ANDRA VECKAN

Andra veckan

När embryot implanterats fortsätter utvecklingen. Trofoblastcellerna vid den embryonala polen bildar ett stort förbund utan mellanmembran syncytiotrofoblasten (SCT). Denna kommer sedan stå för den mesta metabola och hormonella aktiveteten medan kvarvarande cytotrofoblaster (CT), som ligger närmast embryot, mest delar sig och införlivar sig i syncytiet. Kring dag 7 bildar embryoblasterna en bilaminär groddskiva, genom att dela upp sig i epiblasten de pluripotenta celler som fortsätter utveckla embryot och hypoblasten, som ska bilda extraembryonalt endoderm i form av gulesäcken. Epiblasten växer över en spalt så att ett hålrum uppstår. De celler som växt över och befinner sig på den bortre väggen kallas amnioblasten, och hålrummet som bildats är den ursprungliga amnionkaviteten, som senare ska bli fosterhålan. Amnion, den inre fosterhinnan, utvecklas härifrån.

Dag 9 sjunkit så djupt ner i endometriet, så att det inte syns från uterus lumen med mer än ett litet fibröst ärr. I SCT-lagret bildas hålrum (trofoblastiska lakuner) som fram emot dag 12 fylls med blod, då syncytioblasten bryter upp väggarna på endometriets blodkärl. Gulesäcken är en struktur som tjänar som näringsreserv och senare blodbildande organ. Den utvecklas genom att hypoblasterna runt dag 9 delar sig och bildar Heusers membran som sträcker sig runt blastocoelet. Runt dag 14 når gulesäcken sin slutgiltiga form. Under dag 10-11 börjar extraembryonalt mesoderm, bildat från epiblasten, växa in på utsidan av Heusers membran och insidan av CT-lagret. Mellan dem bildas dag 12-13 ett hålrum, som alltså blir mesodermklätt. Hålrummet, som kallas korionkaviteten (korionhålan), blir allt större, och dominerar runt dag 14 embryot storleksmässigt. Under tillväxten omorganiseras SCT, så att den löper runtom hela korionblåsan. Groddskivan, tillsammans med amnionkaviteten och guleblåsan, sitter fästade till korion (den embryonala delen av placenta) genom häftsjälken, som är början till navelsträngen.