Under den tredje vecka sker gastrulation, bildandet av embryosäcken. Gastrulation är den process då tre groddbladen skapas i embryot. Det startar med den primitiva fåran som till en börja är mycket vag men redan vid den 15- 16: e dagen är den tydlig synligt. Huvudändan av fåran, kallas den primitiva noden som består av ett lätt upphöjt område som omger den primitiva gropen. I n tvärgående sektion genom den primitiva fåran ser man flaskformade celler och att ett nytt cellager utvecklas mellan epiblasten och hypoblasten. Epiblastens celler förflyttar sig i samma riktning som den primitiva fåran för att forma mesoderm och endoderm.
Från primitivstrimman växer först embryonalt endoderm och ersätter hypoblastcellerna, varefter embryonalt mesoderm växer ner mot endodermet. Det som finns kvar av epiblasten bilda embryonalt ektoderm. Dessa tre blad består av den trilaminära groddskivan. Förutom primitivstrimman och de tre groddbladen finns på groddskivan två speciella membran: en primitiv svalgförbindelse (buccopharyngealmembranet) på kranialänden och en primitiv kloak på kaudaländen vid primitivstrimmans bakkant. De bildas genom en inbuktning av ektoderm, vilket tränger bort mesoderm, så att de utgör en direktkoppling från ektoderm till endoderm.
Systemet med tre groddblad möjliggör en mer anvacerad 3d-utbredning än vad mer
primitiva organismer med bara två groddblad klara av. Organen som anläggs innehåller oftast element från alla tre blad även om en av dem dominerar. Grovt kan man säga att endoderm bildar det epitel som kommer att utgöra svalget, andningsvägarna samt mag- och tarmkanalen.
Mesoderm bildar mesenkym (stromaliknande embryonalceller, motsatsen till epitel) som blir bindväv och annan stödjevävnad, samt visst epitel som blir till hjärta, cirkulationssystem, gonader och njurar.Vid det här laget sker en kraftig proliferation av de olika bladen, som differentierar såatt det redan vid dag 16-17 finns en tydlig strukturell uppdelning av primitivstrimman i organanlag. Primitivstrimman fram till dag 19, men slutar sedan att växa och förpassas till att bli en knappt märkbar rest runt dag 29. Dag 17-18 har mesodermet utvecklats till fyra olika huvudsakliga strukturer mellan ektoderm och endoderm. Centralt börjar notochordan (ryggsträngen) utvecklas på grund av uttryck av sonic hedgehog protein (SHP). Notochordan ersätter primitivstrimman funktionellt: den håller embryots lodräta axel så att ryggraden hamnar rätt, och riktar också in neuralröret när det bildas. Notochordan är en embryonal struktur som försvinner längre fram i utvecklingen. Ev. kan spår ses i form av mellankotdiskarnas nucleus pulposus. En uppdelning av ektoderm sker till ytektoderm, som anlägger eipdermis, samt neuroektoderm. Neuroektoderm kommer att anlägga en mindre mängd ektomesenkym, som bland annat behövs för hjärtats utveckling, men framförallt anlägger det nervsystemet.
Processen börjar med att notochordan signalerar så att neuroektoderm dag 19 bildar
neuralplattan på kranialsidan om notochordan.
Innerörats embryologi
Ektoderm- hinnlabyrint, ytteröra och hörselgång
Entoderm- örontrumpet, mellanöra och cellsystem
Mesoderm-stödjevävnader
Hinnlabyrinten
3:e veckan ektodermal platta vid sidan av neuralröret. Invagineras mot djupet och bildar en blåsa – otocysten.
Fram till 8-9:e veckan differentieras blåsan till hinnlabyrintens olika delar. Sinnesepitel och celler som producerar vätska (endolymfa) som fyller hinnlabyrinten bildas.
1 Telencephalon
2 Mesencephalon
3 Myelencephalon
2 Mesencephalon
3 Myelencephalon
4 Augenanlage
5 Vierter Ventrikel
6 Zervikaler Sinus
7 Mesonephrogener Strang
8 Knospe der oberen Extremität
9 Knospe der unteren Extremität
5 Vierter Ventrikel
6 Zervikaler Sinus
7 Mesonephrogener Strang
8 Knospe der oberen Extremität
9 Knospe der unteren Extremität
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar