Ett talande ansikte & Handikappanpassa för dem med nedsatt hörsel

Ett talande ansikte

Ansikte hjälper personer med hörselskador.
För den gravt hörselskadade hjälper det mycket att se den som talar för att tolka vad han eller hon säger. Därför kan det vara mycket svårt, även med extra hörselhjälpmedel, att förstå tal i telefon. Om båda parter har en bildtelefon hjälper det.
En lösning kan vara att med hjälp av dator skapa ett konstgjort ansikte som mimar till rösten i telefonen. Sådana system finns att köpa, men eftersom kvaliteten är låg är de inte till någon nytta för gravt hörselskadade.
Ansiktet är jätte viktig för en person som har nedsatt hörsel för att genom de olika ansiktsrörelsen kan man förstå vad som är sagd.  Det är viktig att du unviker att prata med ansiktet vänd mot den du talar med eller handen på munnen. Försökt också att undvika att vända ryggen mot den du talar för att en person som har nedsatt hörsel är beroende av ditt ansikte. Lösningen är att nöja sig med att ansiktet visar de rörelser som är typiska för olika talljud nästan samtidigt med talet.


Handikappanpassa för dem med nedsatt hörsel

I Sverige står det i lagen att elever med olika förutsättningar går i samma skola, så kallad integrerad ungdomsskola. Det är därför viktigt att den akustiska miljön är sådan att även elever med hörselhandikapp kan tillgodogöra sig undervisningen.
I lokaler där hörselskadade ska följa undervisningen med hjälp av teleslingor måste kraven vara extra höga. För att en teleslinga ska fungera krävs att de elektromagnetiska bakgrundsstörningarna inte är för stora. Det innebär att man tidigt i planeringen måste tänka på de elektriska installationerna, så att de inte kommer att störa. Det har också betydelse var maskiner och anläggningar som alstrar elektromagnetiska fält placeras.

Handikappanpassa genom att bullersanera lokalerna
Det är viktigt att anpassa akustiken i rummet så att även hörselskadade elever kan höra bra. Långa efterklangstider vid låga frekvenser försämrar möjligheten att uppfatta tal. Det beror på att lågfrekventa störningsljud maskerar de mer högfrekventa talljuden. Hörselskadade har mer problem med detta än normalhörande. Vid anpassning av miljön till hörselskadade är det därför viktigt med akustiska åtgärder som ger bra ljudabsorption.
Golven har stor betydelse för störande bakgrundsljud, exempelvis från fotsteg och stolar som flyttas. Hårda golv ger vanligen mer buller än mjuka. Eftersom hörselskadade störs mer av bakgrundsbuller än normalhörande är det viktigt att anpassa miljön genom att välja rätt golv. Normalt kan tillverkarna ge uppgifter om golvmaterialens egenskaper.

Ushers syndrom

Ushers syndrom är en grupp ärftliga sjukdomar som ger hörselnedsättning eller dövhet och synnedsättning.
Ushers syndrom delas in i tre huvudgrupper, beroende på vilka symtomen är och när de visar sig. Inom varje huvudgrupp finns många undergrupper. De vanligaste i Sverige är Usher typ I och Usher typ II.
Cirka 700 personer i Sverige har Ushers syndrom, lika många män som kvinnor. Varje år föds cirka 10 barn med Usher I och II, vilket innebär omkring 10 per 100 000 nyfödda. De båda formerna är ungefär lika vanliga och svarar för cirka 90 procent av alla med Ushers syndrom i vårt land, men Usher I är procentuellt sett vanligare i Västerbotten och Norrbotten.

Orsak till sjukdomen/skadan


Orsaken till Ushers syndrom är förändringar (mutationer) i ett av flera olika arvsanlag (gener). För närvarande (2009) är nio av dem kartlagda. Dessa gener styr bland annat bildningen av (kodar för) proteiner av betydelse för de hårceller som ska fånga upp ljudet och omvandla det till nervimpulser i snäckan i innerörat (cochlea) samt för de celler i näthinnan som ska förmedla synbilden (stavarna och tapparna).

Av generna finns det troligen minst sex som orsakar Usher typ I (IB-IG). Vid Usher IB är det genen MYO7A, som kodar för proteinet myosin VIIa, vid IC är det genen USH1C, som kodar för harmonin, och vid ID är det genen CDH23 som kodar för cadherin 23. Proteinet är ännu okänt vid Usher IE, men genen är lokaliserad till långa armen på kromosom 21, medan IF orsakas av genen PCDH15, som kodar för protocadherin 15, och IG orsakas av genen SANS, som kodar för proteinet med samma namn. Studier pekar på att generna ingår i ett nätverk där funktionerna är beroende av varandra. Usher IB och ID är vanligast i Sverige.

Tre av generna orsakar Usher typ II (IIA-IIC). Vid typ IIA är det genen USH2A, som kodar för proteinet usherin, vid IIB är genen okänd, medan det vid IIC är genen VLGR1, som kodar för VLGR1-proteinet. Mutationer i USH2A finns hos cirka 80 procent av alla med Usher typ II och är vanligast i såväl Sverige som i övriga Europa och USA.

En gen som orsakar Usher typ III är hittills känd. Det är USH3A som kodar för proteinet clarin 1.

Ärftlighet
Ushers syndrom nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en muterad gen (förändrat arvsanlag). Vid varje graviditet med samma föräldrar finns 25 procents risk att barnet får den muterade genen i dubbel uppsättning (en från varje förälder) och då får sjukdomen. I 50 procent av fallen får barnet den muterade genen i enkel uppsättning (från en av föräldrarna) och blir liksom föräldrarna frisk bärare av den muterade genen. I 25 procent av fallen får barnet inte sjukdomen och blir inte heller bärare av den muterade genen.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har två muterade gener, får barn med en person som inte är bärare av den muterade genen ärver samtliga barn den muterade genen men får inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av den muterade genen i enkel uppsättning är det 50 procents risk att barnet får sjukdomen, och i 50 procent av fallen blir barnet frisk bärare av den muterade genen.

Symtom
De första symtomen vid Ushers syndrom är medfödd dövhet eller hörselnedsättning. Vid 4-5 års ålder tillkommer synproblem, orsakade av ögonsjukdomen retinitis pigmentosa (RP), som vid Ushers syndrom har ett långsamt förlopp. Synnedsättningen är långsamt fortskridande, men den centrala synen är ofta god i vuxen ålder.

Barn med Usher typ I föds med dövhet och saknar balanssignaler från innerörat. De får tidigt svårigheter med nedsatt kontrastseende och ljuskänslighet samt senare också nattblindhet (svårighet att se i skymning och mörker trots god förmåga att se i dagsljus). Barn med Usher typ II har vanligen en mindre allvarlig hörselskada och normal balans. Usher typ III kännetecknas av en fortskridande hörsel- och synnedsättning.

Typ I
Alla nyfödda barn genomgår hörselscreening. Det innebär att hörselnedsättningen vid Usher typ I misstänks redan vid födseln och sedan bekräftas och diagnostiseras senast vid tre månaders ålder. Balansorganet i innerörat fungerar inte. Barnen är därför sena med att sitta och krypa samt lär sig gå sent, mellan 18 och 24 månaders ålder. De har också problem med att lära sig cykla och att klara skolgymnastiken som andra barn.

Ögonsjukdomen retinitis pigmentosa innebär en långsam nedbrytning av ögats tappar och stavar och försämrar gradvis dess möjlighet att omvandla ljussignaler till nervimpulser. Det börjar vanligen tidigt vid Usher typ I, med ökad ljuskänslighet, som i förskoleåldern följs av försämrat mörker- och kontrastseende och ytterligare några år senare av minskande synfält (så kallat tunnelseende). Synproblemen kan märkas genom att barnet snubblar, välter ut saker och får svårt att röra sig i mörker.

Vid Usher I diagnostiseras synskadan numera mellan 1 och 3 års ålder. Det beror på bättre kunskap om sambandet mellan avsaknad av balanssignaler och dövhet vid Ushers syndrom. Balansen undersöks vid utredning inför ett eventuellt cochleaimplantat.

