Forskning om samspelet mellan nedsatt hörsel, ljudmiljö och arbetsförmåga

Ju sämre ljudmiljö, desto sämre blir arbetsförmågan för en person med hörselnedsättning. Och mänskliga ljud är svårast att hantera. Det är några av resultaten i en pågående studie vid Linköpings universitet.


En halv miljon yrkesverksamma svenskar hör dåligt. Något som orsakar både trötthet och stress. I ett treårigt projekt har forskare för första gången studerat sambanden mellan nedsatt hörsel och kognitiv förmåga.

Björn Lyxell är professor i psykologi och biträdande föreståndare vid Linnécentrum HEAD i Linköping. Med stöd av AFA Försäkring har han under tre år, tillsammans med bland andra hörselforskaren Claes Möller vid Audiologiskt forskningscentrum vid Örebro universitet, studerat samspelet mellan hörförmåga och en persons kognitiva förutsättningar, arbetsuppgifter och arbetsrelaterade ljudmiljö.
När studien inleddes blev han förvånad över att ingen hade tittat på detta tidigare:
– Med tanke på att mer en än en halv miljon svenskar i arbetsför ålder hör dåligt är det skrämmande att detta inte har uppmärksammats mer.
Har konstruerat ett test
Till skillnad mot tidigare forskning som i första hand haft fokus på hörselnedsättning och buller har Björn Lyxell och hans kollegor studerat hur försökspersoner upplever ansträngning i olika situationer. De har också konstruerat ett test för att kunna kartlägga en persons kognitiva färdigheter. I testet ingår bland annat:
• Arbetsminne (förmågan att lagra och bearbeta information över kort tid)
• Fonologisk förmåga (att kunna utnyttja sina minnen om ”hur ljud låter”)
• Lexikal förmåga (att snabb kunna språkligt identifiera ljud)
• Exekutiv förmåga (att snabbt kunna skifta mellan olika informationskanaler, uppdatera arbetsminnet med ny information samt bortse från oönskad information)
Enligt Björn Lyxell är bra arbetsminne det mest avgörande. Men oavsett hur bra minnet fungerar, innebär nedsatt hörsel alltid en påfrestning.
– Det är helt enkelt mer ansträngande att lyssna om du hela tiden måste fylla i och tolka ljud. Därför blir personer med nedsatt hörsel tröttare än andra.
Mänskliga ljud svårast att hantera
Utan att förekomma några resultat konstaterar Björn Lyxell också att mänskliga ljud är de som är svårast att hantera. Ett råd är därför att berätta för arbetskamrater och andra om problemen.

Men för att åstadkomma en verklig förändring krävs ökad kunskap inom alla områden i samhället. Redan studiens preliminära resultat ger många uppslag att arbeta vidare med (se faktaruta).

(Publicerat:02 augusti 2011)

Ny teknik hjälper dövblinda ha kontroll på omgivningen

                                                           Erik Borg, april 2011

Erik Borg forskar för att ge döva och dövblinda bättre möjligheter att orientera sig i sin vardag. Ett sätt är att översätta ljud till vibrationer som uppfattas med huden. Dagens avancerade mobiltelefoner ger forskarna draghjälp.

Ett ridhus mitt i värmländska skogen. En dövblind ryttare styr med van hand sin häst i volter och åttor. När de växlar upp från skritt till galopp går det undan. Att smälla in i väggen i den här farten skulle kunna ge otäcka skador, men ekipaget följer manegens konturer med precision.
Ryttaren navigerar i det stora rummet med hjälp av blåtand och fyra vibratorer, fastsatta i hennes midja. I närheten står hennes instruktör med en fjärrkontroll och skickar signaler via vibratorerna: höger, rakt framåt, bra, sakta in och andra meddelanden som de kommit överens om.

Det är vanligare än man kanske tror att dövblinda ägnar sig åt ridning, berättar audiologen Erik Borg. I de flesta fall har de grundlagt ett stort ridintresse under uppväxten, medan de fortfarande är seende. När de sedan gradvis förlorar synen vill de förstås fortsätta med sin hobby, men behöver hjälp med orienteringen.

Det är Erik Borg och hans forskarkolleger vid Audiologiskt forskningscentrum i Örebro, som utvecklat det hjälpmedel med vibratorer som ryttaren använder. Mycket av Erik Borgs forskning har handlat just om att ge döva och dövblinda bättre möjligheter att orientera sig i sin vardag.

– Traditionellt har det ju alltid ansetts viktigt med de hjälpmedel som ger döva och blinda möjlighet att kommunicera med andra – som teckenspråk, hörapparat, implantat och blindskrift, säger Erik Borg. Men att uppfatta omgivningsljud och därmed bättre kunna orientera sig i omgivningen är också en viktig aspekt, och den har tyvärr många gånger kommit i skymundan.

Hörapparater är till exempel alltid gjorda för att förstärka tal så bra som möjligt, konstaterar han. Det gör att de fungerar sämre för den som har en svårare hörselskada och inte kan uppfatta tal men ändå vill använda hörapparat för att orientera sig om vad som händer i omgivningen.

– Jag har mött många dövblinda ungdomar som nästan alltid känner sig spända, säger Erik Borg. De vet aldrig om någon just kommit in i rummet och kommer att ta tag i dem i nästa sekund. De får aldrig någon förvarning. Jag minns särskilt en ung kvinna som beskrev hur rädd och osäker det gjorde henne att inte veta vad som hände i omgivningen. Hon kunde aldrig ha någon framförhållning. Det ledde min forskning in på det här spåret.

Ljud blir vibrationer
Fotsteg som närmar sig, en hund som skäller eller bullret från en buss som passerar – omgivningsljud av olika slag ger oss hörande hela tiden information, ofta utan att vi tänker på det, om vad som händer utanför vårt synfält. Erik Borg och hans kolleger utvecklar hjälpmedel för att även döva och i synnerhet dövblinda ska kunna uppfatta denna information. Ljuden tas upp med mikrofoner och omvandlas av ett litet dataprogram till andra ljudfrekvenser eller vibrationer.

