändan på sängen eftersom svullnaden och trycket i örat minskar om du har huvudet högt.
Smärtstillande mediciner hjälper mot själva smärtan i örat. Om öroninflammationen beror på bakterier behandlas den med antibiotika.

Skador
Slag mot örat eller huvudet kan göra att trumhinnan spricker, vilket ger sämre hörsel tills såret är läkt. Ett slag kan också göra att två av hörselbenen, städet och stigbygeln, lossnar från varandra, en så kallad luxation. Dålig hörsel på grund av skador i ytter- och mellanörat kan förbättras genom operation.

Otoskleros
Otoskleros innebär att hörselbenet stigbygeln, som förbinder mellanöra och inneröra, blir allt mindre elastisk. Vid en operation byts oftast stigbygeln ut mot en protes av metall eller plast.

Medfödd missbildning av örat
Man kan vara född med en missbildning och sakna ytteröra, hörselgång och/eller mellanöra. Genom en operation kan ljudet ledas till innerörat så att hörseln förbättras. Detta är dock komplicerat och kan inte utföras på små barn. Hörapparat ger här god hjälp.

Menieres sjukdom

Vad är det: Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, hörselnedsättning, tinnitus eller lock för örat. Den kan även komma plötsigt attacker av karusellyrsel kombinerat med ensidigt öronsus, hörselnedsättning och lockkänsla. Ménières sjukdom är en kronisk öronsjukdom.

Vad är orsaken: Det är ännu inte klarlagt vad som orsakar sjukdomen, men den misstänks hänga samman med störd vätskebalans i innerörat som påverkar alla sinnesceller i balansorganet och hörselsnäckan. Ménières sjukdom är troligen till viss del ärftlig. Sjukdomen börjar sällan i båda öronen på en gång.

Vad är symtomen:

Ménières sjukdom kännetecknas av tre symtom:

·         rotatorisk yrsel (då det känns som om man åker karusell – hela världen snurrar)

·         hörselnedsättning

·         lock för örat eller tinnitus.

Dessutom framkallar yrselattackerna ofta illamående.

En del av dem som drabbas av sjukdomen får bara någon enstaka yrselattack under hela livet medan andra i perioder kan få flera anfall i veckan eller till och med om dagen. Däremellan kan man långa perioder vara helt symtomfri.

Anfallen kan pågå alltifrån en halvtimme upp till några timmar. De kan ibland utlösas av känslomässig stress, till exempel vid konflikter eller oro för någon närstående. I många fall kommer attackerna glesare med åren.

Vad är behandlingen: I det akuta skedet försöker man minska yrseln och illamåendet med åksjukemedicin i form av stolpiller.

Som förebyggande behandling i tidigt sjukdomsskede brukar man ge vattendrivande medicin. Som följd av behandlingen ökar urinmängden och man skall då inte öka vattenintaget. Man skall också gärna minska intaget av salt och starka kryddor. Det är känt att anfallen förekommer i ökad omfattning under psykiska stresstillstånd varför faktorer som åstadkommer detta bör åtgärdas. Om inte minskad stress och vattendrivande medicin har effekt på anfallen kan kirurgiska ingrepp bli aktuella; kirurgisk dränagebehandling eller urkoppling av balansorganets celler.

Var får jag hjälp: Medikamentell behandling sker oftast hos öronläkare. Båda typerna av kirurgisk behandling utförs på öronkliniken vid landets universitetssjukhus samt vid andra, enstaka större sjukhus.

  Att leva med Ménières sjukdom

Att känna yrsel och förlora kontrollen över balansen gör lätt att man känner oro och ångest. Läkare och annan personal på vårdcentralen kan ge dig stöd för att du ska kunna minska din oro. Via patientföreningar kan du komma i kontakt med andra drabbade och utbyta erfarenheter.

Det finns olika behandlingar mot yrselsymtom. Med rätt behandling kan du bli fri från yrseln.

Om du har fått en bestående hörselnedsättning kan det bli aktuellt att prova ut en hörapparat. Det finns också hjälpmedel för dig som fått bestående besvär av tinnitus.

Försök att i möjligaste mån undvika stress eftersom stress har visat sig kunna utlösa yrselattacker vid Ménières sjukdom.

Attackerna kan ändra karaktär med åren och bli kortare och mildare.

Ett ex på diagram

Otoscleros

Vad är otoscleros?

Otoscleros är en bensjukdom i mellanörat som drabbar benkapseln och medför att hörselbenen mjuknar. Detta leder sedan till att hörselbenen, bland annat stigbygeln "fastnar" och inte kan förmedla ljudimpulser lika bra. Det innebär att man får en hörselnedsättning, beroende på ett så kallat ledningshinder. Otoscleros är en ärftlig sjukdom, som drabbar kvinnor oftare än män. Otoscleros kan komma antingen på det ena örat eller båda. Hörselnedsättningen drabbar framför allt de låga tonområdena. Orsaken är okänd. Sjukdomen drabbar ca 1 procent av befolkningen. Graviditet eller intag av p-piller kan utlösa eller öka hörselnedsättningen.
Vid otoscleros omvandlas benet i innerörat och blir hårt. Stigbygeln, som är det minsta hörselbenet och sitter i ovala fönstret blir med tiden alltmer trögrörlig. Följden blir en hörselnedsättning av s k ledningshindertyp, dvs innerörefunktionen är oftast helt normal.