Den fortsatta synutvecklingen medför vanligen en försämring av synskärpan. Problemen ökar sedan kraftigt i 30-årsåldern, då grå starr ofta tillkommer. I 30-40-årsåldern har synfältet vanligen krympt till cirka 10 grader mot normala 60-80 grader.

Typ II
Barn med Usher II har medfödd, måttlig hörselnedsättning, som är likartad på båda öronen. Hörseln försämras något med stigande ålder. Usher II medför vanligen inga balansproblem.

Nattblindhet är första tecknet på retinitis pigmentosa och visar sig vid Usher typ II oftast vid 10-15 års ålder för att följas av synfältsinskränkningar i 20-årsåldern. Den korrekta diagnosen kan därför dröja.

Även vid Usher typ II tillkommer vanligen grå starr i 30-årsåldern. Synproblemen ökar då kraftigt.

Typ III
Barn med Usher typ III föds med en måttlig hörselnedsättning, som sedan tilltar kraftigt med åren. Försämringen kan ske gradvis under något tiotal år eller mera. Balansfunktionen är också störd och följer ett liknande mönster, med tilltagande problem.

Ögonsjukdomen märks genom nattblindhet under barn- eller ungdomsåren, men den fullständiga diagnosen dröjer vanligen till någon gång under tonåren. Tunnelseendet blir mera uttalat i 20-årsåldern. Liksom vid Usher typ I och II ökar sedan synproblemen kraftigt i 30-årsåldern, då grå starr ofta tillkommer.

Det sociala livet
En ny nordisk definition av dövblindhet antogs 2007. Den slår fast att dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna syn och hörsel och innebär ett särskilt funktionshinder, som allvarligt begränsar möjligheten till aktiviteter samt inskränker delaktigheten i samhället, till exempel att ta körkort. Ushers syndrom medför ofta stora sociala begränsningar, inte minst i tonåren, med problem att exempelvis umgås och kommunicera i mörka och bullriga lokaler. Risken är stor att man isolerar sig för att man själv inte förstår vad som händer. Att få den fullständiga diagnosen just då, när man är ung och står i begrepp att välja yrke och börja ett självständigt liv, kan vara dubbelt smärtsamt, men även det fortsatta livet innebär stora och svåra omställningar. Det kan vara mycket tungt att acceptera sin nya situation när synen gradvis försvinner.

Att ha retinitis pigmentosa och hörselnedsättning eller dövhet innebär olika svårigheter i olika situationer. Hur det påverkar det dagliga livet är individuellt. Den fortsatta synutvecklingen är också individuell och beror troligen på faktorer som inte är kända i dag. Av alla med Ushers syndrom är 20-30 procent helt blinda i 70-80-årsåldern.

Diagnostik
Diagnosen ställs efter undersökningar av hörsel, balans och syn samt med genetiska tester. Eftersom hörselnedsättning och retinitis pigmentosa annars sällan förekommer tillsammans finns det skäl att misstänka Ushers syndrom hos döva eller hörselskadade personer som får ögonsjukdomen retinitis pigmentosa.

Hörsel
Hörselskadan upptäcks vanligen mycket tidigt, ofta redan före tre månaders ålder, eftersom alla nyfödda hörseltestas. Olika hörselmätningar (audiometri) kan fastställa graden av hörselnedsättning. Det kan vara mätning av så kallade otoakustiska emissioner, innerörats förmåga att självt skapa ljud. Med hjälp av känsliga mikrofoner i hörselgången kan också ett mycket litet barn undersökas. Vid hjärnstamsaudiometri, som är en objektiv metod att uppskatta graden av hörselnedsättning, testas barnet med hjälp av klickljud i hörlurar. Via elektroder fästade i huden i tinningen kan svaret i hjärnans hörselområden registreras. Observations- och lekaudiometri, där barnet till exempel får flytta klossar vid signal, eller ton- och talaudiometri, som provar förmågan att uppfatta toner eller talat språk, är andra metoder, liksom elektrocochleografi. Då förs en elektrod under narkos eller bedövning in i örat för en noggrann elektrisk mätning.

Balans
Vid balansundersökningar är observation av barnet samt föräldrarnas berättelse om den motoriska utvecklingen mycket viktig. För att undersöka balansen görs ett rotationsprov, då barnet får sitta i förälderns knä i en stol som vrids fram och tillbaka. Barnet förses med glasögon med infraröda videokameror, vilka registrerar de ögonrörelser (nystagmus) som snabbt avslöjar frånvaro eller närvaro av signaler från balansorganen. Att spola hörselgången med vatten av olika temperatur (kaloriskt prov), som normalt ger nystagmus, är en annan diagnosmetod som kan användas för lite äldre barn och vuxna.

Syn
Avgörande för att kunna fastställa retinitis pigmentosa tidigt är avvikande elektroretinografi (ERG). Med hjälp av ERG registreras elektriska strömmar från ögats näthinna (retina) vid inverkan av ett bestämt ljus, vilket ger viktiga upplysningar om näthinnans funktion. På små barn måste dessa undersökningar göras i narkos. Mätningar av kontrastseendet och ögats förmåga att anpassa sig för seende i svag belysning och i mörker (mörkeradaption), synfältsmätning, undersökning av ögonbottnen samt synskärpetest är andra ögonundersökningar.

Genetik
Vid misstanke om syndromet finns det numera möjlighet till screening för de vanligaste mutationerna vid Ushers syndrom. Diagnosen bekräftas sedan med ytterligare genetiska undersökningar (sekvensering). Om mutationen i familjen är känd kan andra familjemedlemmar få en tidig och säker diagnos med hjälp av DNA-baserad diagnostik. Fosterdiagnostik är då också möjlig. Familjen bör erbjudas genetisk information.

Behandling/åtgärder
Det finns för närvarande ingen behandling som kan bota Ushers syndrom, däremot prövas vissa behandlingar som kanske kan påverka förloppet. Åtskilligt kan också göras för att stödja och kompensera för funktionsnedsättningarna. Inte minst är en tidig diagnos av största vikt, för att barnet ska få en bra habilitering och för att minska den sociala isolering det kan innebära att vara både hörsel- och synskadad.

Att få en allvarlig diagnos i två steg kan vara extra påfrestande. Alla hörselskadade och döva barn ska därför synundersökas när hörselnedsättningen diagnostiseras och vid skolstart. Av samma anledning ska alla barn med grav hörselskada eller dövhet balansundersökas, speciellt om de är sena med att lära sig gå.

Om man har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada räknas man som en person med dövblindhet. Vid Ushers syndrom finns en central syn kvar även om synfältet krymper. Personer med Usher I är barndomsdöva och kommunicerar antingen med tal, om de har cochleaimplantat (CI), eller med teckenspråk. De allra flesta barn med Usher I får i dag implantat.

Med ett cochleaimplantat kan barn med Usher I och vuxendöva med Usher III höra. Det består av en talprocessor (en liten dator) som sätts bakom örat och ett implantat som opereras in under huden, också bakom örat. Cochleaimplantatet omvandlar ljud till kodade elektriska impulser. Signalerna överförs via elektriska impulser till hörselnerven, med hjälp av en elektrod som sätts in i snäckan, varvid hjärnan tolkar dem som ljud. Innan cochleaimplantatet kan användas programmeras processorn individuellt för varje användare. Barn som har fötts döva opereras nu vanligen vid cirka ett års ålder, oftast med mycket gott resultat. I Sverige erbjuds alla barn dubbla implantat (bilateral CI). En person som en gång hört och kan komma ihåg ljud och tal (Usher typ III) kan också få nytta av ett CI.

Personer med Usher II och Usher III kommunicerar med tal och hörsel, använder hörapparat och läser på läpparna. De rekommenderas att lära sig teckenspråk, eftersom det är en kommunikationsmetod som kan behövas som komplement om hörsel och syn senare försämras (till exempel vid Usher III).