– Många döva har ju vissa hörselrester kvar, säger Erik Borg. Inte tillräckligt för att uppfatta tal, men de kan ofta till exempel höra mycket dova toner. Om man förstärker ljuden och samtidigt flyttar ner dem till det frekvensområde där personen har viss hörsel, så kan man ge honom eller henne möjlighet att faktiskt höra ljud i sin omgivning.

För dem som helt saknar hörselrester kan ljudet från mikrofonen istället konverteras till vibrationer. Men huden är inte lika bra på att uppfatta nyanser i vibrationer som vårt öra är på att uppfatta detaljer i ljudbilden, berättar Erik Borg. En av de stora utmaningarna för forskarna är därför att i omvandlingen från ljud till vibration förenkla och renodla så mycket att personen kan tolka signalerna.

– En enkel frekvens behöver höjas eller sänkas minst tio procent för att huden ska uppfatta förändringen, säger Erik Borg. Men översätter man mera komplext ljud till vibrationer så blir det svårare. Vi kan inte riktigt säga hur bra huden är på att uppfatta olika frekvenser samtidigt, och framför allt vet vi inte hur långt man kan komma med träning.

Forskare och designers samarbetar
Audiologiskt forskningscentrum drivs gemensamt av universitetet och landstinget i Örebro. Forskarna kommer från vitt skilda discipliner: här finns medicinare, tekniker och beteendevetare, och ofta arbetar de tillsammans i tvärvetenskapliga projekt. Kompetens inom formgivning är också viktig, och för utbytet med designvärlden har professor Cheryl Akner-Koler varit viktig, säger Erik Borg.

– Cheryl Akner-Koler är verksam både vid Grythytteakademin, som hör till Örebro universitet, och vid Konstfack i Stockholm, säger Erik Borg. Förra våren hade Konstfack en hel kurs där temat för examensarbetena var design av hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel och syn.

Mobilutvecklingen ger draghjälp
Några dörrar längre bort i korridoren träffar vi Erik Borgs kollega Parivash Ranjbar, som är både teknologie doktor och hörselvetare. Hennes doktorsavhandling från 2009 handlar om utveckling av hjälpmedel för att presentera omgivningsljud för döva med hjälp av vibratorer.

Hon visar konstruktionen: ett pannband med tre mikrofoner, en liten box med elektronik och strömförsörjning samt en eller flera vibratorer att fästa på kroppen. Den svarta elektroniklådan är inte särskilt stor, ungefär som ett halvkilos smörpaket, men ändå för otymplig för en användare att bära med sig, tycker Parivash Ranjbar. Många förbättringar behövs, och den snabba utvecklingen inom mobiltelefoni ger forskarna draghjälp. Att förpacka kraftig processor, stort minne och effektivt batteri på ett så kompakt och användarvänligt sätt som möjligt – det är precis vad mobiltelefontillverkarnas utvecklingsavdelningar satsar enorma resurser på.

– Titta, de gör en stor del av jobbet åt oss, ler Parivash Ranjbar och håller fram en smartphone. Tänk hur många miljoner dollar de har lagt ner på konstruktionen och designen av den här! Nu behöver vi inte hålla på med miniatyrisering och strömförsörjning utan kan ägna oss helt åt att utveckla appar och få vibratorerna att fungera bra.

Utmaningen med apparna är att ljudbearbetningen både ska vara tillräckligt avancerad för att ge ett bra slutresultat och tillräckligt enkel för att processorn ska hinna med, förklarar Parivash Ranjbar och Erik Borg. Och när det gäller vibratorerna så återstår en del praktiska frågor att lösa. De vibratorer som forskarna använder idag är utvecklade för helt andra användningsområden, och ger för svaga vibrationer ihop med mobiltelefoner.

Med från starten
Erik Borg inledde sin bana som läkare och forskare vid Karolinska sjukhuset respektive Karolinska institutet i Solna, där han blev professor 1983. 1991 flyttade han till Örebro för att bli överläkare vid hörselkliniken och leda etableringen av forskning om hörsel och hörselhandikapp vid det blivande universitetssjukhuset. 1998 grundade sjukhuset och universitetet tillsammans Ahlséns forskningsinstitut, som 2010 bytte namn till Audiologiskt forskningscentrum.

– Sjukhuset i Örebro hade bestämt sig för att bygga upp ett starkt forskningscentrum i det här ämnet, eftersom staden på många sätt är ett centrum för verksamhet med anknytning till döva och dövblinda, säger Erik Borg. På ett ställe som Karolinska institutet är denna forskning en väldigt liten del av all verksamhet. Det blev en kontrast att komma hit, där det fanns ett starkt lokalt stöd för just den här forskningen.

Men att Erik Borg över huvud taget blev läkare och inte ingenjör var till stor del en slump, berättar han. Efter studenten hade han svårt att välja mellan dessa två utbildningar, och den avgörande faktorn blev att läkarutbildningen startade tidigare på terminen.

– KTH började inte förrän 1 oktober, så jag tänkte att då hinner jag börja på Karolinska en månad tidigare, och om det inte känns bra så kan jag byta. Men jag trivdes utmärkt, trots att vi började med att läsa om benknotor.

Ett intresse för sinnesorganen hade Erik Borg tidigt under utbildningen, även om det inte var självklart då att det skulle bli just hörselns fysiologi för hans del.

– Det är ett så mänskligt område! Sådant som hjärtat och matsmältningen är förstås bra på sitt sätt, men det handlar mer om människan som organism. Hjärnan och sinnesorganen däremot, är så nära kopplade till människan som existentiell individ. Det lockade mig.

