Första veckan
Moderns och faderns kromosomer bildar en zygot och efter ca 24 timmar sker den första klyvningen av zygoten och sker ungefär var 12:e timme. Runt dag 3 har en morula, med ca: 8 celler bildats. Den kännetecknas av att cellerna, som nu kallas blastomerer, fortfarande är totipotenta. Dag 4, när morulan har ca 16 celler, sker en kompaktion (utslätning), där cellerna delas upp i två lager. Miljön skiljer sig för inre och yttre celler, bl.a. då cadheriner möjliggör adhesion mellan cellerna. Detta påverkar cellernas utveckling så att första klyvning sker. Den yttre cellmassan – trofoblasten blir primitiva epitelceller, medan den inre cellmassan – embryoblasten är de nu pluripotenta stamceller som samtliga cellens kropper bildas från. När antalet celler är 32-64 har cellerna polariserats, så att en blastocyst bildats. Na+- och K+-transportörer har orsakat ett inströmning av vatten, så att ett hålrum, blastocoelet (blastocystkaviteten), bildats.
Embryoblasten har nu trängts undan och hamnat på ena sidan. Det är denna embryonalpol som tränger ner i endometriet vid implantationen. Dag 5 faller ZP bort, så att blastocystens yta är kladdig, och kan adherera till den yta där den ska implanteras.
Embryot eller fostret är mer känsligt för teratogena ämnen under vissa perioder i utvecklingen. Påverkan under preimplantationsperioden orsakar mycket sällan morfologiska skador beroende på att ägget vanligen dör. Under organogenesen däremot är embryot mycket känsligt och kan orsakas mycket stora morfologiska förändringar. Den känsligaste perioden förekommer under ett ganska kort skede mellan groddbladsklyvning (gastrulering) och bildandet av de större organen. Så småningom fortsätter organogenesen under den senare delen av den embryologiska perioden minskar både teratogeniciteten och letaliteten. Under den följande fetala perioden genomgår fostret snabb tillväxt, klyvning och mognad av vävnader och organfunktioner och är mindre känsligt för morfologiska förändringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar