Ljudet från örat upp till cortex

Cochlean är den mest intressanta delen av örat delar upp och grupperar ljudsignalen i toner eller frekvenser. Vad består då cochlean av och hur gör den grupperingen av ljudsignalen? Cochlea som betyder snigel på latin ser ut som en snigels hus.
När ett ljud sätter trumhinnan i vibration och städet "pumpar" mot det ovala fönstret skapas en tryckvåg inne i cochlean. Vid den punkt när vågen når sitt maximum (högsta höjden) böjs ett antal hårceller som i sin tur sänder iväg nervimpulser. Både yttre och inre hårceller reagerar på olika toner/frekvenser och beroende på hur länge maximum på vågen hålls sänds olika många nervimpulser iväg till hörselnerven. Man skulle kunna se på örat som något som tar en representation och översätter den till en annan.

Sammanfattning av örat
1. Ytterörat filtrerar (till viss del) ut de toner/frekvenser som anses intressanta (1.5kHz - 7kHz).
2. Mellanörat översätter ljudtryck från luft till vätska.
3. Innerörat delar upp den komplexa signalen i toner/frekvenser och skickar den nya representationen av ljudet vidare till hörselnerven.

Hur gör vi för att analysera signalen?

För att uppfatta ljud så analyseras signalen/ ljud på tre olika ställen:
1 I cochlean upptäcker man signalen och bestämmer vilken frekvens den har. Cochlean gör inget mer än det.

2 Hjärnstammen gör det mesta av jobbet bland annat tiden på ljudet och intensiteten på ljudet. 90 % av alla ljud som kommer in korsar och går över andra sidan och tolkas på motsatta öra för sig.

3 Här är sista stoppet i hörselcortex. I hörselcortex identifiera signalen, vi kan identifiera olika slags ljud som komplexa ljud som tal eller enkla rena toner. Vi har två hörselcortex på varje sida som lokalisera ljudet och det är här vi kan avgöra från vilket håll ljudet kommer ifrån.



Tonaudiometri, Benledning, Talaudiometri,Impedansaudiometri, Oto-akustiskaemissioner

Tonaudiometri

• Den vanligaste formen av hörselmätning. Patientens lägsta hörnivå, hörtröskel, mäts genom att rena toner t d lä h lä i å till ti t presenteras med lägre och lägre nivå patienten

visar att den inte hör.

• Ljudet kan presenteras via hörtelefoner, högtalare (frifält) eller med benledningstelefon.

• För att säkerställa svar från endast ett öra kan maskering av icke-testörat behövas

• Screeningaudiometri är en förenklad variant av tonaudiometrin

Benledning

Benledningsmätning görs som komplettering till luftledningsmätning för att bedöma mellanörats funktion och för att lokalisera hörselskadan. Vid benledning produceras ljudsignalerna av en liten vibrator, som placeras på skallen bakom ytterörat.

Vibrationerna går via skallbenet direkt till innerörat och en viss del av ljudet kommer in via mellanörat eftersom ljud kommer in i hörselgången och hörselbenen sätts i rörelse. För att säkerställa att benledningsmättning testar ett öra i taget. Resultatet av mätningen visar olika hörtrösklerna för mätfrekvens och svarem skrivs ned på audiogramblanketten med symboler Blå > = vänster örat och röd < = höger öra.  

från benledningsvibratorn kan transmitteras till innerörat med minimal

Talaudiometri

• Talaudiometri mäter en persons förmåga att, via lurar, uppfatta tal. Talaudiometri bygger på att patienten hör ord eller meningar som ska upprepas. Talförståelsetester

innefattar hela hörselsystemet, dvs perifiera, hjärnstam och centrala delar är involverade. De vanligaste kliniska testerna är

• Taldiskrimination

• Försvårat tal (tal i brus)

Tal i brus

• Används framförallt vid hörapparatutprovning

• Två huvudtyper används: taldiskrimination vid fast signal-till-brus (S/N) förhållande eller S/N nivå där 50% (eller ngn förutbestämd nivå) taldiskrimination uppnås (adaptiv).

• Bruset kan vara av olika typ: random, babble etc

• Svårt att jämföra olika tester

Man sitter även här i en ljudisolerad box och mätpersonalen sitter utanför och resultatet förs ned på audiogramblanketten. En persons maximala taluppfattningförmånga mäts också, dvs. kapaciteten att uppfatta tal. Dessa mätningar är svåra att göra med personer med grava hörselnedsättningar.

Impedansaudiometri

• Mäter akustisk impedans i hörselgången. Impedans = rörelsemotstånd. Framförallt är det trumhinnans rörelsemotstånd som man vill mäta.

• Kan mätas för olika statiska tryck (över och undertryck).

Ger indikation om mellanörestatus.

• Kan användas för att mäta stapediusreflexen. Ger indikation om ledningshinder, tumör, eller som simuleringstest.