Redan innan diagnosen ställs går en del av barnen på grund av sin dövhet eller hörselskada i teckenspråkig förskola eller specialskola för döva och hörselskadade. Fortsatt skolgång har tidigare för döva barn (Usher I) oftast varit i specialskola för döva och hörselskadade, men genom att nästan alla barn numera får cochleaimplantat går många i vanlig skolklass eller hörselklass. Det är ändå en stark rekommendation att barn med Usher I får möjlighet att lära sig teckenspråk för att utveckla tvåspråkighet, även om de har bra hörsel- och talkommunikation med hjälp av CI.

För att stimulera utvecklingen och kompensera för funktionsnedsättningar behöver barn och ungdomar med syndromet habiliteringsinsatser. Därför bör familjen tidigt få kontakt med ett habiliteringsteam. I ett sådant team ingår olika yrkeskategorier med särskild kunskap om funktionsnedsättningar och hur de påverkar vardagsliv, hälsa och utveckling. För att påverka den motoriska, psykiska, språkliga och sociala utvecklingen ger teamet stöd, behandling och handledning i vardagen. Andra habiliteringsinsatser är utredning, utprovning av hjälpmedel samt råd inför bostads- och annan miljöanpassning. Teamet ger också information om funktionsnedsättningen och samhällets stöd samt samtalsstöd, vilket även föräldrar och syskon kan få.

En samordning av syn och hörselinsatser är nödvändig. Där det finns regionala dövblindteam sköter de habilitering och rehabilitering.

Stöd och behandling planläggs utifrån de behov som finns. De varierar över tid och sker i nära samverkan med personer i barnets/den unges nätverk. Ett nära samarbete sker också med kommunen, som utifrån graden av funktionsnedsättningar kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet.

Kommunikationsträning är av avgörande betydelse, och teckenspråkssituationen ordnas efter synförmågan. Om synen inte räcker för att följa teckenspråk kan man ta emot det med sina känsel- och rörelsesinnen (taktilt teckenspråk) eller genom att teckna från hand till hand.

Omgivningen behöver anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningarna. Hörsel och syn är viktiga sinnen. Att förlora dem innebär allvarliga inskränkningar i möjligheterna att kommunicera med andra människor, med risk för social isolering. Det är därför viktigt att omgivningen känner till hur dövblindhet fungerar. Genom att tillrättalägga miljöer och tänka på hur man själv meddelar sig kan man underlätta för en person med dövblindhet att aktivt delta i ett socialt sammanhang. Bra ljusförhållanden och kontrastmarkeringar kan göra det lättare att klara det dagliga livet både i hemmet och ute i samhället.

Goda möjligheter att kommunicera är det viktigaste redskapet för att motverka isolering. Den moderna informations- och telekommunikationstekniken är därför särskilt betydelsefull för personer med Ushers syndrom. Datorer och telefoner med videofunktion är oumbärliga hjälpmedel så länge det finns synförmåga kvar.

Att växa upp med hörselnedsättning eller dövhet och att sedan också förlora synen kan vara mycket svårt, särskilt som diagnosen ofta ställs i ett känsligt skede av livet. Både det för tonåringen så viktiga sociala livet och framtidsplanerna påverkas. Diagnosen kan innebära en krisreaktion. Det är därför viktigt att tillgodose behovet av psykologiskt och socialt stöd för hela familjen. Kontakt med andra barn, ungdomar och vuxna med samma svårigheter kan vara betydelsefull.

Det medför risk för svåra krisreaktioner och depression när synen försämras i vuxen ålder och man är tvungen att helt eller delvis byta kommunikationsmetoder och yrke. Vuxna med syndromet behöver därför fortsatta, individuellt utformade habiliteringsinsatser och stöd i det dagliga livet.
Medicinska resurser
Hörselskadan kan diagnostiseras på alla större länssjukhus med audiologisk kompetens. Cochleaimplantat görs vid universitetssjukhusen.

Synskadan diagnostiseras med hjälp av elektroretinografi (ERG), vilket görs på en del universitetssjukhus.

Vid audiologiska kliniken/Institutet för Handikappvetenskap, Universitetssjukhuset Örebro, 701 85 Örebro, utreds och behandlas personer med misstänkt eller bekräftat Ushers syndrom. Här finns också en nationell databas som omfattar 400 personer med Ushers syndrom. Upplysningar ges av professor Claes Möller, tel 019-602 37 94 (sekr Ann-Marie Helgstedt), e-post claes.moller@orebroll.se.

Dövblindteamen
Dövblindteamen i Stockholms län, Västra Götalandsregionen och Region Skåne vänder sig till barn, ungdomar och vuxna personer som är dövblinda/syn-hörselskadade samt deras närstående. Teamen ansvarar för habilitering/rehabilitering och ger råd och stöd i olika frågor som rör funktionshindret.

RÖDA HUND

Rubella eller röda hund är en infektionssjukdom som orsakas av ett RNA-virus som tillhör virusgruppen rubivirus inom togavirusfamiljen. Tack vare att virusstrukturen är kartlagd framgår det att den genomiska sammansättningen skiljer sig en aning mellan olika Rubellavirusstammar. Den var vanligare hos barn. År 1982 vaccinerades både pojkar och flickor i Sverige med kombinationsvaccinet MPR. Sjukdomen ger karaktäristiska röda utslag efter en inkubationstid på cirka 2-3 veckor.

Symtom vid röda hund
Röda hund-infektionen börjar med feber, snuva och svullna lymfkörtlar, framför allt i nacken men även i armhålor och ljumskar. Det är vanligt att vuxna, främst yngre kvinnor, drabbas av övergående artriter. Efter några dygn kommer små, blekröda eller brunaktiga utslag som sprider sig från ansiktet ner till armar och ben. Ledbesvär och feber förekommer, utslagen i ansiktet kan flyta ihop och bli mer blåröda. De försvinner inom två, tre dagar. Symtomen förväxlas lätt med bland annat morbilli, parvovirus, ockelbosjukan, adenoviros, enteroviroser, allergier, erythema multiforme eller någon läkemedelsreaktion. Infektion fastställs genom blodprov som även tas för att fastställa immunitet. I vissa fall kan sjukdomsförloppet vara så pass lindrigt att en diagnos aldrig fastställs. Därmed är det omöjligt att vara säker på att man inte har haft röda hund. Det är ganska vanligt med en mild och övergående ledvärk vid sjukdomens slut.
Förebygg röda hund
Vaccinera dig eller undvik människor som har sjukdomen. I Sverige är det väldigt ovanligt att någon har röda hund men i vissa länder är den vanligare. Undvik att resa till dessa länder om du inte är vaccinerad.

Smitta
Smittan överförs via andningsluften och sprids som droppsmitta till andra människor. Efter smittotillfället tar det cirka två till tre veckor innan sjukdomen bryter ut. Under denna tid kan man också smitta andra. Om man haft röda hund har man sedan livslång immunitet mot sjukdomen.

Vaccination mot röda hund
Idag erbjuds alla barn, genom det allmänna vaccinationsprogrammet, ett trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, så kallat MPR-vaccin.
Vaccinet ges vid två tillfällen, vid 18 månader respektive sex till åtta års ålder. Till barn födda 2001 eller tidigare ges den andra dosen vid tolv års ålder.

Gravid och röda hund
Om du är eller planerar att bli gravid är det viktigt att veta om du haft röda hund eller om du är vaccinerad.
Om en gravid kvinna blir sjuk kan fostret få svåra skador som kan leda till missfall. När du blir gravid får du göra ett test som visar om du har haft röda hund. Du kan inte vaccinera dig när du är gravid eftersom det också kan skada fostret. I stället får du vaccinera dig efter förlossningen.
Om du är gravid och inte är vaccinerad eller immun ska du undvika personer och platser där du kan smittas. Om du tänker resa utomlands ta reda på i vilka länder risken för smitta är större och undvik att resa dit om du kan.
Risken att fostret smittas av dig är störst de första veckorna. Efter 18:e graviditetsveckan minskar risken för smitta. Mot slutet av graviditeten ökar smittorisken igen men då är det inte längre någon risk att barnet får några skador.
Det finns inga mediciner mot röda hund. Vila tills sjukdomen gått över.
Är det så att du har röda hund när du är gravid så kommer barnet att födda som döv.

