Öronkatarr

Öronkatarr, sekretorisk otit innebär att det finns vätska, som inte är varig, bakom trumhinnan. Det är mycket vanligt hos småbarn.
Öronkatarr uppkommer vanligtvis efter öroninflammation eller en förkylning. Vid öronkatarr fungerar örontrumpeten dåligt och det bildas ett undertryck och senare vätska i mellanörat (innanför trumhinnan). Detta medför försämrad hörsel och lockkänsla.

Orsaker

Orsakerna till öronkatarr är inte helt klara. En orsak kan vara bristande funktion hos örontrumpeten (se bild). En annan förklaring är att det är ett resttillstånd efter en öroninflammation eller en mycket lindrig bakterie- eller virusinfektion i mellanörat.

Örontrumpeten är en förbindelsegång mellan svalget och mellanörat. Den gör att lufttrycket är samma på båda sidorna om trumhinnan.
vilka symtom man får:

Man känner som att man har lockkänsla i örat och kan känna hur det bubblar och gör ont av och till i örat. Hörseln kan försämras. Man har sömnsvårigheter, skrikighet, koncentrationsproblem och irritation. För små barn kan det leda till att talutveckling försenad eller stanna av på grund av hörselnedsättningen.

Det man kan göra själv?

Om du själv eller ditt barn är snuvigt och klagar över lock och bubbel i örat kan du ge/ använda näsdroppar som sväller av slemhinnan. Är det så att det inte hjälper så kan ni kontakta vårdcentralen.
Läkaren kommer att undersöka barnets öron och kolla om vätskan syns genom trumhinnan. Vid undersökningen finner man också att trumhinnan har nedsatt rörlighet.

Behandling

Om barnet har besvär under en kortare tid i samband med en förkylning behövs ingen särskild behandling, men det är viktigt att barnets hörsel kontrolleras.

Om besvären är långvariga, mer än tre månader, eller om hörseln är kraftigt nedsatt behöver man "lufta" och tömma mellanörat på vätskan. Man söver barnet och gör ett hål i trumhinnan. Man kan hålla detta hål öppet under en längre tid med ett rör genom trumhinnan.
　
Oftast faller röret ut av sig själv efter ett halvt till ett år men ibland får man plocka ut röret när man anser att det har gjort sin tjänst.

Om barnet har en förstorad körtel (polyp) bakom näsan kan detta bidra till att vätska samlas i mellanörat och dessutom göra att barnet besväras av nästäppa, snarkningar och störd sömn. Man kan ibland passa på att skrapa bort körteln samtidigt som man söver barnet för att sätta in röret.

Hos större barn som har tendens att få vätska i mellanörat kan det vara bra att flera gånger om dagen "tryckutjämna", det vill säga blåsa ut samtidigt som man kniper ihop munnen och håller för näsan. Mellanörat luftas då genom att luften pressas upp bakvägen genom örontrumpeten under en kort stund. Detta bör inte göras när barnet har fått en förkylning med snuva. Hjälpmedel för tryckutjämning (Otovent) kan du köpa på apoteket. Tryckutjämning kan också vara bra att använda vid flygresor för barn som får ont i öronen vid start och landning.

Framtiden

Det är viktigt att försäkra sig om att barnets hörsel inte påverkas och att följa barnets hörsel och talutveckling. Oftast försvinner besvären i skolåldern, men hos en del barn kan de återkomma vid förkylningar och vid flygresor. Ända upp i vuxen ålder kommer många av dessa barn att ha problem vid tryckförändringar.