Oto-akustiska emissioner

Innerörats aktiva process (yttre hårceller) skapar vibrationer som transmitteras via mellanörat till trumhinnan och hörselgången. Där kan de mätas med tex en känslig

mikrofon. Alla normalhörande personer har sk spontana oto-akustiska emissioner dock olika starka och vid olika oto emissioner, frekvenser. Helt avsaknad av oto-akustiska tyder oftast på ett patologiskt öra.

Maskering

Definition På maskering: " ett ljud som vi kallas för (maskerare) som påverkar ett annat ljud (maskerat ljud) så, att det förorsakar en tröskelhöjning av det senare ljudet (alltså av maskerat ljud). De ljuden kan vara av lite olika sorters ljud, de kan vara 2 på olika sätt.

Maskering delas in i två grupper:

• Samtidig maskering = att man hör ett ljud och så blir det maskerat i samma ögonblick som man hör det t.ex. om man har ett bakgrundsljud och när man då talar så kan talet dränkas i bakgrundsljudet.

•  Tidsberoende maskering = handlar om ljud som där det ljudtrycket stannar kvar så att hörtröskeln blir förhöjd. Det kan stanna kvar upp dagar efter det att det har upphört.

Samtidig maskering delas in två grupper:

• Maskering i kritiska band : kristiska band var som ett filter som att vi kunde bara höra ett samtidig ljud i varje CB och om det maskerande ljudet är tillräcklig starkt så kommer man inte höra tonen. Denna varianten används i Tonaudiometri.

• Uppåtmaskering: handlar om den vandrande vågen är inte riktig centrerad över basilarmembranet utan den går och täcker även de frekvenser som de inte direkt avstämda mot den frekvens man vill mäta på. Eftersom de högfrekventa ljuden ligger först i basilarmembranet kommer den här påverkan komma från det högre frekvensområdet.

Tidsberoende maskeringar delas i fyra grupper:

• framåt/ bakåt maskering :Framåtmaskering påverkas av hur starkt och hur långvaringt det maskerande ljudet är och kan sträcka sig upp ti cirka 200 ms framåt i tiden.  Bakåtmaskering har mindre praktisk betydelse och sträcker sig mest cirka 20 ms bakåt i tiden.
• Adaptation: innebär att sinnesorganets reaktion på en konstant stimulering avtar med tiden från en initialt kraftigare reaktion till en relativt konstant läge nivå.
• Temperär tröskelförskjutning (TTS) är en tillfällig hörselnedsättning, har man råkat ut för högt musik eller störande ljud så kommer man få en tillfällig HNS och efter en tid så kommer hörseln återhämta sig.

Permanet trösekelförskjutning (PTS): här har man också råkat ut för högt musik eller störande ljud men här kommer inte örat att återhämta sig och de kommer bli permanent, att man får leva med det hela livet.




 

vad vi pratade idag?

Det finns många typer av miljöstörningar i vår omgivning. Buller är det som påverkas befolkning mest både barn och vuxna. Buller ses som ett oönskat ljud och det finns många olika typer av bullerkällor i vår miljö. Väg-, spår- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, allmänna serveringar, diskotek, musik- och sportevenemang, lekplatser, fyrverkerier och andra smällare, ljud från barns lek, leksaker, musik- och spelanläggningar och ventilationssystem är några exempel. Man räknar med att 20 % av befolkningen i EU utsätts för oacceptabla bullernivåer, något som gjort att både EU-kommissionen och WHO lagt fram riktlinjer och rekommendationer för en framtida hållbar bullerutveckling. Kända hälsoeffekter av buller är bland annat hörselnedsättning, nedsatt tal- och talförståelse, sömnstörningar och fysiologiska stressfaktorer som blodtryckspåverkan och trötthet. En hörselnedsättning kan vara temporal eller permanent och uppkomma genom ett lågfrekvent buller under lång tid eller ett kortvarigt högt ljud. En hörselskada uppkommer vanligen genom att hårcellerna i innerörat skadas genom att deras energibalans påverkas.

Att antalet personer eller ungdomar har får hörselnedsättning beror att de lyssnar mycket på mp3-spelare.

I Sverige har det blivit vanligt att uppleva störande ljud eller oönskad ljud både hos barn och vuxna och att många blir påverkad av buller eller störande ljud beror på ljud från närliggande vägtrafik och grannar är de största källorna till ljudstörningar hos vuxna.

Varför blir barn inte lika mycket påverkad av buller som vuxna?

Att barn inte blir lika mycket påverkad av störande ljud eller buller beror på att de tåler mer ljud, och att de har en kortare och smalare hörselgång än vuxna. Barns hörselgång förstärker inte ljudet lika mycket som vuxnas hörselgång. Hos vuxna innebär resonansen i hörselgången normalt att ljudet får en förstärkning vid frekvensen 2000 Hz.

Råd om försämrad hörsel

Börja du känna att du hör dålig så borde du ta kontakt med vårdcentralen.

Råd

1. Kolla din hörsel.

Är du osäker på hur du hör? Så vänd dig direkt till närmaste vården för en hörselkontroll.

2. Vänta inte – sök hjälp direkt.

Om du vet att du har nedsatt hörsel är det viktigt att man inte dröjer med att söka hjälp för då kommer man må dålig i onödan.

