Vad säger lagen om Förskole- och skolmiljöer.

Förskole- och skolmiljöer är ofta bullriga. Detta är till nackdel både för inlärningen och för hälsan hos elever och lärare. Genom den här skriften vill vi öka medvetenheten om att det är viktigt att skydda hörseln – många skador kan inte repareras. Vi visar på sambandet mellan förmågan att kunna höra och ljud och oljud samt ger tips om vad man själv, men även tillsammans med andra, kan göra för att få en ljudmiljö som skapar goda förutsättningar för lärande samtidigt som den skyddar hörseln.

Bra ljudmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för en skola med hög kvalitet och gott arbetsklimat.
En stor del av undervisningen och verksamheten i skolan och förskolan bygger på talad kommunikation; ju sämre ljudmiljö, desto svårare att ta till sig information. Vi uppfattar inte vad som sägs och koncentrationsförmågan sjunker drastiskt i bullriga miljöer. Vi kan minska hälsoproblem, som hörselskador, tinnitus och ljudstress, om vi minskar höga bullernivåer på jobbet. En behaglig ljudmiljö bidrar också till att öka trivseln i skolan och det blir inte lika nödvändigt att höja rösten för att göra sig hörd.

Ljudmiljön i skolan





Skolan och förskolan är arbetsplatser där ljudmiljön ofta har stora brister och många lärare drabbas av hörselskador och tinnitus. Var fjärde patient med svår tinnitus är lärare. Det är en kraftig överrepresentation, eftersom lärare utgör endast fyra procent av Sveriges arbetande befolkning.
Bullerskador drabbar främst lärare i praktiskt-etiska ämnen (slöjd, musik), förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare. Musiklärare drabbas ofta av hörselskador och tinnitus. Ungefär hälften av lärarna i förskolan och grundskolan i en undersökt kommun hade dagligen svårigheter att koncentrera sig på arbetet på grund av buller och ungefär en tredjedel av dem kände sig så trötta efter arbetet att de inte orkade med några fritidsaktiviteter en till tre dagar per vecka.

Flera faktorer samverkar

Dålig ljudmiljö i skolan kan ha många olika orsaker. De vanligaste är:
• lokaler med dålig akustik
• lokaler som inte är anpassade till verksamheten (till exempel fritidsgrupp i vanligt klassrum)
• mycket störande prat och skrik, allmänt sorl
• oljud från stolar, bänkar, skåp med mera
• störande ljud från angränsande rum och trafik
• bullrande ventilationsanläggningar
• buller från maskiner som används i undervisningen.
Allt större grupper och nya arbetssätt har dessutom medfört ökad rörlighet och mer samtal. Detta har i sin tur höjt den allmänna ljudnivån, men lokalerna har inte ändrats i takt med denna utveckling.
Om akustiken är dålig ”försvinner” konsonanterna och budskapet blir obegripligt. Ljudmätningar i skolor har visat att normalt sorl och stegljud i en korridor ofta når över 85 decibel, att volleybollträning till musik kan ge långt över 100 decibel i gymnastiksalen, att en fullsatt matsal sällan ligger under 80 decibel och att en klass som ägnar sig åt självständigt arbete i lugn och ro åstadkommer en ljudnivå på 60–65 decibel.

Ökad kunskap förebygger

De flesta lärare trivs med sitt arbete och tycker att det är mycket engagerande, det visar både nya och gamla undersökningar. Men en dålig ljudmiljö kan ”överrösta” arbetsglädjen, enligt en studie där 200 lärare tillfrågats. De flesta hade ofta svårt att uppfatta vad som sades i samtal med flera, till exempel i personalrummet. Trötthet och stress till följd av buller var mycket vanligt. Mest besvärade av ljudmiljön var de nya lärarna; många ifrågasatte till och med sitt yrkesval. Därför är det viktigt att öka kunskapen, förebygga problem och se till att förbättringar görs.

Samarbeta för god ljudmiljö
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att ”genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet”, enligt Arbetsmiljölagen (AML, 3 kap 3 §).
En anpassad arbetsplats Många arbetsgivare har dålig kunskap om ljudmiljö och vad det innebär att ha nedsatt hörsel eller tinnitus. Det är därför viktigt att ge arbetsgivaren tydliga besked om din situation och om vilka anpassningar som kan underlätta ditt arbete. Ta stöd av skyddsombudet och företagshälsovården!
Vad bör då göras? En bra början är att be företagshälsovården utvärdera arbetsplatsen och dina individuella behov. Några vanliga åtgärder är:
• akustiksanering av lokalerna
• att höra dåligt och ha tinnitus är mycket tröttande – tänk på detta när arbetet ska organiseras
• bullersanering av arbetsplatsen, till exempel bygga in maskiner
• byt ut telefonen till en med reglerbar ljudstyrka, gärna med extra förstärkning
• skaffa teleslinga i sammanträdesrummet och i arbetsrummet, för dig som använder hörapparat
• informera kollegerna. Ju fler som förstår din situation, desto fler tar hänsyn. Att dölja sina svårigheter att höra skapar bara nya problem.