Behandling
Det finns ingen specifik behandling mot röda hund. Sjukdomen går över av sig själv efter några dagar. Däremot kan du behöva vila precis som vid andra infektioner.

Forskning om samspelet mellan nedsatt hörsel, ljudmiljö och arbetsförmåga

Ju sämre ljudmiljö, desto sämre blir arbetsförmågan för en person med hörselnedsättning. Och mänskliga ljud är svårast att hantera. Det är några av resultaten i en pågående studie vid Linköpings universitet.


En halv miljon yrkesverksamma svenskar hör dåligt. Något som orsakar både trötthet och stress. I ett treårigt projekt har forskare för första gången studerat sambanden mellan nedsatt hörsel och kognitiv förmåga.

Björn Lyxell är professor i psykologi och biträdande föreståndare vid Linnécentrum HEAD i Linköping. Med stöd av AFA Försäkring har han under tre år, tillsammans med bland andra hörselforskaren Claes Möller vid Audiologiskt forskningscentrum vid Örebro universitet, studerat samspelet mellan hörförmåga och en persons kognitiva förutsättningar, arbetsuppgifter och arbetsrelaterade ljudmiljö.
När studien inleddes blev han förvånad över att ingen hade tittat på detta tidigare:
– Med tanke på att mer en än en halv miljon svenskar i arbetsför ålder hör dåligt är det skrämmande att detta inte har uppmärksammats mer.
Har konstruerat ett test
Till skillnad mot tidigare forskning som i första hand haft fokus på hörselnedsättning och buller har Björn Lyxell och hans kollegor studerat hur försökspersoner upplever ansträngning i olika situationer. De har också konstruerat ett test för att kunna kartlägga en persons kognitiva färdigheter. I testet ingår bland annat:
• Arbetsminne (förmågan att lagra och bearbeta information över kort tid)
• Fonologisk förmåga (att kunna utnyttja sina minnen om ”hur ljud låter”)
• Lexikal förmåga (att snabb kunna språkligt identifiera ljud)
• Exekutiv förmåga (att snabbt kunna skifta mellan olika informationskanaler, uppdatera arbetsminnet med ny information samt bortse från oönskad information)
Enligt Björn Lyxell är bra arbetsminne det mest avgörande. Men oavsett hur bra minnet fungerar, innebär nedsatt hörsel alltid en påfrestning.
– Det är helt enkelt mer ansträngande att lyssna om du hela tiden måste fylla i och tolka ljud. Därför blir personer med nedsatt hörsel tröttare än andra.
Mänskliga ljud svårast att hantera
Utan att förekomma några resultat konstaterar Björn Lyxell också att mänskliga ljud är de som är svårast att hantera. Ett råd är därför att berätta för arbetskamrater och andra om problemen.

Men för att åstadkomma en verklig förändring krävs ökad kunskap inom alla områden i samhället. Redan studiens preliminära resultat ger många uppslag att arbeta vidare med (se faktaruta).

(Publicerat:02 augusti 2011)

Ny teknik hjälper dövblinda ha kontroll på omgivningen

                                                           Erik Borg, april 2011

Erik Borg forskar för att ge döva och dövblinda bättre möjligheter att orientera sig i sin vardag. Ett sätt är att översätta ljud till vibrationer som uppfattas med huden. Dagens avancerade mobiltelefoner ger forskarna draghjälp.

Ett ridhus mitt i värmländska skogen. En dövblind ryttare styr med van hand sin häst i volter och åttor. När de växlar upp från skritt till galopp går det undan. Att smälla in i väggen i den här farten skulle kunna ge otäcka skador, men ekipaget följer manegens konturer med precision.
Ryttaren navigerar i det stora rummet med hjälp av blåtand och fyra vibratorer, fastsatta i hennes midja. I närheten står hennes instruktör med en fjärrkontroll och skickar signaler via vibratorerna: höger, rakt framåt, bra, sakta in och andra meddelanden som de kommit överens om.

Det är vanligare än man kanske tror att dövblinda ägnar sig åt ridning, berättar audiologen Erik Borg. I de flesta fall har de grundlagt ett stort ridintresse under uppväxten, medan de fortfarande är seende. När de sedan gradvis förlorar synen vill de förstås fortsätta med sin hobby, men behöver hjälp med orienteringen.

Det är Erik Borg och hans forskarkolleger vid Audiologiskt forskningscentrum i Örebro, som utvecklat det hjälpmedel med vibratorer som ryttaren använder. Mycket av Erik Borgs forskning har handlat just om att ge döva och dövblinda bättre möjligheter att orientera sig i sin vardag.

– Traditionellt har det ju alltid ansetts viktigt med de hjälpmedel som ger döva och blinda möjlighet att kommunicera med andra – som teckenspråk, hörapparat, implantat och blindskrift, säger Erik Borg. Men att uppfatta omgivningsljud och därmed bättre kunna orientera sig i omgivningen är också en viktig aspekt, och den har tyvärr många gånger kommit i skymundan.

Hörapparater är till exempel alltid gjorda för att förstärka tal så bra som möjligt, konstaterar han. Det gör att de fungerar sämre för den som har en svårare hörselskada och inte kan uppfatta tal men ändå vill använda hörapparat för att orientera sig om vad som händer i omgivningen.

– Jag har mött många dövblinda ungdomar som nästan alltid känner sig spända, säger Erik Borg. De vet aldrig om någon just kommit in i rummet och kommer att ta tag i dem i nästa sekund. De får aldrig någon förvarning. Jag minns särskilt en ung kvinna som beskrev hur rädd och osäker det gjorde henne att inte veta vad som hände i omgivningen. Hon kunde aldrig ha någon framförhållning. Det ledde min forskning in på det här spåret.

Ljud blir vibrationer
Fotsteg som närmar sig, en hund som skäller eller bullret från en buss som passerar – omgivningsljud av olika slag ger oss hörande hela tiden information, ofta utan att vi tänker på det, om vad som händer utanför vårt synfält. Erik Borg och hans kolleger utvecklar hjälpmedel för att även döva och i synnerhet dövblinda ska kunna uppfatta denna information. Ljuden tas upp med mikrofoner och omvandlas av ett litet dataprogram till andra ljudfrekvenser eller vibrationer.

– Många döva har ju vissa hörselrester kvar, säger Erik Borg. Inte tillräckligt för att uppfatta tal, men de kan ofta till exempel höra mycket dova toner. Om man förstärker ljuden och samtidigt flyttar ner dem till det frekvensområde där personen har viss hörsel, så kan man ge honom eller henne möjlighet att faktiskt höra ljud i sin omgivning.

För dem som helt saknar hörselrester kan ljudet från mikrofonen istället konverteras till vibrationer. Men huden är inte lika bra på att uppfatta nyanser i vibrationer som vårt öra är på att uppfatta detaljer i ljudbilden, berättar Erik Borg. En av de stora utmaningarna för forskarna är därför att i omvandlingen från ljud till vibration förenkla och renodla så mycket att personen kan tolka signalerna.

– En enkel frekvens behöver höjas eller sänkas minst tio procent för att huden ska uppfatta förändringen, säger Erik Borg. Men översätter man mera komplext ljud till vibrationer så blir det svårare. Vi kan inte riktigt säga hur bra huden är på att uppfatta olika frekvenser samtidigt, och framför allt vet vi inte hur långt man kan komma med träning.

Forskare och designers samarbetar
Audiologiskt forskningscentrum drivs gemensamt av universitetet och landstinget i Örebro. Forskarna kommer från vitt skilda discipliner: här finns medicinare, tekniker och beteendevetare, och ofta arbetar de tillsammans i tvärvetenskapliga projekt. Kompetens inom formgivning är också viktig, och för utbytet med designvärlden har professor Cheryl Akner-Koler varit viktig, säger Erik Borg.

– Cheryl Akner-Koler är verksam både vid Grythytteakademin, som hör till Örebro universitet, och vid Konstfack i Stockholm, säger Erik Borg. Förra våren hade Konstfack en hel kurs där temat för examensarbetena var design av hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel och syn.

Mobilutvecklingen ger draghjälp
Några dörrar längre bort i korridoren träffar vi Erik Borgs kollega Parivash Ranjbar, som är både teknologie doktor och hörselvetare. Hennes doktorsavhandling från 2009 handlar om utveckling av hjälpmedel för att presentera omgivningsljud för döva med hjälp av vibratorer.

Hon visar konstruktionen: ett pannband med tre mikrofoner, en liten box med elektronik och strömförsörjning samt en eller flera vibratorer att fästa på kroppen. Den svarta elektroniklådan är inte särskilt stor, ungefär som ett halvkilos smörpaket, men ändå för otymplig för en användare att bära med sig, tycker Parivash Ranjbar. Många förbättringar behövs, och den snabba utvecklingen inom mobiltelefoni ger forskarna draghjälp. Att förpacka kraftig processor, stort minne och effektivt batteri på ett så kompakt och användarvänligt sätt som möjligt – det är precis vad mobiltelefontillverkarnas utvecklingsavdelningar satsar enorma resurser på.

– Titta, de gör en stor del av jobbet åt oss, ler Parivash Ranjbar och håller fram en smartphone. Tänk hur många miljoner dollar de har lagt ner på konstruktionen och designen av den här! Nu behöver vi inte hålla på med miniatyrisering och strömförsörjning utan kan ägna oss helt åt att utveckla appar och få vibratorerna att fungera bra.

Utmaningen med apparna är att ljudbearbetningen både ska vara tillräckligt avancerad för att ge ett bra slutresultat och tillräckligt enkel för att processorn ska hinna med, förklarar Parivash Ranjbar och Erik Borg. Och när det gäller vibratorerna så återstår en del praktiska frågor att lösa. De vibratorer som forskarna använder idag är utvecklade för helt andra användningsområden, och ger för svaga vibrationer ihop med mobiltelefoner.

Med från starten
Erik Borg inledde sin bana som läkare och forskare vid Karolinska sjukhuset respektive Karolinska institutet i Solna, där han blev professor 1983. 1991 flyttade han till Örebro för att bli överläkare vid hörselkliniken och leda etableringen av forskning om hörsel och hörselhandikapp vid det blivande universitetssjukhuset. 1998 grundade sjukhuset och universitetet tillsammans Ahlséns forskningsinstitut, som 2010 bytte namn till Audiologiskt forskningscentrum.

– Sjukhuset i Örebro hade bestämt sig för att bygga upp ett starkt forskningscentrum i det här ämnet, eftersom staden på många sätt är ett centrum för verksamhet med anknytning till döva och dövblinda, säger Erik Borg. På ett ställe som Karolinska institutet är denna forskning en väldigt liten del av all verksamhet. Det blev en kontrast att komma hit, där det fanns ett starkt lokalt stöd för just den här forskningen.

Men att Erik Borg över huvud taget blev läkare och inte ingenjör var till stor del en slump, berättar han. Efter studenten hade han svårt att välja mellan dessa två utbildningar, och den avgörande faktorn blev att läkarutbildningen startade tidigare på terminen.

– KTH började inte förrän 1 oktober, så jag tänkte att då hinner jag börja på Karolinska en månad tidigare, och om det inte känns bra så kan jag byta. Men jag trivdes utmärkt, trots att vi började med att läsa om benknotor.

Ett intresse för sinnesorganen hade Erik Borg tidigt under utbildningen, även om det inte var självklart då att det skulle bli just hörselns fysiologi för hans del.

– Det är ett så mänskligt område! Sådant som hjärtat och matsmältningen är förstås bra på sitt sätt, men det handlar mer om människan som organism. Hjärnan och sinnesorganen däremot, är så nära kopplade till människan som existentiell individ. Det lockade mig.

Byggt en tankesmedja
Formellt är Erik Borg pensionär sedan ett par år tillbaka. Och visst njuter han av pensionärstillvaron, i alla fall på deltid. Han har precis blivit klar med ett av sina byggprojekt på den gamla bergmansgården utanför Nora: återuppbyggnaden av smedjan som brann ner på 20-talet.

– Fast ässjan har jag inte byggt upp igen; det har blivit en tankesmedja istället.

Men han är också fortfarande involverad i verksamheten på Audiologiskt forskningscentrum, och har bara ett par dagar före intervjun lämnat in en ansökan för ett nytt forskningsprojekt till FAS. Den handlar bland annat om att fortsätta utvecklingen av ett antal hjälpmedel som befinner sig på prototypstadiet idag.

– Det är tidskrävande att skapa hjälpmedel som är funktionellt riktiga och ergonomiskt vettiga och tilltalande, så att de funkar i vardagen, konstaterar Erik Borg. Ofta tar vi i för mycket från början och planerar för ett mer ambitiöst hjälpmedel än vad som behövs. Det har jag märkt flera gånger: vi börjar på avancerad nivå, och slutar med en ”gem-och-gummisnodd”-lösning som fungerar jättebra. Det är alltid mot förenkling man ska sträva, ler han.

Lock ( hörsel)

Lock är ett fenomen då svängningarna i trumhinnan dämpas och man upplever nedsatt hörsel som att ett lock har satts för örat. Då ljudvågor kommer in i örat träffar de trumhinnan som då sätts i svängning. Svängningen fortplantas via hörselbenen in till hörselsnäckan, där sinnescellerna finns. Sinnescellerna skickar impulser till hjärnan som gör att vi upplever ljud. Om svängningen i trumhinnan dämpas upplever vi lock för örat.

Orsak

Vanliga orsaker till lock är vaxproppar, svullnad i örontrumpeten, eller undertryck innanför trumhinnan. Lock är vanligt vid bad, flygning och i samband med förkylning.
Vid bad är den vanligaste anledningen att en vaxpropp tillsammans med vattnet från badet har täppt igen örat och orsakat lock. Har man dykt mycket kan det även ha bildats ett undertryck innanför trumhinnan, ofta i kombination med svullen örontrumpet.
Vid flygning, eller någon annan aktivitet då trycket snabbt sjunker såsom att åka uppför ett berg eller genom en tunnel, kan lock bildas på grund av undertryck innanför trumhinnan. Lock av denna typ är ofta kortvariga och släpper då kroppen har vant sig vid det nya trycket eller trycket återställs till det normala.
Lock är också vanligt i samband med förkylningar och andra infektioner. Örontrumpeten svullnar då upp och dämpar hörseln. Lock av denna typ är oftast relativt långvariga i förhållande till trycklock då locket kan hålla i sig i flera dagar eller veckor.

Behandlingar och huskurer
Lock i sig är ingen allvarlig sjukdom men kan vara irriterande och störande. Vanligtvis räcker det med att gäspa, tugga tuggummi, på annat sätt röra käken eller göra en lätt tryckutjämning. Örontrumpeten och/eller hörselgången vidgas då tillfälligt och trycket på båda sidorna om trumhinnan blir det samma.

Vad säger lagen om Förskole- och skolmiljöer.

Förskole- och skolmiljöer är ofta bullriga. Detta är till nackdel både för inlärningen och för hälsan hos elever och lärare. Genom den här skriften vill vi öka medvetenheten om att det är viktigt att skydda hörseln – många skador kan inte repareras. Vi visar på sambandet mellan förmågan att kunna höra och ljud och oljud samt ger tips om vad man själv, men även tillsammans med andra, kan göra för att få en ljudmiljö som skapar goda förutsättningar för lärande samtidigt som den skyddar hörseln.