Byggt en tankesmedja
Formellt är Erik Borg pensionär sedan ett par år tillbaka. Och visst njuter han av pensionärstillvaron, i alla fall på deltid. Han har precis blivit klar med ett av sina byggprojekt på den gamla bergmansgården utanför Nora: återuppbyggnaden av smedjan som brann ner på 20-talet.

– Fast ässjan har jag inte byggt upp igen; det har blivit en tankesmedja istället.

Men han är också fortfarande involverad i verksamheten på Audiologiskt forskningscentrum, och har bara ett par dagar före intervjun lämnat in en ansökan för ett nytt forskningsprojekt till FAS. Den handlar bland annat om att fortsätta utvecklingen av ett antal hjälpmedel som befinner sig på prototypstadiet idag.

– Det är tidskrävande att skapa hjälpmedel som är funktionellt riktiga och ergonomiskt vettiga och tilltalande, så att de funkar i vardagen, konstaterar Erik Borg. Ofta tar vi i för mycket från början och planerar för ett mer ambitiöst hjälpmedel än vad som behövs. Det har jag märkt flera gånger: vi börjar på avancerad nivå, och slutar med en ”gem-och-gummisnodd”-lösning som fungerar jättebra. Det är alltid mot förenkling man ska sträva, ler han.

Lock ( hörsel)

Lock är ett fenomen då svängningarna i trumhinnan dämpas och man upplever nedsatt hörsel som att ett lock har satts för örat. Då ljudvågor kommer in i örat träffar de trumhinnan som då sätts i svängning. Svängningen fortplantas via hörselbenen in till hörselsnäckan, där sinnescellerna finns. Sinnescellerna skickar impulser till hjärnan som gör att vi upplever ljud. Om svängningen i trumhinnan dämpas upplever vi lock för örat.

Orsak

Vanliga orsaker till lock är vaxproppar, svullnad i örontrumpeten, eller undertryck innanför trumhinnan. Lock är vanligt vid bad, flygning och i samband med förkylning.
Vid bad är den vanligaste anledningen att en vaxpropp tillsammans med vattnet från badet har täppt igen örat och orsakat lock. Har man dykt mycket kan det även ha bildats ett undertryck innanför trumhinnan, ofta i kombination med svullen örontrumpet.
Vid flygning, eller någon annan aktivitet då trycket snabbt sjunker såsom att åka uppför ett berg eller genom en tunnel, kan lock bildas på grund av undertryck innanför trumhinnan. Lock av denna typ är ofta kortvariga och släpper då kroppen har vant sig vid det nya trycket eller trycket återställs till det normala.
Lock är också vanligt i samband med förkylningar och andra infektioner. Örontrumpeten svullnar då upp och dämpar hörseln. Lock av denna typ är oftast relativt långvariga i förhållande till trycklock då locket kan hålla i sig i flera dagar eller veckor.

Behandlingar och huskurer
Lock i sig är ingen allvarlig sjukdom men kan vara irriterande och störande. Vanligtvis räcker det med att gäspa, tugga tuggummi, på annat sätt röra käken eller göra en lätt tryckutjämning. Örontrumpeten och/eller hörselgången vidgas då tillfälligt och trycket på båda sidorna om trumhinnan blir det samma.

Vad säger lagen om Förskole- och skolmiljöer.

Förskole- och skolmiljöer är ofta bullriga. Detta är till nackdel både för inlärningen och för hälsan hos elever och lärare. Genom den här skriften vill vi öka medvetenheten om att det är viktigt att skydda hörseln – många skador kan inte repareras. Vi visar på sambandet mellan förmågan att kunna höra och ljud och oljud samt ger tips om vad man själv, men även tillsammans med andra, kan göra för att få en ljudmiljö som skapar goda förutsättningar för lärande samtidigt som den skyddar hörseln.

Bra ljudmiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för en skola med hög kvalitet och gott arbetsklimat.
En stor del av undervisningen och verksamheten i skolan och förskolan bygger på talad kommunikation; ju sämre ljudmiljö, desto svårare att ta till sig information. Vi uppfattar inte vad som sägs och koncentrationsförmågan sjunker drastiskt i bullriga miljöer. Vi kan minska hälsoproblem, som hörselskador, tinnitus och ljudstress, om vi minskar höga bullernivåer på jobbet. En behaglig ljudmiljö bidrar också till att öka trivseln i skolan och det blir inte lika nödvändigt att höja rösten för att göra sig hörd.

Ljudmiljön i skolan





Skolan och förskolan är arbetsplatser där ljudmiljön ofta har stora brister och många lärare drabbas av hörselskador och tinnitus. Var fjärde patient med svår tinnitus är lärare. Det är en kraftig överrepresentation, eftersom lärare utgör endast fyra procent av Sveriges arbetande befolkning.
Bullerskador drabbar främst lärare i praktiskt-etiska ämnen (slöjd, musik), förskollärare, fritidspedagoger och gymnasielärare. Musiklärare drabbas ofta av hörselskador och tinnitus. Ungefär hälften av lärarna i förskolan och grundskolan i en undersökt kommun hade dagligen svårigheter att koncentrera sig på arbetet på grund av buller och ungefär en tredjedel av dem kände sig så trötta efter arbetet att de inte orkade med några fritidsaktiviteter en till tre dagar per vecka.

Flera faktorer samverkar

Dålig ljudmiljö i skolan kan ha många olika orsaker. De vanligaste är:
• lokaler med dålig akustik
• lokaler som inte är anpassade till verksamheten (till exempel fritidsgrupp i vanligt klassrum)
• mycket störande prat och skrik, allmänt sorl
• oljud från stolar, bänkar, skåp med mera
• störande ljud från angränsande rum och trafik
• bullrande ventilationsanläggningar
• buller från maskiner som används i undervisningen.
Allt större grupper och nya arbetssätt har dessutom medfört ökad rörlighet och mer samtal. Detta har i sin tur höjt den allmänna ljudnivån, men lokalerna har inte ändrats i takt med denna utveckling.
Om akustiken är dålig ”försvinner” konsonanterna och budskapet blir obegripligt. Ljudmätningar i skolor har visat att normalt sorl och stegljud i en korridor ofta når över 85 decibel, att volleybollträning till musik kan ge långt över 100 decibel i gymnastiksalen, att en fullsatt matsal sällan ligger under 80 decibel och att en klass som ägnar sig åt självständigt arbete i lugn och ro åstadkommer en ljudnivå på 60–65 decibel.