Hur behandlas otoscleros?


Pga att innerörat är intakt är hörapparat ett alldeles utmärkt och ofarligt hjälpmedel. Trots att hörseln med hörapparat kan vara god är den oftast sämre än hörseln efter en lyckad operation.

Vid operationen löses förbindelsen mellan städet och stigbygeln

Vid en stigbygeloperation, stapedotomi ersätts stibgygeln med en ca 5 mm lång hörselbensprotes av plast och titan.
Stigbygelns skänklar avlägsnas med hjälp av laser och ett ½ mm stort hål i stigbygelplattan tunnas med laser för att slutligen borras upp. Vid detta moment kan kortvarig yrsel erfaras. Protesen nedföres i det lilla hålet och fästes vid städet (se bild). Sedan trumhinnan fällts tillbaka kan nu operatören med Din hjälp kontrollera hörseln.
Operationen utförs i regel i lokalbedövning, eftersom operationsrisken är lägre än vid narkos. Någon timme innan operationen får Du en lugnande spruta, så att operationen inte upplevs obehaglig. Kortvarig smärta kan erfaras när bedövningsmedlet sprutas in, för övrigt är operationen helt smärtfri. Hela ingreppet tar ca 1½ timme. Efter några timmar när den lugnande sprutan slutat verka kan Du äta och dricka.

Öronkatarr

Öronkatarr, sekretorisk otit innebär att det finns vätska, som inte är varig, bakom trumhinnan. Det är mycket vanligt hos småbarn.
Öronkatarr uppkommer vanligtvis efter öroninflammation eller en förkylning. Vid öronkatarr fungerar örontrumpeten dåligt och det bildas ett undertryck och senare vätska i mellanörat (innanför trumhinnan). Detta medför försämrad hörsel och lockkänsla.

Orsaker

Orsakerna till öronkatarr är inte helt klara. En orsak kan vara bristande funktion hos örontrumpeten (se bild). En annan förklaring är att det är ett resttillstånd efter en öroninflammation eller en mycket lindrig bakterie- eller virusinfektion i mellanörat.

Örontrumpeten är en förbindelsegång mellan svalget och mellanörat. Den gör att lufttrycket är samma på båda sidorna om trumhinnan.
vilka symtom man får:

Man känner som att man har lockkänsla i örat och kan känna hur det bubblar och gör ont av och till i örat. Hörseln kan försämras. Man har sömnsvårigheter, skrikighet, koncentrationsproblem och irritation. För små barn kan det leda till att talutveckling försenad eller stanna av på grund av hörselnedsättningen.

Det man kan göra själv?

Om du själv eller ditt barn är snuvigt och klagar över lock och bubbel i örat kan du ge/ använda näsdroppar som sväller av slemhinnan. Är det så att det inte hjälper så kan ni kontakta vårdcentralen.
Läkaren kommer att undersöka barnets öron och kolla om vätskan syns genom trumhinnan. Vid undersökningen finner man också att trumhinnan har nedsatt rörlighet.

Behandling

Om barnet har besvär under en kortare tid i samband med en förkylning behövs ingen särskild behandling, men det är viktigt att barnets hörsel kontrolleras.

Om besvären är långvariga, mer än tre månader, eller om hörseln är kraftigt nedsatt behöver man "lufta" och tömma mellanörat på vätskan. Man söver barnet och gör ett hål i trumhinnan. Man kan hålla detta hål öppet under en längre tid med ett rör genom trumhinnan.
　
Oftast faller röret ut av sig själv efter ett halvt till ett år men ibland får man plocka ut röret när man anser att det har gjort sin tjänst.

Om barnet har en förstorad körtel (polyp) bakom näsan kan detta bidra till att vätska samlas i mellanörat och dessutom göra att barnet besväras av nästäppa, snarkningar och störd sömn. Man kan ibland passa på att skrapa bort körteln samtidigt som man söver barnet för att sätta in röret.

Hos större barn som har tendens att få vätska i mellanörat kan det vara bra att flera gånger om dagen "tryckutjämna", det vill säga blåsa ut samtidigt som man kniper ihop munnen och håller för näsan. Mellanörat luftas då genom att luften pressas upp bakvägen genom örontrumpeten under en kort stund. Detta bör inte göras när barnet har fått en förkylning med snuva. Hjälpmedel för tryckutjämning (Otovent) kan du köpa på apoteket. Tryckutjämning kan också vara bra att använda vid flygresor för barn som får ont i öronen vid start och landning.

Framtiden

Det är viktigt att försäkra sig om att barnets hörsel inte påverkas och att följa barnets hörsel och talutveckling. Oftast försvinner besvären i skolåldern, men hos en del barn kan de återkomma vid förkylningar och vid flygresor. Ända upp i vuxen ålder kommer många av dessa barn att ha problem vid tryckförändringar.