Bra ljudmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för en skola med hög kvalitet och gott arbetsklimat.
En stor del av undervisningen och verksamheten i skolan och förskolan bygger på talad kommunikation; ju sämre ljudmiljö, desto svårare att ta till sig information. Vi uppfattar inte vad som sägs och koncentrationsförmågan sjunker drastiskt i bullriga miljöer. Vi kan minska hälsoproblem, som hörselskador, tinnitus och ljudstress, om vi minskar höga bullernivåer på jobbet. En behaglig ljudmiljö bidrar också till att öka trivseln i skolan och det blir inte lika nödvändigt att höja rösten för att göra sig hörd.

Ljudmiljön i skolan





Skolan och förskolan är arbetsplatser där ljudmiljön ofta har stora brister och många lärare drabbas av hörselskador och tinnitus. Var fjärde patient med svår tinnitus är lärare. Det är en kraftig överrepresentation, eftersom lärare utgör endast fyra procent av Sveriges arbetande befolkning.
Bullerskador drabbar främst lärare i praktiskt-etiska ämnen (slöjd, musik), förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare. Musiklärare drabbas ofta av hörselskador och tinnitus. Ungefär hälften av lärarna i förskolan och grundskolan i en undersökt kommun hade dagligen svårigheter att koncentrera sig på arbetet på grund av buller och ungefär en tredjedel av dem kände sig så trötta efter arbetet att de inte orkade med några fritidsaktiviteter en till tre dagar per vecka.

Flera faktorer samverkar

Dålig ljudmiljö i skolan kan ha många olika orsaker. De vanligaste är:
• lokaler med dålig akustik
• lokaler som inte är anpassade till verksamheten (till exempel fritidsgrupp i vanligt klassrum)
• mycket störande prat och skrik, allmänt sorl
• oljud från stolar, bänkar, skåp med mera
• störande ljud från angränsande rum och trafik
• bullrande ventilationsanläggningar
• buller från maskiner som används i undervisningen.
Allt större grupper och nya arbetssätt har dessutom medfört ökad rörlighet och mer samtal. Detta har i sin tur höjt den allmänna ljudnivån, men lokalerna har inte ändrats i takt med denna utveckling.
Om akustiken är dålig ”försvinner” konsonanterna och budskapet blir obegripligt. Ljudmätningar i skolor har visat att normalt sorl och stegljud i en korridor ofta når över 85 decibel, att volleybollträning till musik kan ge långt över 100 decibel i gymnastiksalen, att en fullsatt matsal sällan ligger under 80 decibel och att en klass som ägnar sig åt självständigt arbete i lugn och ro åstadkommer en ljudnivå på 60–65 decibel.

Ökad kunskap förebygger

De flesta lärare trivs med sitt arbete och tycker att det är mycket engagerande, det visar både nya och gamla undersökningar. Men en dålig ljudmiljö kan ”överrösta” arbetsglädjen, enligt en studie där 200 lärare tillfrågats. De flesta hade ofta svårt att uppfatta vad som sades i samtal med flera, till exempel i personalrummet. Trötthet och stress till följd av buller var mycket vanligt. Mest besvärade av ljudmiljön var de nya lärarna; många ifrågasatte till och med sitt yrkesval. Därför är det viktigt att öka kunskapen, förebygga problem och se till att förbättringar görs.

Samarbeta för god ljudmiljö
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att ”genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet”, enligt Arbetsmiljölagen (AML, 3 kap 3 §).
En anpassad arbetsplats Många arbetsgivare har dålig kunskap om ljudmiljö och vad det innebär att ha nedsatt hörsel eller tinnitus. Det är därför viktigt att ge arbetsgivaren tydliga besked om din situation och om vilka anpassningar som kan underlätta ditt arbete. Ta stöd av skyddsombudet och företagshälsovården!
Vad bör då göras? En bra början är att be företagshälsovården utvärdera arbetsplatsen och dina individuella behov. Några vanliga åtgärder är:
• akustiksanering av lokalerna
• att höra dåligt och ha tinnitus är mycket tröttande – tänk på detta när arbetet ska organiseras
• bullersanering av arbetsplatsen, till exempel bygga in maskiner
• byt ut telefonen till en med reglerbar ljudstyrka, gärna med extra förstärkning
• skaffa teleslinga i sammanträdesrummet och i arbetsrummet, för dig som använder hörapparat
• informera kollegerna. Ju fler som förstår din situation, desto fler tar hänsyn. Att dölja sina svårigheter att höra skapar bara nya problem.

Bra akustik – vad är det?
Ett rum med bra akustik kännetecknas av att
• det är lätt att uppfatta vad lärare och elever säger
• fasta installationer inte alstrar onödigt (< 30 decibel) buller, till exempel ventilationsanläggningar
• inga ljud hörs från angränsande lokaler, eller från trafik
• rummets efterklang (kvardröjande ljudreflexer) är kort – inte mer än 0,3–0,5 sekunder och inte innehåller ekon eller resonans som till exempel förvränger rösten
• rummet inte är så bullerdämpat att det känns som att ”tala i en säck”
• vanliga småljud som viskningar, stolskrap med mera inte förstärks.

och vad säger lagen?

Att förebygga
Enligt Arbetsmiljölagen (AML) har arbetsgivaren ansvaret för att förebygga att anställda inte utsätts för risker som kan leda till ohälsa. Men även den anställde har ett ansvar att själv skydda sig och att medverka i arbetsplatsens förebyggande arbete.
För att tydliggöra vad man ska vara observant på beträffande hörselskador har Arbetsmiljöverket förtydligat lagstiftningen i sin författningssamling, AFS 1992:10 ”Buller”, som innehåller både bindande föreskrifter och allmänna råd.
För att öka informationsspridningen kring det förebyggande regelsystemet har också korta broschyrer givits ut, ADI 344 ”Buller och hörselskydd” samt ADI 493 ”Gör åtgärdsprogram mot buller”. Båda dessa kan kostnadsfritt beställas från Arbetsmiljöverkets publikationsservice.

Att åtgärda
Enligt Arbetsmiljölagen ska ”arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö” (AML 3 kap 1a §).
På arbetsplatser där det finns behov av att kunna föra samtal obesvärat ska den maximala ljudnivån inte överstiga 40 decibel (AFS 1992:10, sid 14).

Ansvaret
Arbetsgivaren har ett formellt ansvar för att vidta ”alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” (AML 3 kap 2 §).
Inom offentlig förvaltning är det ytterst de högsta kommunpolitikerna, och på privata skolor och förskolor styrelsen och VD som har ansvaret, men ansvar, arbetsuppgifter och befogenheter ligger utlagda på olika nivåer i organisationen. Genom delegationsordningen synliggör man vem som har uppgiften att fö- reträda arbetsgivaren.

Arbetssätt
När du som anställd upplever problem ska du vända dig till din närmaste arbetsledare. Dessutom ska det finnas tillgång till experter/ företagshälsovård att rådfråga.
Vad som behöver göras ska beslutas i samförstånd mellan den anställde och arbetsgivaren. Det är dock värt att notera att ”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete” (AML 2 kap 1 §).

Skyddsombud
Skyddsombud företräder arbetstagarna och elevskyddsombudet representerar eleverna i arbetsmiljöfrågor (AML 6 kap 4 §, AML 6 kap 17 §). Skyddsombudet bevakar risker och uppmuntrar till förebyggande arbete. Det innebär att skyddsombudet ska vara med i planeringen av förändringar som påverkar arbetsmiljön på arbetsplatsen samt i samråd med arbetsgivaren upprätta åtgärdsplaner då hörselrelaterade problem uppstått. Om det behövs kan skyddsombudet lyfta frågor till en högre nivå.

Skyddskommitté
Huvudarbetsgivaren (kommunen, bolagsstyrelsen eller motsvarande) ska också se till att rektorn/chefen har tillräckliga kunskaper och fortlöpande får kompetensutveckling om vilka förhållanden som innebär risker för ohälsa och hur dessa kan förebyggas.
Arbetsgivaren ska samarbeta med arbetstagarna och deras fackliga organisation kring arbetsmiljön. Det kan ske vid arbetsplatsträffar och i samverkansgrupp/skyddskommitté, där skyddsombudet eller annan facklig föret r äda r e   ä r  de   ans t ä l lda s   r epr e s ent ant .  En skyddskommitté kan finnas på olika nivåer i organisationen och kan också ha olika namn. Skyddskommittén ska kontrollera att skolledarna får den utbildning och tillgång till expertmedverkan som behövs samt att sjuka får en god rehabilitering (AML 6 kap 9 §).