Ökad kunskap förebygger

De flesta lärare trivs med sitt arbete och tycker att det är mycket engagerande, det visar både nya och gamla undersökningar. Men en dålig ljudmiljö kan ”överrösta” arbetsglädjen, enligt en studie där 200 lärare tillfrågats. De flesta hade ofta svårt att uppfatta vad som sades i samtal med flera, till exempel i personalrummet. Trötthet och stress till följd av buller var mycket vanligt. Mest besvärade av ljudmiljön var de nya lärarna; många ifrågasatte till och med sitt yrkesval. Därför är det viktigt att öka kunskapen, förebygga problem och se till att förbättringar görs.

Samarbeta för god ljudmiljö
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivaren är skyldig att ”genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet”, enligt Arbetsmiljölagen (AML, 3 kap 3 §).
En anpassad arbetsplats Många arbetsgivare har dålig kunskap om ljudmiljö och vad det innebär att ha nedsatt hörsel eller tinnitus. Det är därför viktigt att ge arbetsgivaren tydliga besked om din situation och om vilka anpassningar som kan underlätta ditt arbete. Ta stöd av skyddsombudet och företagshälsovården!
Vad bör då göras? En bra början är att be företagshälsovården utvärdera arbetsplatsen och dina individuella behov. Några vanliga åtgärder är:
• akustiksanering av lokalerna
• att höra dåligt och ha tinnitus är mycket tröttande – tänk på detta när arbetet ska organiseras
• bullersanering av arbetsplatsen, till exempel bygga in maskiner
• byt ut telefonen till en med reglerbar ljudstyrka, gärna med extra förstärkning
• skaffa teleslinga i sammanträdesrummet och i arbetsrummet, för dig som använder hörapparat
• informera kollegerna. Ju fler som förstår din situation, desto fler tar hänsyn. Att dölja sina svårigheter att höra skapar bara nya problem.

Bra akustik – vad är det?
Ett rum med bra akustik kännetecknas av att
• det är lätt att uppfatta vad lärare och elever säger
• fasta installationer inte alstrar onödigt (< 30 decibel) buller, till exempel ventilationsanläggningar
• inga ljud hörs från angränsande lokaler, eller från trafik
• rummets efterklang (kvardröjande ljudreflexer) är kort – inte mer än 0,3–0,5 sekunder och inte innehåller ekon eller resonans som till exempel förvränger rösten
• rummet inte är så bullerdämpat att det känns som att ”tala i en säck”
• vanliga småljud som viskningar, stolskrap med mera inte förstärks.

och vad säger lagen?

Att förebygga
Enligt Arbetsmiljölagen (AML) har arbetsgivaren ansvaret för att förebygga att anställda inte utsätts för risker som kan leda till ohälsa. Men även den anställde har ett ansvar att själv skydda sig och att medverka i arbetsplatsens förebyggande arbete.
För att tydliggöra vad man ska vara observant på beträffande hörselskador har Arbetsmiljöverket förtydligat lagstiftningen i sin författningssamling, AFS 1992:10 ”Buller”, som innehåller både bindande föreskrifter och allmänna råd.
För att öka informationsspridningen kring det förebyggande regelsystemet har också korta broschyrer givits ut, ADI 344 ”Buller och hörselskydd” samt ADI 493 ”Gör åtgärdsprogram mot buller”. Båda dessa kan kostnadsfritt beställas från Arbetsmiljöverkets publikationsservice.

Att åtgärda
Enligt Arbetsmiljölagen ska ”arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö” (AML 3 kap 1a §).
På arbetsplatser där det finns behov av att kunna föra samtal obesvärat ska den maximala ljudnivån inte överstiga 40 decibel (AFS 1992:10, sid 14).

Ansvaret
Arbetsgivaren har ett formellt ansvar för att vidta ”alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” (AML 3 kap 2 §).
Inom offentlig förvaltning är det ytterst de högsta kommunpolitikerna, och på privata skolor och förskolor styrelsen och VD som har ansvaret, men ansvar, arbetsuppgifter och befogenheter ligger utlagda på olika nivåer i organisationen. Genom delegationsordningen synliggör man vem som har uppgiften att fö- reträda arbetsgivaren.

Arbetssätt
När du som anställd upplever problem ska du vända dig till din närmaste arbetsledare. Dessutom ska det finnas tillgång till experter/ företagshälsovård att rådfråga.
Vad som behöver göras ska beslutas i samförstånd mellan den anställde och arbetsgivaren. Det är dock värt att notera att ”Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete” (AML 2 kap 1 §).

Skyddsombud
Skyddsombud företräder arbetstagarna och elevskyddsombudet representerar eleverna i arbetsmiljöfrågor (AML 6 kap 4 §, AML 6 kap 17 §). Skyddsombudet bevakar risker och uppmuntrar till förebyggande arbete. Det innebär att skyddsombudet ska vara med i planeringen av förändringar som påverkar arbetsmiljön på arbetsplatsen samt i samråd med arbetsgivaren upprätta åtgärdsplaner då hörselrelaterade problem uppstått. Om det behövs kan skyddsombudet lyfta frågor till en högre nivå.