3. Vänd dig till hörselvården för en hörselutredning.

Ofta behövs remiss från primärvård/företagshälsovård.

4. Sök kunskap om din hörsel.

Frågor? Kontakta Hörselvården, googla mm

5. Ta kontakt med HRF och andra förreningar

HRF och de andra föreningar ger dig information, råd

och stöd, och tillfälle att träffa andra i samma situation.

Hörselskydd

Att använda hörselskydd innebär att man skydda sina öron och hörselskydden använd där det är för strakt ljud eller mot skadliga höga ljudnivåer som t.ex . konserter, disco mm. Hörselskydden är som att sänka volymen, asså ljudet blir svagare men ljudkvalitén ändras inte alls. För använder man inte hörselskydd där det finns för höga ljud då är risken stor att man får nedsatt hörsel. Det kan hända att man får TTS som innebär att man har råkat ut alldeles för starkt ljud och får plötslig nersatt hörsel, denna typ av HNS kommer att återhämta sig. Det tar tid att återhämta men man kommer höra igen som vanlig. Starkt buller kan skada hörsel permanent och orsakar HNS, tinnitus, ljudöverkänslighet eller förvrängning av ljud. Buller kan också vara tröttande, stressande och påverka prestationsförmåga. Därför är det viktigt att använda hörselskydd för det dämpar de ljud.

Hörselskydd kan delas in i två huvudgrupper: kåpor och proppar.  Inom varje grupp finns ett flertal typer med olika utformning, egenskaper och användningssätt.

                                                             Höselskydd ska användas:            

·         om den genomsnittliga ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag är 85 dB(A) eller mer

·         om den högsta ljudnivån är 115 dB(A) eller högre

·         om impulstoppvärdet, dvs. den högsta kortvariga ljudtoppen under en arbetsdag är 135 dB(C) eller mer.



Audionom

Idag tänkte jag berätta om vad vi audionom är och vad är vår uppgift.






Audio betyder höra på latin och yrket innebär en del av medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga kunskaper inom hörselområdet. Som audionom måste man tycka att jobba både med människor och teknik. Som audionom arbetar man med utredning av hörselskador, hörselhabilitering och hörselrehabilitering. Audionom erbjuder tjänster som gäller att förhindra hörselnedsättning, bedömning och rehabilitering, val av och anpassning av hörapparater och andra näraliggande problem, kommunikations- och balansproblem.

En audionom kan arbeta både inom landstingets verksamhet och helt privat. Audionomutbildning finns idag på fyra orter i Sverige: Karolinska Institutet i Stockholm, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Örebros universitet.

BULLER

Buller är den miljöstörning som har en stor inverka på människor både vuxna och barn i Sverige och världen.

Buller är ett oönskat ljud, dvs. ljud som stör oss och helst vill slippa dem. Men även önskade ljud som musik kan vara buller om ljudnivån blir hög. Vad som upplevs som buller är individuellt.  

Ljud kan påverka oss människorna både positiv och negativ. Det finns ljud som påverka oss positiva t.ex. när vi lyssna en lung musik eller ljud som man tycker om att lyssna. Men de ljud som är oönskad är störande ljud är det de som påverka oss negativt.

Buller kan påverka vår hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. Direkta effekten leder till öronsus så kallad tinnitus. Medan indirekta effekter är sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, samtalsstörningar och man har svårt att vila och koppla av. Buller ger psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom som ger upphov till försämrad livskvalitet. 

Buller kan också ge högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. De oönskade ljuden förekommer mest i trafiken, flygtrafik, disco, mp3 och mm.

Buller påverka samtalet också.

Talmaskering, svårt att uppfatta tal, när ljudnivåskillnaden uppkommer mellan tal och buller med högre dB än talet.

På en meters avstånd uppfattar man normalt men inte på 3 meters avstånd, då måste rösten höjas mycket mer.

Kritiska band och Tuning curves

Kritiska band - CB

En man kom på att basilarmembranet och hörseln fungerar som en frekvensanalysator med 24 olika frekvensband så kallade för kritiska band. Varje kritiskt band innehåller hårceller som kodar för specifika frekvenser. Alla de här olika kritiska banden bidrar till hörsel och summeras ihop med varandra. Ljud som kommer in inom samma frekvensband kan vi inte särskilja utan de blandas ihop med varandra. Eftersom vi har 24 kritiska band så kan vi separera 24 olika frekvenser samtidigt.
De kritiska banden är dynamiska beroende på ljudet som kommer in och de ändrar alltså storlek beroende på ljud.
Storleken på dessa kritiska band är beroende på frekvensområdet. Vid låga frekvenser är de kritiska banden ca 100 Hz breda och ökar därefter med ökande frekvens. Så vid 1 kHz är de 160 Hz breda och vid 4 kHz så är de 700 Hz breda.