Företagshälsovård
Till stöd för det förebyggande och rehabiliterande arbetet ska det finnas tillgång till företagshälsovård (AML 3 kap 2b §).
Företagshälsovården arbetar under sekretess och kan ge tips om forskningsrön samt bidra med erfarenheter om samband mellan arbetsmiljö, arbetsorganisation och hälsa. Ibland bör arbetsgivaren anlita experter för att komma till rätta med de akustiska problemen.

Hur man ska skötta ett bebis ?

Hur man ska sköta om och ta hand om ett barn är inte självklart. 

Tvätta och vårda

Du bör inte bada barnet varje dag, men de dagar då du inte badar barnet bör du istället tvätta av barnet. När du tvättar barnet så börja med ögonen. Tvätta med en mjuk och fuktig trasa, utifrån och in. Fortsätt sedan med ansiktet. Är barnet väldigt smutsigt och om detta inte går bort med endast vatten så prova med lite barnolja på en tvättlapp. Funkar inte detta heller så prova med en mild barntvål. Barnets hårbotten ska du endast tvätta försiktigt med en öppen hand. Öronen ska du rengöra när det behövs, ett par gånger i veckan, men tänk på att bara tvätta ytterörat. Använda inte örontops på små barn. 

Naglarna

Naglarnas längd bör du hålla koll på då barnet lätt river sig själv om naglarna är för långa. Om de fortfarande sitter fast i huden så bör du försiktigt riva av dem. När sedan naglarna blivit hårdare, vid cirka en månads ålders, så klipper du istället av dem med en barnnagelsax.

Bada

Alla barn gillar inte att bada. Ta det lugnt, det är inte bråttom att bada och det räcker mer än väl att göra det en till ett par gånger i veckan. Vattnets temperatur bör vara tunt kroppstemperaturen, dvs 37 grader. Känner man med handen så kan mat bli lurad så använd armbågen när du känner av vattnets temperatur. Känns det behagligt så är det lagom. För att vara på den säkra sidan bör du köpa en badtermometer. I början kan det vara bra att hälla i några droppar barnolja i badvattnet så att barnets hud inte blir torr.

Hudvård

På en nyfödd bebis så blir huden lätt irriterad. Det är därför viktigt att varje dag undersöka och tvätta av barnet i alla dess hudveck. Titta under armarna, i halsvecken under hakan, bakom öronen och i ljumskarna. Dessa områden blir lätt varma och lite fuktiga vilket kan leda till irritation eller utslag. När du tvättar bör du använda en mjuk tvättlapp fuktad med vatten. Avsluta med att badda torrt. Om irritation har uppstått brukar det snabbt läka om man tvättar rent, baddar torrt och sedan låter området luftas. Överdriv inte tvättandet, lagom är bäst, och använd i början bara vatten. Lite längre fram kan du komplettera med en mild barntvål eller att rengöra huden med olja. Bada barnet behöver du bara göra någon gång i veckan, men det är inte skadligt att göra det oftare om barnets hud inte blir torr.

Huden på ett nyfött barn ser ofta lite torr ut och det är inte ovanligt att den flagar och fjällar. Detta försvinner av sig själv efter några veckor är inget man normalt behöver behandla. Vid irritation och utslag bör du dock rådfråga läkare eller BVC sköterska.

Storkbett
Storkbett är röda märken som består av en samling små, ytliga blodkärl som inte är upphöjda. Detta är inget farligt och det försvinner med tiden av sig själv. Storkbett sitter antingen på pannan, på ögonlocket eller i nacken. I nacken kan de finnas kvar i flera år, men i övrigt försvinner de normalt under det första levnadsåret.

Torsk
Väldigt ofta så får små barn en svampinfektion som kallas för Torsk. Detta visar sig som en vitgulaktig beläggning på tungan, gommen och/eller kindernas insida. Torsk är i sig inte farligt men kan göra det besvärligt för barnet att äta. Du förebygger uppkomsten av Torsk genom att hålla nappar och nappflaskor rena. Skölj därför dem regelbundet och koka dem eller byta ut dem när det behövs.

Bantning & Zink

Banta

En man som banta genom att han  levde under ett år på kolhydratfattig kost och gick ner 21 kilo. Han var så fascinerad över hur bra det gick att han släppte en broschyr i ämnet, vilken blev väldigt uppmärksammad och uppskattad. Banting var så kraftigt överviktig att han hade ont i leder och nedsatt hörsel pga. allt fett som låg och tryckte.
Fett mättar väl och försöker man gå ner i vikt med lågkaloridieter så är det högst troligt att man kommer att gå omkring och vara hungrig större delen av dagen, det blir en ständig kamp som man förr eller senare oftast förlorar. Om man istället kör på en diet utan kolhydrater, eller med begränsat antal kolhydrater så får man i regel äta fritt av protein och fett och därför hålla sig mätt och belåten. Det låter kanske otroligt, men det är helt sant.
När kroppen inte tillförs kolhydrater, som i vanliga fall är dess primära bränsle, så börjar den ta av kroppens lagrede fettdepåer för att hålla sig igång. Hjärnan känns ofta tung och seg, särskilt de första dagarna, eftersom kroppen måste producera alternativt bränsle i form av ketoner för att hjärnan ska fungera. Det är inte kroppens förstahandsval av bränsle så därför fungerar sällan hjärnan till fullo, men under en kortare period på högst några månader är det ingen som helst fara. Bara lite besvärligt möjligtvis.
För de som lider av sockerberoende är en diet utan kolhydrater fruktansvärt jobbig de första dagarna, för att sedan ta kol på sockerbehovet en gång för alla. Väl inne i en kolhydratreducerad diet brukar man tappa allt sug på sötsaker. Vill man ändå unna sig något sött ibland så finns det välutvecklade sötningsmedel med inga eller få kolhydrater.

Zink

Mer än 80 enzymer i din kropp innehåller zink. Trots att zinkbrist är mycket ovanlig i utvecklade länder, är det många som har marginella värden, speciellt äldre människor. När din kropp saknar zink är det lättare att dra på sig infektioner, sår har svårare att läkas och du kan förlora lukt- och smaksinnet.Tiotusentals människor i Sverige lider av zinkbrist.

Borde alla ta zinktillskott?

Det skulle vara olämpligt för alla att inta stora mängder (mer än 30 mg dagligen) av extra zink i tillskottsform. Genom de senaste årens forskning har det framkommit att ett högt intag av zink under längre tid kan leda till kopparbrist, vilket i sin tur ger nya problem. Därför bör regelbunden förbrukning av större kvantiteter zink under flera månaders tid undvikas om du inte testas för zinkbrist med en pålitlig metod.
Engelska läkartidningar har nyligen (1990) konstaterat att svettmineraltesten och zinkvätskesmaktestaren är de två mest pålitliga testerna för påvisande av zinkbrist. Av dessa två är smaktestet mycket snabbare, billigare och lättare att göra och finns hos din terapuet.

Hur påverkar zinkbrist kroppen?

Immunförsvar: Zink är immunförsvarets viktigaste mneral. Zinkbrist kan också medföra tillväxtrubbningar, nedsatt läkningsförmåga och sämre förmåga att motstå infektioner.

Kosten: Konsumtion av raffinerade sockerprodukter, såsom godis, karameller, kakor, kex och alkohol orsakar ökad zinkutsöndring genom urinen. Detta är ännu en källa till zinkbrist.

Idrott: Svett innehåller relativt höga koncentrationer av zink. I samband med idrottsutövande utarmas kroppens zinkförråd ganska snabbt vid kraftig svettning. Detta lämnar kroppen i ett försvagat tillstånd med en större benägenhet att drabbas av skador.

