EMBRYOLOGI

Vad är embryologi?

Embryologi kommer från det grekiska ordet embryos som betyder ”något som växer”. Embryologi är läran om organismers tidiga utveckling, från det encelliga stadiet till självständigt livs början. Embryologi handlar om vilka steg som är nödvändiga för att utvecklingen av en levande organism kropp ska kunna ske.

En graviditet varar ungefär 9 månader, vilket delas in i tre stycken trimestrar om tre månader vardera.

Embryonalutvecklingen delas in i tre perioder.

Den första som kallas för pre-embryonalperioden som bruka vara vecka 1 och 2. Den första veckan är en klyvningsperiod då det befruktade ägget delar sig – utan nämnvärd storleksökning – och bildar en blastocyst med ungefär 100 celler, men fortfarande bara 0,1 mm i diameter. Blastocysten fortsätter under vecka 2 att dela sig och blir en 1 mm stor chorionblåsa. Under vecka 2 sker också implantationen, då ova växer in i

endometriet. Under pre-embryonalperioden är risken stor för spontanabort och framförallt på grund av kromosomfel. Mer än hälften av de befruktade äggen dör under den här perioden, ungefär jämt fördelat mellan första veckans befruktning/klyvning och andra veckans implantation.

Den andra perioden kallas embryonalperiod och varar vecka 3 till vecka 8 (dag 15 56). Under den här perioden växer embryot från 1 mm till 30 mm, och det bildas groddblad som anlägger organens struktur. Runt dag 50-60 liknar embryot ett foster i det att alla organ anlagts strukturellt, och en del, som hjärtat och cirkulationen, har också aktiverats. Lungorna är ännu inte aktiverade medan hjärnan är delvis funktionell. Perioden är mycket känslig för teratogener – skadliga ämnen, såsom alkohol, miljögifter och strålning.

Sista delen av embryonalutvecklingen är fetalperioden som varar från vecka 9 till

födseln. Under perioden förekommer sällan strukturella missbildningar, utan de som

förekommer är oftast endast funktionella; i hjärnan eller andra organ.

En alternativ uppdelning av embryonalutvecklingen är i 23 st.