Tuning Curves TC

På svenska kallas TC för hörstyrkekurvor
Varje hårcell på basilarmembranet är stämt så att den ska aktiveras och reagera på ett speciellt ställe på basilarmembranet - den så kallade plats- teorin
Alla hårceller reagerar även för andra närliggande frekvenser, men de reagerar bäst med låg ljudnivå.
Dessa Tunings kurvor visar hur mycket styrka som behövs för att hårcellerna ska aktiveras. Man kan visa hörselns känslighet vid olika nivåer med olika kurvor. De Tunings kurvor finns inom varje kritiskt band på basilarmembranet, och visar hörselns känslighet vid olika frekvens och nivåer. Men TC visar också frekvensen bästa plats och att den reagera för den lägsta nivån.  Så alla frekvenser har en hörstyrke kurva och den absoluta känsligheten sitter långt ner i spetsen.

Har man HNS så ser TC annorlunda ut och deras ”bästa” värde sammanfaller inte reagera istället på fel frekvens vid högre ljudnivå. Detta beror på att de saknar kritiska band som ska reagera för rätta frekvenser. Det är subjektiv.

vad är ljud??

vad är ljud ?

Ljud är vibrationer i ljudet eller vågrörelse dvs ljud är helt enkel luft som svänger på olika sätt. Man kan se dessa svängningar som förtätningar och förtunningar. Dessa förtätningar och förtunningar fortplantas genom en vågrörelse som sedan uppfattas av örat och sedan förmedlar dessa vidare till hjärnan i form av elektriska impulser. Vad vi sedan hör beror på hur många gånger luften svänger per sekund som sedan bestämmer ljudes frekvens. Om det är färre svängningar per sekund så blir våglängden längre och mer luft måste då svänga. Asså med andra ord ljud uppstår genom att ljudkällan sätts i svävnign och ljudvågornas fortplantas genom luften. Ljudkällan skakar eller vibrerar och ljudet brer ut sig / flyger iväg i luften som sedan när våra öronen. Ljuds mäts i dB (decibel) som är en enhet.

Decibel (dB), en tiodels bel(B), är ett logaritimisk mått som används för att ange och mäta signal- och ljudnivå.
　

• 0 dB Det svagaste ljud ett friskt öra kan uppfatta.

• 10 dB Vindens sus

• 20 dB Viskning

• 30 dB En modern videoprojektor

• 40 dB Bakgrundssorl, radio på låg volym

• 50 dB Lågmält samtal

• 60 dB Normal samtalston

• 70 dB Normal tvättmaskin

• 75 dB Referensnivå för kalibrering av hembio högtalare enligt THX

• 80 dB Café, affär

• 85 dB Den rekommenderade ljudvolymen där du kan vistas i under åtta timmar om dagen utan att ta skada. Nivåer över detta börjar att bli "farliga".

• 90 dB Högt skrik

• 100 dB Bra drag på stereon, grannarna knackar nog snart på!

• 110 dB Nattklubb, hårdrocksbaren på Sturecompagniet!

• 120 dB Rockkonsert, jetplan startar på ca 100m avstånd Varning - kan ge hörselskador!

• 125 dB Den s.k. smärtgränsen. Det är när man börjar känna obehag inne i örat. Men tänk på att långt innan dess är ljudvolymen farlig.

• 140 dB Jetflygplan, grava hörselskador!

• 150 dB Gevärskott, ljudet är så kort att örat uppfattar inte det som farligt. Men örat tar fortfarande skada!

• 180 dB Kraftig explosion, Kanonskott, trumhinnorna spricker!

• Drygt 190 dB Den högsta nivå som ljud kan ha i luft

Vad är bas och diskant?

När frekvenserna fördelar sig ex : bas såm är 10- 200 Hz , mellanregister 200 Hz- 5 kHz och diskan 5 kHz - 40 kHz (eller högre)　Bastonerna är de lägsta som människan kan registrera men de riktigt låga tonerna kan vi inte höra, men vi kan däremot känna dem. Det lägsta som en människa kan höra, i motsats till att känna är ungefär 15 Hz - om det går lägre då känner människan bara vibrationer.
Vi har mest känslig hörsel mellanregistret, rösten är det som ligger i det låga mellanregister från ca: 250 Hz och upp till 3 kHz. När det gäller diskanten så låter det som en ljus piip, ljuden är så ljus här att vissa frekvenser kan inte en människan höra men däremot fladdermöss kan höra det.

Cortiska organet

Cortiska organet ligger på basilarmebranet. Cortiska organet består av sinnesceller de inre och yttre hårceller som är fästa i stödjande celler. Det finns fem rade av yttre hårcellerna och finns mellan 15 000 - 20 000 st. Det finns också en rad av inre hårceller som består av ca: 3500 st. vid basen av inre hårcellerna finns afferenta nervändslut.
Den cortiska organet är täckt av tektorialmembranet som har kontakt med de yttre hårcellers cilier. När tektorialmembranet rör sig så kommer också yttre hårcellerna och inre hårcellerna röra sig.
Både yttre och inre hårceller har affernta och efferenta nervvändar men mest har inre hårceller. Med afferent menas man att inre hårcellerna skickar ljudinformation till CNS (centrala nerv systemet) . Medan efferent att inte hårcellerna skickar information från CNS till yttre hårceller för att anpassa ljudupptaningen. Asså yttre hårceller fungera som typ volymkontroll.