Skyddskommitté
Huvudarbetsgivaren (kommunen, bolagsstyrelsen eller motsvarande) ska också se till att rektorn/chefen har tillräckliga kunskaper och fortlöpande får kompetensutveckling om vilka förhållanden som innebär risker för ohälsa och hur dessa kan förebyggas.
Arbetsgivaren ska samarbeta med arbetstagarna och deras fackliga organisation kring arbetsmiljön. Det kan ske vid arbetsplatsträffar och i samverkansgrupp/skyddskommitté, där skyddsombudet eller annan facklig föret r äda r e   ä r  de   ans t ä l lda s   r epr e s ent ant .  En skyddskommitté kan finnas på olika nivåer i organisationen och kan också ha olika namn. Skyddskommittén ska kontrollera att skolledarna får den utbildning och tillgång till expertmedverkan som behövs samt att sjuka får en god rehabilitering (AML 6 kap 9 §).

Företagshälsovård
Till stöd för det förebyggande och rehabiliterande arbetet ska det finnas tillgång till företagshälsovård (AML 3 kap 2b §).
Företagshälsovården arbetar under sekretess och kan ge tips om forskningsrön samt bidra med erfarenheter om samband mellan arbetsmiljö, arbetsorganisation och hälsa. Ibland bör arbetsgivaren anlita experter för att komma till rätta med de akustiska problemen.

Hur man ska skötta ett bebis ?

Hur man ska sköta om och ta hand om ett barn är inte självklart. 

Tvätta och vårda

Du bör inte bada barnet varje dag, men de dagar då du inte badar barnet bör du istället tvätta av barnet. När du tvättar barnet så börja med ögonen. Tvätta med en mjuk och fuktig trasa, utifrån och in. Fortsätt sedan med ansiktet. Är barnet väldigt smutsigt och om detta inte går bort med endast vatten så prova med lite barnolja på en tvättlapp. Funkar inte detta heller så prova med en mild barntvål. Barnets hårbotten ska du endast tvätta försiktigt med en öppen hand. Öronen ska du rengöra när det behövs, ett par gånger i veckan, men tänk på att bara tvätta ytterörat. Använda inte örontops på små barn. 

Naglarna

Naglarnas längd bör du hålla koll på då barnet lätt river sig själv om naglarna är för långa. Om de fortfarande sitter fast i huden så bör du försiktigt riva av dem. När sedan naglarna blivit hårdare, vid cirka en månads ålders, så klipper du istället av dem med en barnnagelsax.

Bada

Alla barn gillar inte att bada. Ta det lugnt, det är inte bråttom att bada och det räcker mer än väl att göra det en till ett par gånger i veckan. Vattnets temperatur bör vara tunt kroppstemperaturen, dvs 37 grader. Känner man med handen så kan mat bli lurad så använd armbågen när du känner av vattnets temperatur. Känns det behagligt så är det lagom. För att vara på den säkra sidan bör du köpa en badtermometer. I början kan det vara bra att hälla i några droppar barnolja i badvattnet så att barnets hud inte blir torr.

Hudvård

På en nyfödd bebis så blir huden lätt irriterad. Det är därför viktigt att varje dag undersöka och tvätta av barnet i alla dess hudveck. Titta under armarna, i halsvecken under hakan, bakom öronen och i ljumskarna. Dessa områden blir lätt varma och lite fuktiga vilket kan leda till irritation eller utslag. När du tvättar bör du använda en mjuk tvättlapp fuktad med vatten. Avsluta med att badda torrt. Om irritation har uppstått brukar det snabbt läka om man tvättar rent, baddar torrt och sedan låter området luftas. Överdriv inte tvättandet, lagom är bäst, och använd i början bara vatten. Lite längre fram kan du komplettera med en mild barntvål eller att rengöra huden med olja. Bada barnet behöver du bara göra någon gång i veckan, men det är inte skadligt att göra det oftare om barnets hud inte blir torr.

Huden på ett nyfött barn ser ofta lite torr ut och det är inte ovanligt att den flagar och fjällar. Detta försvinner av sig själv efter några veckor är inget man normalt behöver behandla. Vid irritation och utslag bör du dock rådfråga läkare eller BVC sköterska.

Storkbett
Storkbett är röda märken som består av en samling små, ytliga blodkärl som inte är upphöjda. Detta är inget farligt och det försvinner med tiden av sig själv. Storkbett sitter antingen på pannan, på ögonlocket eller i nacken. I nacken kan de finnas kvar i flera år, men i övrigt försvinner de normalt under det första levnadsåret.

Torsk
Väldigt ofta så får små barn en svampinfektion som kallas för Torsk. Detta visar sig som en vitgulaktig beläggning på tungan, gommen och/eller kindernas insida. Torsk är i sig inte farligt men kan göra det besvärligt för barnet att äta. Du förebygger uppkomsten av Torsk genom att hålla nappar och nappflaskor rena. Skölj därför dem regelbundet och koka dem eller byta ut dem när det behövs.

Bantning & Zink

Banta

En man som banta genom att han  levde under ett år på kolhydratfattig kost och gick ner 21 kilo. Han var så fascinerad över hur bra det gick att han släppte en broschyr i ämnet, vilken blev väldigt uppmärksammad och uppskattad. Banting var så kraftigt överviktig att han hade ont i leder och nedsatt hörsel pga. allt fett som låg och tryckte.
Fett mättar väl och försöker man gå ner i vikt med lågkaloridieter så är det högst troligt att man kommer att gå omkring och vara hungrig större delen av dagen, det blir en ständig kamp som man förr eller senare oftast förlorar. Om man istället kör på en diet utan kolhydrater, eller med begränsat antal kolhydrater så får man i regel äta fritt av protein och fett och därför hålla sig mätt och belåten. Det låter kanske otroligt, men det är helt sant.
När kroppen inte tillförs kolhydrater, som i vanliga fall är dess primära bränsle, så börjar den ta av kroppens lagrede fettdepåer för att hålla sig igång. Hjärnan känns ofta tung och seg, särskilt de första dagarna, eftersom kroppen måste producera alternativt bränsle i form av ketoner för att hjärnan ska fungera. Det är inte kroppens förstahandsval av bränsle så därför fungerar sällan hjärnan till fullo, men under en kortare period på högst några månader är det ingen som helst fara. Bara lite besvärligt möjligtvis.
För de som lider av sockerberoende är en diet utan kolhydrater fruktansvärt jobbig de första dagarna, för att sedan ta kol på sockerbehovet en gång för alla. Väl inne i en kolhydratreducerad diet brukar man tappa allt sug på sötsaker. Vill man ändå unna sig något sött ibland så finns det välutvecklade sötningsmedel med inga eller få kolhydrater.