Huden: Seborré, akne men även andra typer av hudutslag eller missfärgningar av huden har av flera forskare kommit att förknippas med zinkbrist.

Aptit / smak- och luktsinne: En tendens att tappa smaken och aptiten brukar associeras med zinkbrist. En forskargrupp i England och en annan helt oberoende forskargrupp i USA har funnit samband mellan aptitförlust och nedsatt smakfunktion hos personer som lider av anorexi och bulimi. Zinktillskott har hos hundratals anorexiafall lett till fullständig symptomfrihet. Zink Drink formen är en överlägsen form av zink för att nå resultat.

Hörsel: Nedsatt hörsel hos äldre orsakas ofta av långvarig zinkbrist och kan förbättras med zinkbehandling.

Tarmsjukdomar: Diarré och upprätthållandet av en normal tarmfunktion kräver också zink. Personer som lider av tarmsjukdomar t ex Crohns sjukdom, kolit och kronisk förstoppning har även de befunnits ha låga nivåer av zink.

Zink 

För att testa zinkhalten i kroppen gör du följande: Ta 1 - 2 msk av vätskan i munnen. Smakar det vatten eller liknande har du stor zinkbrist. Smakar det strävt, sött eller metall bör zinknivån även då fyllas på. Är smaken direkt äcklig eller motbjudande har du tillräckligt med zink i kroppen.

Zink Drink

Zink Drink är det snabbaste sättet att korrigera din zinkbrist. Kroppen tolkar den utspädda vätskan som vatten och upptaget sker inom några minuter redan i matsäcken. För att höja din zinknivå, gör följande: blanda 1 tesked (5 ml) Zink Drink i 1 glas vatten och drick detta 2 - 4 ggr/dag under 3 - 14 dagar eller tills det smakar starkt motbjudande - då vet du att den akuta zinkbristen är tillfredsställd. Sedan kan du fortsätta med en annan form av zink för en längre tids effektiv tillskottsbehandling. Zink Drink är även utmärkt för användning vid förkylningar och halsont. Gurgla och svälj flera gånger per dag tills du är återställd.

Olika former av zink

Zink i pikolinatform är den bästa formen för långtidsbehandling då den maximerar zinkupptaget. Pikolinatformen rekommenderas som zinkbehandling och även vid långvarig zinkbrist, förhöjda kopparvärden eller om du har svårt att ta upp zink.
När din bukspottskörtel inte producerar tillräckligt med pikolinsyra har kroppen svårare att absorbera zink. Zink picolinate ger dig zink bunden till pikolinsyra för maximal upptagning. Vitamin B6 har tillsatts tabletten för att ytterligare förbättra kroppens upptagningsförmåga av zink.
Om du inte har markant zinkbrist eller behov av zink i megadoser så räcker den mängden du får i kosten och en hög kvalité multivitamin/mineral tillskott. Vi rekommenderar "Multigenics" som den mest mångsidiga tillskottsförsäkringen.

Svårt för hörselskadade personer att prata i telefon.

Att boka tid på vårdcentraler och kliniker per telefon kan orsaka stora problem för hörselskadade personer. Många människor som har nedsatt hörsel har vanliga telefoner som kan också också stora problem när de pratar  med familj, vänner osv. Många som har hörapparter måste ta av sina hörapparater för att de ska kunna prata i telefon.
Idag finns det övriga tekniska hjälpmedel som kan hjälpa dig.
Visst är hörapparat det vanligaste hjälpmedlet för en person med hörselnedsättning. Ibland kan man ha behov av ytterligare hjälpmedel som alternativ eller komplement till hörapparaten. Många hjälpmedel är personliga liksom hörapparaterna och används t.ex. i hemmet. Det kan vara så kallade varseblivningshjälpmedel som kan indikera när dörr- eller telefonsignal ringer. Det kan också vara olika lyssningshjälpmedel som underlättar att höra telefon, radio, TV eller video. Personliga hjälpmedel kan man få via Landstingens hörselvård. Bestämmelserna är tyvärr mycket olika när det gäller tilldelning i olika delar av Sverige. Även om man inte kan få alla hjälpmedel kostnadsfritt bör man kunna få råd via hörselvården om vad som finns, vad som kan vara lämpligt och var det kan anskaffas.


Telefonhjälpmedel

Telefonen förekommer i dag i en mängd olika former som var och en har kunnat hjälpa hörselskadade på nya sätt. Varje typ kommenteras nedan.
Den "vanliga" telefonen kan förstärkas på olika sätt för att bli mer användbar för den hörselskadade. Det bästa är att fråga efter en modell som är direkt avsedd för hörselskadade, den ger då både en förstärkt akustisk nivå och ett förstärkt magnetfält och har en volymkontroll. Det finns också tillsatsapparater som kan användas till normala telefoner och som kan vara bra att ha på resa. I regel använder man hörapparaten på T-läge vid telefonering och slipper därigenom återkopplingstjut som annars kan uppträda vid M-lägeslyssning.
I dag använder fler och fler mobiltelefoner. De ger numera möjlighet att skicka både text och bild och därigenom kommunicera direkt via teckenspråk, vilket tidigare endast var möjligt med text- resp. bildtelefon. Ett problem när man lyssnar i en mobiltelefon är att den ger störningar i hörapparaten. Dessa kan minskas genom att ansluta en miniatyrslinga till mobiltelefonen. Genom att mobiltelefonens antenn då kommer längre ifrån hörapparaten minskar störningarna kraftigt. En annan möjlighet med moderna mobiltelefoner och moderna hörapparater är att använda en "blåtandsöverföring" mellan mobiltelefon och hörapparat.
Döva, gravt hörselskadade, talskadade samt dövblinda har rätt att få texttelefon. Om man är berättigad till en texttelefon har man även rätt till en anhörigtelefon. Med texttelefonen kan man sända och ta emot telefonsamtal från annan texttelefon. Samtal till eller från vanlig telefon görs via förmedlingscentralen för texttelefonsamtal, FÖC.
Bildtelefonen ger möjlighet att kommunicera direkt via teckenspråk och är också möjlig att få som alternativ till texttelefonen.

Övriga tekniska hjälpmedel 

När man har en mycket grav hörselnedsättning eller dövhet, och speciellt om den är kombinerad med en synskada så är någon form av taktilt hjälpmedel, vibrator, lämpligast. Vibratorn är ofta utformad som en klocka som bärs runt armen och man kan trådlöst få information om någon intressant information finns från omgivningen. Det kan vara dörrsignal, telefonsignal eller olika former av larm.

För en person med hörselskada kan det vara extra svårt att vakna av väckarklocka eller att reagera på andra varningsljud under sömn. För detta finns olika väckningshjälpmedel. Om man bara behöver hjälp för att vakna av väckarklockan finns olika alternativ där klockan kan ha inbyggd vibrator eller också en till klockan ansluten yttre vibrator. Denna placeras under kudden eller på annan plats i sängen. Det finns numera många system som är lättanvända och bygger på en liten vibrator som kan fästas på handleden. Till dessa system kan man koppla dörrklocka, telefonsignal, babyvakt (en mikrofon vid barnets säng), brandvarnare och andra larm som kan vara aktuella. Även om dessa system från början var mest inriktade på personer med grava hörsel- och synskador har de i dag fått mer generell användning.


Du som är döv eller har gravt nedsatt hösel eller mild nedsatt hörsel tänk på:
Många vårdcentraler har automatisk telefonsvarare där man skall lämna namn och telefonnummer för att kunna boka tid.
Sedan blir man uppringd på vanlig telefon och det kommer inte fungera för att du kommer inte höra. Jag tycker att ni ska anmäla den till Socialstyrelsen eller försökringskassan för att alla människor och har rätt till vården.
Tycker ni om att prata i telefon så finns det mobiltelerfoner och vanliga telefoner som kan hjälpa er. Prata med din audionom om det för han/hon kommer hjälpa dig.