Inre hårceller

En rad, vilket utgör ca 4000 stycken. Varje hårcell har en egen förbindelse med CNS. 90% av förbindelserna till CNS går från inre hårceller.




Yttrehårceller

Yttrehårceller består av fem rader vilket ger ca 15000 - 20000 stycken. Yttre hårceller har cilier fästa i täckmembranet, dessa har en förstärkande funktion av signalen. De yttre hårcellerna kan föstärka ljud, de kan också öka hörselsensitivitet, frekvensselektivitet och dynamiska området. Den har W- formad.



　
Stödjeceller: ligger under både de yttre och inre hårcellerna. Har stödjande funktion. finns runt den inre tunneln. För att det cortiska organet ska kunna vibrera får det inte vara för kompakt.

Hur fungera örat?

ÖRAT

Örat är indelad i tre olika delar; ytterörat, mellanörat och inneörat.
Ytterörat

Ytteörat består av öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan är uppbyggd av elastisk brosk och är täck med hud. Ytterörat har en ljudförstärkande effekt. Öronmusslan fånger upp ljudet och leder via hörselgången till trumhinnan.Ytterörat ger genom sin utformning en viss förstäkande effekt och att kunna särkilja ljudet om det kommer framifrån eller bakifrån.

Hörselgången

Höselgången är mer eller mindre S-formad. Den yttre delen består av brosk och den inre av en bendel. I hörselgångens yttre del finns hårväxt och vaxkörtlar. Vaxet skyddar genom att med sin klibbiga konsistens fånga upp smuts och mikroorganismer, och vaxet är lätt bakteriedödande. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan som är ett mycket tunt, elastiskt membran som är 8-10 mm i diameter och där avslutar ytterörat.
Trumhinnan

Är ett slags elastiskt membran. Ljudtrycket vid trumhinnan är 5-10 dB högre än utanför ytterörat. När ljudvågen träffar trumhinnan omvandlas den akustiska energin till mekaniska svägningar, som sedan leds vidare via hörselbenskedjan i mellanörat till innerörat.






Mellanörat
　
Hammaren

Efter trumhinnan börjar mellanörat och hammaren sitter ledad vid trumhinnan. En muskel som kallas trumhinnespännaren (m. tensor tympani) har till uppgift att dra trumhinnan inåt vid höga ljudtryck för att minska starka, lågfrekventa vibrationer i innerörat.

Städet

Städet är ett litet broskben som ingår i hörselbenskedjan, dvs. hammaren, stigbygeln och städet.

Stigbygeln

Stigbygelmuskeln har tillsammans med trumhinnespännaren i uppgift att upprätthålla stabiliteten i hörselbenskedjan, dvs. hammaren, städet och stigbygeln. Vibrationen från trumhinnan sätter hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) i rörelse sedan förs vidare genom ett membran som kallas för ovala fönstret in till den vätska som finns i inneörat. Örontrumpeten som är öppen mot mellanörat ser till så att lufttrycket i ytterörat och mellanörat är jämt.



　
Inneörat

Ljudvågorna kommer in i innerörat och cochlean som är fylld med en vätska som rör sig beroende på vibrationerna från ovala fönstret. När vätskan rör sig sätts hårceller i rörelse. Dessa hårceller omformar vibrationerna till elektriska impulser som sedan vandrar genom hörselnerven upp till hjärnan. Hjärnan tolkar sedan dessa signaler och på detta sätt hör vi.
Innehörat innehåller både hörselorganet och balansorganet. Hörselorganet sitter i den del ab benlabyrienten som kallas för cochlea /snäcka. 

Båggångarna

Båggångarna fungera som vårt balanssinne. Vid påverkan av extremt högt ljudtryck kan vi ibland förlora balansen. Det är båggångarna som ser till att vi har balans när vi går, står, sitter mm

Snäckan

Snäckan är ca 35 mm lång och är en spiralformad vriden kanal som omfattar två och tre fjärdedels vindling. Genom en vindling av snäcka visa att den är uppdelad i tre olika delar : den övre scala vestibuli och nedre scala tympani båda är fyllda med perilymfa. Så finns det en i mitten också och den kallas för scala media och den innehåller endolymfa. I scala media finns cortiska organet och den täcks av en täckmembran som kallas för tectorialmembran. Tectorialmembran har kontakt med stereocilierna på de yttre hårcellerna och mellan stereociilierna och de inre hårcellerna finns en långsmal öppning där endolymfan kan strömma fram och tillbaka. I cortiska organet finns hårceller som kallas för yttrehårceller och inrehårceller. De hårcellerna har olika uppgifter: de yttrehårcerllerna fånger upp ljuden och för vidare till inrehårcerlle som börjar också röra sig och aktivera och skickar impulser vidare via hörselnerven till hjärnan som sedan vi uppfattade det som ljud.




http://www.youtube.com/watch?v=SXhmXRbS6fw&feature=related

Varför är hörseln viktig för oss?