Zink

Mer än 80 enzymer i din kropp innehåller zink. Trots att zinkbrist är mycket ovanlig i utvecklade länder, är det många som har marginella värden, speciellt äldre människor. När din kropp saknar zink är det lättare att dra på sig infektioner, sår har svårare att läkas och du kan förlora lukt- och smaksinnet.Tiotusentals människor i Sverige lider av zinkbrist.

Borde alla ta zinktillskott?

Det skulle vara olämpligt för alla att inta stora mängder (mer än 30 mg dagligen) av extra zink i tillskottsform. Genom de senaste årens forskning har det framkommit att ett högt intag av zink under längre tid kan leda till kopparbrist, vilket i sin tur ger nya problem. Därför bör regelbunden förbrukning av större kvantiteter zink under flera månaders tid undvikas om du inte testas för zinkbrist med en pålitlig metod.
Engelska läkartidningar har nyligen (1990) konstaterat att svettmineraltesten och zinkvätskesmaktestaren är de två mest pålitliga testerna för påvisande av zinkbrist. Av dessa två är smaktestet mycket snabbare, billigare och lättare att göra och finns hos din terapuet.

Hur påverkar zinkbrist kroppen?

Immunförsvar: Zink är immunförsvarets viktigaste mneral. Zinkbrist kan också medföra tillväxtrubbningar, nedsatt läkningsförmåga och sämre förmåga att motstå infektioner.

Kosten: Konsumtion av raffinerade sockerprodukter, såsom godis, karameller, kakor, kex och alkohol orsakar ökad zinkutsöndring genom urinen. Detta är ännu en källa till zinkbrist.

Idrott: Svett innehåller relativt höga koncentrationer av zink. I samband med idrottsutövande utarmas kroppens zinkförråd ganska snabbt vid kraftig svettning. Detta lämnar kroppen i ett försvagat tillstånd med en större benägenhet att drabbas av skador.

Huden: Seborré, akne men även andra typer av hudutslag eller missfärgningar av huden har av flera forskare kommit att förknippas med zinkbrist.

Aptit / smak- och luktsinne: En tendens att tappa smaken och aptiten brukar associeras med zinkbrist. En forskargrupp i England och en annan helt oberoende forskargrupp i USA har funnit samband mellan aptitförlust och nedsatt smakfunktion hos personer som lider av anorexi och bulimi. Zinktillskott har hos hundratals anorexiafall lett till fullständig symptomfrihet. Zink Drink formen är en överlägsen form av zink för att nå resultat.

Hörsel: Nedsatt hörsel hos äldre orsakas ofta av långvarig zinkbrist och kan förbättras med zinkbehandling.

Tarmsjukdomar: Diarré och upprätthållandet av en normal tarmfunktion kräver också zink. Personer som lider av tarmsjukdomar t ex Crohns sjukdom, kolit och kronisk förstoppning har även de befunnits ha låga nivåer av zink.

Zink 

För att testa zinkhalten i kroppen gör du följande: Ta 1 - 2 msk av vätskan i munnen. Smakar det vatten eller liknande har du stor zinkbrist. Smakar det strävt, sött eller metall bör zinknivån även då fyllas på. Är smaken direkt äcklig eller motbjudande har du tillräckligt med zink i kroppen.

Zink Drink

Zink Drink är det snabbaste sättet att korrigera din zinkbrist. Kroppen tolkar den utspädda vätskan som vatten och upptaget sker inom några minuter redan i matsäcken. För att höja din zinknivå, gör följande: blanda 1 tesked (5 ml) Zink Drink i 1 glas vatten och drick detta 2 - 4 ggr/dag under 3 - 14 dagar eller tills det smakar starkt motbjudande - då vet du att den akuta zinkbristen är tillfredsställd. Sedan kan du fortsätta med en annan form av zink för en längre tids effektiv tillskottsbehandling. Zink Drink är även utmärkt för användning vid förkylningar och halsont. Gurgla och svälj flera gånger per dag tills du är återställd.

Olika former av zink

Zink i pikolinatform är den bästa formen för långtidsbehandling då den maximerar zinkupptaget. Pikolinatformen rekommenderas som zinkbehandling och även vid långvarig zinkbrist, förhöjda kopparvärden eller om du har svårt att ta upp zink.
När din bukspottskörtel inte producerar tillräckligt med pikolinsyra har kroppen svårare att absorbera zink. Zink picolinate ger dig zink bunden till pikolinsyra för maximal upptagning. Vitamin B6 har tillsatts tabletten för att ytterligare förbättra kroppens upptagningsförmåga av zink.
Om du inte har markant zinkbrist eller behov av zink i megadoser så räcker den mängden du får i kosten och en hög kvalité multivitamin/mineral tillskott. Vi rekommenderar "Multigenics" som den mest mångsidiga tillskottsförsäkringen.

Svårt för hörselskadade personer att prata i telefon.