Bra akustik – vad är det?
Ett rum med bra akustik kännetecknas av att
• det är lätt att uppfatta vad lärare och elever säger
• fasta installationer inte alstrar onödigt (< 30 decibel) buller, till exempel ventilationsanläggningar
• inga ljud hörs från angränsande lokaler, eller från trafik
• rummets efterklang (kvardröjande ljudreflexer) är kort – inte mer än 0,3–0,5 sekunder och inte innehåller ekon eller resonans som till exempel förvränger rösten
• rummet inte är så bullerdämpat att det känns som att ”tala i en säck”
• vanliga småljud som viskningar, stolskrap med mera inte förstärks.

och vad säger lagen?

Att förebygga
Enligt Arbetsmiljölagen (AML) har arbetsgivaren ansvaret för att förebygga att anställda inte utsätts för risker som kan leda till ohälsa. Men även den anställde har ett ansvar att själv skydda sig och att medverka i arbetsplatsens förebyggande arbete.
För att tydliggöra vad man ska vara observant på beträffande hörselskador har Arbetsmiljöverket förtydligat lagstiftningen i sin författningssamling, AFS 1992:10 ”Buller”, som innehåller både bindande föreskrifter och allmänna råd.
För att öka informationsspridningen kring det förebyggande regelsystemet har också korta broschyrer givits ut, ADI 344 ”Buller och hörselskydd” samt ADI 493 ”Gör åtgärdsprogram mot buller”. Båda dessa kan kostnadsfritt beställas från Arbetsmiljöverkets publikationsservice.

Att åtgärda
Enligt Arbetsmiljölagen ska ”arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö” (AML 3 kap 1a §).
På arbetsplatser där det finns behov av att kunna föra samtal obesvärat ska den maximala ljudnivån inte överstiga 40 decibel (AFS 1992:10, sid 14).

Ansvaret
Arbetsgivaren har ett formellt ansvar för att vidta ”alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” (AML 3 kap 2 §).
Inom offentlig förvaltning är det ytterst de högsta kommunpolitikerna, och på privata skolor och förskolor styrelsen och VD som har ansvaret, men ansvar, arbetsuppgifter och befogenheter ligger utlagda på olika nivåer i organisationen. Genom delegationsordningen synliggör man vem som har uppgiften att fö- reträda arbetsgivaren.

Arbetssätt
När du som anställd upplever problem ska du vända dig till din närmaste arbetsledare. Dessutom ska det finnas tillgång till experter/ företagshälsovård att rådfråga.
Vad som behöver göras ska beslutas i samförstånd mellan den anställde och arbetsgivaren. Det är dock värt att notera att ”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete” (AML 2 kap 1 §).

Skyddsombud
Skyddsombud företräder arbetstagarna och elevskyddsombudet representerar eleverna i arbetsmiljöfrågor (AML 6 kap 4 §, AML 6 kap 17 §). Skyddsombudet bevakar risker och uppmuntrar till förebyggande arbete. Det innebär att skyddsombudet ska vara med i planeringen av förändringar som påverkar arbetsmiljön på arbetsplatsen samt i samråd med arbetsgivaren upprätta åtgärdsplaner då hörselrelaterade problem uppstått. Om det behövs kan skyddsombudet lyfta frågor till en högre nivå.

Skyddskommitté
Huvudarbetsgivaren (kommunen, bolagsstyrelsen eller motsvarande) ska också se till att rektorn/chefen har tillräckliga kunskaper och fortlöpande får kompetensutveckling om vilka förhållanden som innebär risker för ohälsa och hur dessa kan förebyggas.
Arbetsgivaren ska samarbeta med arbetstagarna och deras fackliga organisation kring arbetsmiljön. Det kan ske vid arbetsplatsträffar och i samverkansgrupp/skyddskommitté, där skyddsombudet eller annan facklig föret r äda r e   ä r  de   ans t ä l lda s   r epr e s ent ant .  En skyddskommitté kan finnas på olika nivåer i organisationen och kan också ha olika namn. Skyddskommittén ska kontrollera att skolledarna får den utbildning och tillgång till expertmedverkan som behövs samt att sjuka får en god rehabilitering (AML 6 kap 9 §).

Företagshälsovård
Till stöd för det förebyggande och rehabiliterande arbetet ska det finnas tillgång till företagshälsovård (AML 3 kap 2b §).
Företagshälsovården arbetar under sekretess och kan ge tips om forskningsrön samt bidra med erfarenheter om samband mellan arbetsmiljö, arbetsorganisation och hälsa. Ibland bör arbetsgivaren anlita experter för att komma till rätta med de akustiska problemen.