Vårt öra ser ut på detta sättet!!!




Varför är hörseln viktig för oss?

Hörseln är viktig för oss för att via hörseln får vi information om vår omgivning. Visst många tänker att hörseln är inte så viktig men i verkligheten är det viktig. Hörseln är vår nyckel till social gemenskap, hörseln förenar oss med vår familj, våra vänner, arbetskamerate och mm. Med hörsel kan vi också uppleva positiva uplevelser som tex: musik, hör fåglerna hur de låter, naturljud och mm. Ljud har stor betydelse för oss människor för att genom ljud kan vi höra när dörrklockar ringer, när ett barn gråter, telefonen ringer och mm. Vi kan också lugna er oss och slappnar av via ljud när vi tex lyssnar på musik. Ljudet kan också ge oss viktig orienteringsinformation tex ljudet från våra fotsteg hjälper oss att orientera oss i rummet. Motorljudet är högljud för våra hörseln och andra ljud som tex: flygplansljud är skadlig för vår hörseln. Det finns ljud som är störande för vår hörseln och för dem ska vi akta oss. De störande ljud kan leda till att man får hörselnedsättning.

Siffror om HNS



 

Omkring 800 miljoner i världen hör dålig enlig WHO- uppskattningar kommer antalet att stiga till 1,1 miljader om några år omkring 16% . Bara i sverige har vi 1,3 miljoner människor som har HNS. Man har fördjupat sig i detta och flera olika studier visar att ca: 65% av människor som har hörselnedsättning har lätt HNS, ca: 30 % har måttlig HNS, 5% har grav eller mycket grav HNS. Omkring en tredjedel av alla människor med HNS är äldre pensionsåldern och andra människor är unga som är skol- eller yrkesarbetande älder.
I Sverige är det en fjärdedel av alla människor som är äldre mellan 65- 75 år som har HNS, mer än häften av alla hörselskadade är yrkesverksamma och antalet hörselskador ökar varje år beror på att vi utsätts för höselskadlig buller både på arbetsplatsen och fritiden. ( enlig SCB/ HRF 2008)
　
        Normalhörande
　
Normalområde för tontrösklar -10 - 20 dB HL ≤ 25
　
　Lätt hörselnedsättning

Det är svårt att höra svaga ljud och det är svårt att uppfatta tal i bullrig miljö.

Lätt hörselnedsättning 21 - 39 mild 26-40

　Måttlig hörselnedsättning

Det är svårt att höra svaga och måttligt höga ljud. Det är mycket svårt att uppfatta tal i bakgrundsbuller.

Måttlig hörselnedsättning 40 – 69 moderate 41-60

　Grav hörselnedsättning

Samtal måste ske med hög röst. Gruppsamtal är möjliga, men med stor ansträngning.

Grav hörselnedsättning 70 – 94 severe 61-80

　Mycket grav hörselnedsättning

Du kan höra en del mycket starka ljud. Kommunikation utan hörapparat är omöjlig, trots mycket stor ansträngning.

Mycket svår hörselnedsättning > 94 profound ≥81
inkl dövhet
　




Men vad beror det på?

Många ärver sin HNS av sin föräldrar, beror på skador i innerörat, höselsnäckan eller nervtrådarna från snäckan, sjukdom, olyckor tex bilolycka trauma, buller och ålderförändringar. Den HSN kallas för sensonerural HNS som innebär att vissa ljudintervall försviner (oftas i diskanten) medan de ljud som hörs blir förträgda och flyter ihop, många hör men upffatade inte vad som sägs. Denna typ av höselskador kan inte botas, men man kan få hjälpmedel som hjälper till att höra eller förstaka de ljud som man inte hör och det är hörapparater.
Det finns andra orsaker till HNS som Ledningshinder/Konduktiv HNS som beror på vaxpropp, öronkatarr, öroninflammation och den ärfliga sjukdomer otoscleros som gör att hörselbenes ( hammaren, städet och stigbygeln) rörlighet försämras. Denna typ kan man bota med mediciner eller operationer , asså den kan oftas behandlas så att hörseln blir bra igen.
Det kan finnas kombinerad av sensoneural och konduktiv HNS.
Skador på höselverven bakom snäckan förekommer inte så mycket.
Att fler unga drabbas av HNS beror på för höga ljudnivåer eller att de lyssnar på musik med hög ljudstyrka.

Hörselmätning

 Om maskering kan jag skriva i morgon.

                                                   

Audionomen sitter vid bordet och patienten sitter där det lyser i det rummet och trycker på en knapp.