Att boka tid på vårdcentraler och kliniker per telefon kan orsaka stora problem för hörselskadade personer. Många människor som har nedsatt hörsel har vanliga telefoner som kan också också stora problem när de pratar  med familj, vänner osv. Många som har hörapparter måste ta av sina hörapparater för att de ska kunna prata i telefon.
Idag finns det övriga tekniska hjälpmedel som kan hjälpa dig.
Visst är hörapparat det vanligaste hjälpmedlet för en person med hörselnedsättning. Ibland kan man ha behov av ytterligare hjälpmedel som alternativ eller komplement till hörapparaten. Många hjälpmedel är personliga liksom hörapparaterna och används t.ex. i hemmet. Det kan vara så kallade varseblivningshjälpmedel som kan indikera när dörr- eller telefonsignal ringer. Det kan också vara olika lyssningshjälpmedel som underlättar att höra telefon, radio, TV eller video. Personliga hjälpmedel kan man få via Landstingens hörselvård. Bestämmelserna är tyvärr mycket olika när det gäller tilldelning i olika delar av Sverige. Även om man inte kan få alla hjälpmedel kostnadsfritt bör man kunna få råd via hörselvården om vad som finns, vad som kan vara lämpligt och var det kan anskaffas.


Telefonhjälpmedel

Telefonen förekommer i dag i en mängd olika former som var och en har kunnat hjälpa hörselskadade på nya sätt. Varje typ kommenteras nedan.
Den "vanliga" telefonen kan förstärkas på olika sätt för att bli mer användbar för den hörselskadade. Det bästa är att fråga efter en modell som är direkt avsedd för hörselskadade, den ger då både en förstärkt akustisk nivå och ett förstärkt magnetfält och har en volymkontroll. Det finns också tillsatsapparater som kan användas till normala telefoner och som kan vara bra att ha på resa. I regel använder man hörapparaten på T-läge vid telefonering och slipper därigenom återkopplingstjut som annars kan uppträda vid M-lägeslyssning.
I dag använder fler och fler mobiltelefoner. De ger numera möjlighet att skicka både text och bild och därigenom kommunicera direkt via teckenspråk, vilket tidigare endast var möjligt med text- resp. bildtelefon. Ett problem när man lyssnar i en mobiltelefon är att den ger störningar i hörapparaten. Dessa kan minskas genom att ansluta en miniatyrslinga till mobiltelefonen. Genom att mobiltelefonens antenn då kommer längre ifrån hörapparaten minskar störningarna kraftigt. En annan möjlighet med moderna mobiltelefoner och moderna hörapparater är att använda en "blåtandsöverföring" mellan mobiltelefon och hörapparat.
Döva, gravt hörselskadade, talskadade samt dövblinda har rätt att få texttelefon. Om man är berättigad till en texttelefon har man även rätt till en anhörigtelefon. Med texttelefonen kan man sända och ta emot telefonsamtal från annan texttelefon. Samtal till eller från vanlig telefon görs via förmedlingscentralen för texttelefonsamtal, FÖC.
Bildtelefonen ger möjlighet att kommunicera direkt via teckenspråk och är också möjlig att få som alternativ till texttelefonen.

Övriga tekniska hjälpmedel 

När man har en mycket grav hörselnedsättning eller dövhet, och speciellt om den är kombinerad med en synskada så är någon form av taktilt hjälpmedel, vibrator, lämpligast. Vibratorn är ofta utformad som en klocka som bärs runt armen och man kan trådlöst få information om någon intressant information finns från omgivningen. Det kan vara dörrsignal, telefonsignal eller olika former av larm.

För en person med hörselskada kan det vara extra svårt att vakna av väckarklocka eller att reagera på andra varningsljud under sömn. För detta finns olika väckningshjälpmedel. Om man bara behöver hjälp för att vakna av väckarklockan finns olika alternativ där klockan kan ha inbyggd vibrator eller också en till klockan ansluten yttre vibrator. Denna placeras under kudden eller på annan plats i sängen. Det finns numera många system som är lättanvända och bygger på en liten vibrator som kan fästas på handleden. Till dessa system kan man koppla dörrklocka, telefonsignal, babyvakt (en mikrofon vid barnets säng), brandvarnare och andra larm som kan vara aktuella. Även om dessa system från början var mest inriktade på personer med grava hörsel- och synskador har de i dag fått mer generell användning.


Du som är döv eller har gravt nedsatt hösel eller mild nedsatt hörsel tänk på:
Många vårdcentraler har automatisk telefonsvarare där man skall lämna namn och telefonnummer för att kunna boka tid.
Sedan blir man uppringd på vanlig telefon och det kommer inte fungera för att du kommer inte höra. Jag tycker att ni ska anmäla den till Socialstyrelsen eller försökringskassan för att alla människor och har rätt till vården.
Tycker ni om att prata i telefon så finns det mobiltelerfoner och vanliga telefoner som kan hjälpa er. Prata med din audionom om det för han/hon kommer hjälpa dig.

Är du hörselskadad och vill bli audionom ?

Nedsatt hörsel är inget hinder för att bli audionom. Både i Lund ,Örebro,Göteborg och Stockholm finns det  hörselskadade studenter på audionomprogrammet .
De som har nedsatt hörsel stortrivs med studierna och ser fram emot att hjälpa andra med hörselproblem i framtiden. Arbetsmarknaden är ljus och kanske åker de över till andra länder där det är stor brist på välutbildade audionomer – och dessutom bättre betalt. De studeterna som har nedsatt hörsel har mer förståelse för patienter som har samma problem. De förstår mer om hur det är att inte höra än de audionomer som är hörande.
Studenterna som  själva använder hörapparater ser de som en fördel och de säger att de lär sig mycket om sin egen hörsel och sina hörapparater under utbildningen.
Ni som  har nedsatt hörsel och vill bli audionom är det viktig att ni att ni tror på er själva, för visst varje utbildning är det svårt. Men det krävs energi för att kunna påbörja en utbildning.

Detta gäller inte bara hörselskadade personer utan även hörande/ de som har frisk öron.

Fick nytt öra – av revben

Byggdes upp av brosk från bröstkorgen
Gud skapade kvinnan med hjälp av ett revben. Läkaren David Gault gav Sasha ett nytt öra. Tidigare har läkarna tillverkat öronproteser av plast och silikon, men nu erbjuder sjukvården i Storbritannien en ny lösning.

Byggdes upp med brosk


Sasha Gardner lät en läkare bygga upp hennes defekta högeröra med brosk från bröstkorgen. Aftonbladet skriver att det bästa har hänt henne att hon kan ha solglasögon på sig nu och att hon kan  sätta upp håret och planerar att ta hål i öronen.
Ett av 7 000 barn föds med deformerade öron. Sasha Gardner minns sin barndom. Det är ingen tillfällighet att hon har dolt missbildningen med sitt långa hår.När hon föddes fanns bara en liten stump där högerörat skulle sitta. Som liten flicka var hon inte medveten om det – men i skolan förstod hon att hon inte var som alla andra. Hennes klasskamrater kallade henne ”rymdskalle” och ”pizza-öra”. Hon låtsades inte bry sig om det, men det är klart att hon gjorde. När hon blev äldre tänkte hon på möjligheten att få ett nytt öra.

Skar loss brosk
Sasha Gardner kom i kontakt med öronspecialisten David Gault. Han skar loss 15 centimeter brosk från revbenen och byggde upp Sashas nya öra.
Alternativet var en protes som fästs med två titanskruvar. Den måste skruvas bort och rengöras dagligen och blir sliten efter några år.

Nytt ytteöra: En öronspecialist byggde upp Sashas öra med brosk från hennes revben.

Före: Så såg Sashas öra ut före operationen.

Tuberkulos

Tuberkulos, eller tbc, är en smittsam infektionssjukdom som angriper lungor och andra organ hos människor och djur. Sjukdomen orsakas av Mycobakterium tuberculosis, en tunn, stavformad bakterie som är svår att upptäcka i mikroskop utan speciella färgningstekniker.
Tbc smittar främst via andningsvägarna. Sjukdomen sprids lättast när personer med obehandlad lung-tbc hostar eller nyser. Tuberkelbakterierna finns i den aerosol (små vattendroppar med någon tusendels millimeter i diameter) som kommer ut i luften från den tbc-sjuke. Varje liten vattendroppe kan innehålla 1–3 tuberkelbakterier, och dropparna i aerosolen är precis lagom stora för att nå ända ner till lungblåsorna hos den som råkar andas in dem. Det räcker att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna för att en lokal infektion, kallad primärinfektion, ska uppstå efter 3–12 veckor.
Bakterierna som den sjuke hostar eller nyser ut kan hålla sig levande i luften i upp till två timmar. De dör av solljus och luftdrag, men i mörk och fuktig miljö kan smittämnet överleva längre, ibland i månader. Smittrisken ökar vid trångboddhet, dålig ventilation och mörker.
Bara 10 procent av dem som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland långt senare. Den varierar i förlopp och smittsamhet från person till person.

Vid så kallad öppen lungtuberkulos bildas väldigt många bakterier. Det beror på att infektionen som fått fäste i lungvävnaden bildar hålrum av olika storlekar, så kallade kaverner som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och följaktligen goda villkor för kraftig tillväxt.

Personer med öppen tbc är mycket smittsamma. I regel räcker det med en titt i mikroskopet för att bekräfta detta. Upphostningsprov från patienter med öppen tbc vimlar av tuberkelbakterier.


Symptom vid tuberkulos

När tbc drabbar lungorna, vilket är vanligast, får den sjuke ofta en envis hosta och upphostningar under flera veckor. Patienten kan ha ont i bröstet och det kan också komma blod i upphostningarna. Ibland händer det att lungtuberkulos i tidigt skede är helt symptomfri trots tydliga spår av sjukdomen i lungorna. Lungförändringarna upptäcks i sådana fall vid rutinmässig lungröntgen.
Vid tbc i lungor eller andra organ är det vanligt att den som blir sjuk känner sig svag, allmänt hängig, trött och aptitlös. Många tuberkulospatienter blir allt magrare och kan få måttlig men långdragen feber och nattsvettningar. Vid miliartuberkulos är symptomen med allmänpåverkan och feber särskilt tydliga.

Tbc i lymfkörtlarna märks vanligen genom förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Körtlarna växer långsamt och ibland kan det gå hål på huden och var komma ut.

Tuberkuloshärdar i skelettet och leder ger symptom på de ställen där de råkar förekomma: i knän, höfter eller ryggkotor. Tbc i ryggraden medför varierande symptom beroende på vilken led eller vilket ben som drabbas. Smärtor är vanliga och tbc-angreppet kan också ge en typisk puckel på ryggen.

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien

Tuberkulos örat
Spridningsvägarna till örat anses vara två: antingen från epifarynx via örontrumpeten (tuba Eustachi) eller som blodburen smitta. I ett typiskt fall beskrivs en patient med öronflytning utan värk. Trumhinnan är strukturlös, ofta perforerad på flera ställen, vilket så småningom orsakar ett enda stort hål. Trumhinneskadan i sig ger hörselnedsättning. Samtidigt angrepp på hörselben kan ge ett betydande hörselhandikapp, särskilt om båda öronen är angripna. I ett senare material med örontuberkulospatienter hade, till skillnad från de s k klassiska fallen, en tredjedel värk och en av tio saknade trumhinneperforationer. Även skada på innerörat förekommer vid tuberkulos, med både förlust av innerörats hörsel- och balansfunktion och spridning vidare in i tinningbenet med
genombrott till mellersta och bakre skallgropen. Destruktion av temporalbenets vårtformiga utskott, »processus mastoideus«, leder till en s k »kall abscess«, som i gammal medicinsk litteratur benämns Bezolds abscess. Tuberkulöst benangrepp kan resultera i sekvestrering,
vilket kan behöva åtgärdas kirurgiskt. Behandlingen är annars i första hand medikamentell. Först vid utläkt sjukdom kan rekonstruktiv kirurgi komma i fråga för att laga trumhinnan och bygga upp hörselbensfunktionen. Atypiska mykobakterier kan i sällsynta fall angripa örat, då som en lokaliserad infektion. Fram till 1999 hade 55 fall beskrivits, de flesta barn som plaströrsbehandlats.