 Hörselmätning


Det finns en mängd olika metoder att mäta vår hörsel. Vilken mätningsmetod man använder sig av beror på ålder, grad av hörselnedsättning och sjukdomar hos petienter.
Den vanligaste hörselmätningen man använder sig av är tonaudiometri som innebär bestämning av hörtrösklar dvs den hörbara ljudstyrkan för rena toner av olika frekvanser (125. 250. 500. 750. 1,5. 2. 3. 4. 6. 8 kHz.)
Tonaudiumetri utförs monauralt ( på ett öra i taget). Testet presenteras som luftledning, benledning och ibland maskering med. Men den vanligaste är luftledning och benledning. När man gör en hörseltest på en person så bruka personen sitta i en speciell ljudisolerad box (rum) och trycker på en knapp som finns både till höger och vänster. Personen har två knapppar i händer som han/hon trycker på när personen hör ljud och jag som sitter utanför kan se det via instrumenten som jag sitter vid. På tonaudiumetrin lyser en lampa grönt som betyder att personen hör signalen. Jag har också ögonkontak med personen under hela mätningen. När vi är klara med hörseltestet så har jag svarat i ett audiogram där man ser X 0 > <.
När man gör lufledning så använder ; X= vänster. 0 = höger
Benledning använder ;  >= höger  < = vänster.


Varför gör man hörselmätning?

Dels gör man för att ta reda hur personen hör och dels var någonstans i hörselsystemet hörselskadan är lokaliserad. En hörselskada kan finnas på flera nivåer; i ytterörat, mellan örat, i inneörat eller central dv i hjärnstammen eller hjärnbark (cortex)
　
Arten och graden av en hörselnedsättning påverkas av var skadan är lokaliserad. De två huvudgrupperna av hörselskada som kan lokaliseras är ledningshinder och sensorineural hörselskada.
Ledningshinder innebär att skadan drabbat örats ljudöverföring i ytteröra, hörselgång eller mellanöra.
Sensorineural hörselskada innebär att hörselskadan drabbat hörselsinnets nervbanor från innerörats sinnesceller och uppåt.

Här kan man se hur en person med ledninghinder hör.

Sår hör en person som har frisk öra.

En person som har en skada i inneörat hör på detta sättet.

Personen har en måttlig hörselnedsättning.

Otoskop // Otoskopering

Godmorgon allihopa!

Jag hann inte skriva de olika mätningsmetoder men om det skriver jag sen.

Vad är otoskop?
Otoskopet består av en liten lampa och ett inbyggt förstoringsglas som gör att man ser hörselgångsväggar och trumhinna tydligt. Det finns flera olika sortes otoskoper.







Otoskopering

Varför är det viktig att otoskopera en patient?

För att kunna se hörselgången och trumhinnan är normala. Vi audionomer tycker att det är viktig att otoskopera innan vi tar hörselprov på patienten för att ibland kan det finnas vaxpropar i patientens öron och det gör att man kan höra sämre. Perforation som är hål i trumhinnan ger också HSN.
Men med hjälp av otoskop kan man även se om patienten har öroninflamtion, öronvax som jag nämnde tidigare, sprickor eller förändringar i trumhinnan, främande föremål och mm.

Urin

Hade skola idag och vi lärde oss om olika mättningsmetoder  men det kommer jag lägga ut sen.


Urin/kiss

Idag vill jag skriva om urin, men varför just om urin? ju för att jag tycker att många tycker att det är äckligt.

Men vad är urin och vad innehåller det?
Urin är en vätska som utsöndras av njurarna och som samlas upp i urinblåsan som finns i nedre delen av kroppen.

Vilka ämne innehåller Urin?
Urinen består av vatten som är 95% och 2,5% består av resten som är olika näringsämnen som tex: vitaminer, mineraler, aminosyror, proteiner, kolhydrater, enzymer, hormoner, spårämnen och antikroppar. I urinen kan det finnas ca: 2.000 ämnen som :
Alanin Arginin Askorbinsyra Allantonin Aminosyror Bikarbonat Biotin Kalcium Kreatinin Cystin Dopamin Epinephrin Glukos Glucin Inositol Järn Lysin, totalt Magnesium Nitrogen, totalt Ornitin Phenylalanin Organisk fosfor Potasium Proteiner Riboflavin Urea Vitamin B6 Vitamin B12 Zink
　
Men hur kan detta hänga ihop med örat?
Ju många har ont i sina öron eller örat och de som har ont häller urin i örat, visst det låter äckligt iiieehh.
Men men när man har ont är det ingen som tänker på hur äcklig det är, utan häller urinet i örat, inte mycket men några droppar så klart. Urinet kan också lindrar smärtan som vitlök gör. Det har jag verkligen provat men jag känner många som har gjort det med.
Om detta är skadlig mot örat? jag tycker inte det men alla personer är känslliga på sitt sätt. Vissa tåler det vissa gör det inte, många tycker att urin är botmedel mot allt tex: mot sår. Jag har sett att barn kissar på pappas sår då när pappa skadade sig och det har bara läkt sig. Visst det låte sjukt men tyvär så är det.
Urin kan verkligen lindra smärtan och läka sår.
Många morföräldrar och farföräldrar tycker att urin är ren.

Jag kan avsluta med att urin hjälper, har provat det själv och tycker inte att det är skadlig. De som jag känner att inte fått några konsekvenser.

Här kommer några begrepp

Nu är jag verkligen tröttt.

Kritiska band/ CB

Hörsel och basilarmembrane fungera som en frekvensanalysator med 24 olika frekvens band som kallas för kritiska band. Varje CB innehåller hårceller som kodar för specifika frevenser och alla de här CB bidrar till hörseln och summeras ihop med varndra. Ljud som kommer in inom samma frekvensband kan inte särskilja utan de kommer blandas ihop med varandra. Eftersom vi har 24 olika CB så kan man separera 24 olika frekvenser samtidig.

TTS: temporary thershold shift: är en tillfälig hörselnedsättning och det kan man får när man är ute och festar sedan under den tiden man vilar så kommer hårcellerna att fungera igen.

PTC (psykoakustiska selektivitetskurva/ psychoacustic tuning curve),: berskriver hur en ton maskeras av en annan beroende på frekvensavståndet.

Auditiv deprivering: hörselskadad hörat som inte får förstärkning. Hjärnan tappar då gradvis förmågan att tolka ljud.

Recruitment/ recruitment of loudness: förekommer hos hörselskadorsom innebär att hörstyrka ökar väldigt snabbt. Det beror på att vid en HNS minskar avståndet mellan hörtröskeln (där ljudet blir hörbart) och den nivå där ljudet känns obehagligt starkt. Att plötsigt kan man inte höra någonting sedan blir, sedan hörs lite och plötsig hörst det jätte högt. Därför kan en person med HNS säga " va ? va? va?" och sedan "skrik inte"
Recruitment: Örats dynamikområde är kraftigt begränsat

Visst är snön mysig!!

Har varit i skolan och lärt mig nya många nya begrepp men dem kan jag skriva upp sen. Men jag ville skriva detta innan jag börjar plugga. Jag tyckte att det var så intressant men vet inte att det är sant. Har även hört min farfar att de hjälper men har ingen bevis, borde testa när jag får ont i öron.
　
Visst är det mysig att ha snö!
Men vad har snön att göra med öronen?Ju många har känsliga öron, så fort de kommer ut får de ont i öron och det beror på kylan, kan förstå dem om att de vill inte ha snö som jag.
　
Idag läste jag på en tidning men har även hört det: att vitlöka kan lindra värkan i örat. Genom att man hacka en vitlöksklyfta sedan lägger man i en liten tybit eller avklippt fingertopp av bomullsvante ( det kan man köpa på apoteket) och färst intill örat med läkartejp. Låt verka över natten, om de forsätter att göra ont nästa dag så gör du samma sak igen eller forsätt med behandling. Om du känner att du vill ha vitlök i örat under dagen så kan du ha, men det hade varit bra om du håller hemma om du har vitlök i örat för att vitlök har en stakt doft. När du göra detta så ska du vara försiktig.

Varför hjälper vitlök mot smärtan ? Att de hjälper beror det på vitlök har en kraftig antiseptisk och antibakteriell verkan. Det är de svavelhaltiga substanserna i den eteriska oljan som ger vitlöken dess bakteriedödande egenskaper.

Visst många säger om man äter vitlöka så blir man inte sjuk så lätt för vitlöka har de sakerna/egenskaperna som försvåra att bli sjuk.
Att jag skriver detta beror också på att under den här perioden bruka många bli sjuka med. Detta kanske kan hjälpa.

2 olika typer på HNS

Här kommer två typer av HNS ( hörselnedsättnig) som är bra att kunna:
LEDNINGSHÖRSELSKADA som är också KONDUKTIV NEDSÄTTNING: den är inte så vanlig, orsakas av ledningsdefekter i mellanörats mekanism som ligger före det neurala systemet. Här behöver man bara öka volymet i hörapparatet för att höra.
　
SENSORINEURAL HÖRSELNEDSÄTTNING: är den vanligaste typen orsakas av defekter i den neurala receptormekanismen och karaktäriseras av höjd hörtröskel (den undre gränsen för uppfattning av ljud) i kombination med svårighet att
uppfatta tal, speciellt i störande miljö.

natti natti

plugg

Nu har jag hittta några bra begrepp till morgon:

• Hörtröskel:  den svagaste ton/ ljud som en människa kan uppfatta vid en viss frekvens.
•  Hörselnivå / hearing level/ HL: är ett mått på en ljudsignalstyrka. Menar den svagaste ljud som ett frisk öra kan uppfatta kallas 0 dB hörselenivå.
• Hörnivå/ loudness leves: som visar phon- kurva eller isophonkurvor, olika frekvenser med olika ljudtrycksnivåer uppges olika starka på samma hörnivå. Hörnivån anges i phon.

•  Hörstyrka/ loudness: handlar om hur stark vi uppfattar ljudet? Hur vi uppfattar det är subjektiv, hörstryka anges i son. 1 son = 40 phon.



Godmorgon allihopa!

Vaknade precis, är trött fortfarande.
Idag ska jag bara plugga till morgondagen, måste hitta några svåra ord som har med hörsel att göra.
Läste hörapparatutprovning den tredje kapitlet, de kändes helt okej men de fanns några bregrepp som man bara titta på.