Basalcellscancer

Basalcellscancer är den vanligaste av de maligna tumörerna på ytterörat. Den växer i ytterörats mjukdelar och utbreder sig i hudytan ofta med ettt centralt ulcererande parti. Den ses oftast på framdsidan av ytterörat, oftast hos äldre män. 

Allmänt

Solens ultravioletta strålar kan skada hudens celler så att de börjar dela sig okontrollerat. Då har man fått hudcancer.

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Den kallas ibland basaliom. Oftast får man tumören i ansiktet eller på bröstkorgen. Det finns tre typer av basalcellscancer som skiljer sig åt genom sättet att växa, utseende och hur djupt ner i huden cancern finns. Till skillnad från andra cancertyper sprider sig basalcellscancer aldrig till andra delar av kroppen.

Risken att få basalcellscancer ökar när man blir äldre. Det är mycket sällsynt att ungdomar får sjukdomen och den är ovanlig före 40-årsåldern. De flesta som får behandling blir botade från cancern.

Symtom

Det vanligaste symtomet är en ny hudfärgad knuta eller rodnad fläck någonstans på huden, oftast i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen.

Behandling

Det bästa sättet att minska risken för basalcellscancer är att undvika att bli bränd av solen genom att till exempel vara i skuggan, ha kläder på sig eller använda solskyddsmedel.

Om man har basalcellscancer måste hudförändringen skäras, skrapas eller frysas bort så att cancern inte växer och förstör huden runt omkring. Det finns också andra metoder med bland annat salva och strålbehandling som kan användas för att ta bort cancern.

När ska man söka vård?

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om man upptäcker nya knutor, rodnande förändringar eller sårigheter som inte går över av sig själv.

Vad händer i kroppen?

Huden skyddar mot solstrålning

Huden har många olika funktioner:

Den skyddar mot den skadliga delen av solens strålning, så kallad ultraviolett strålning.

Den hindrar uttorkning genom att fungera som en spärr mot för mycket avdunstning.

Den skyddar mot olika bakterier och virus.

Den fungerar som ett stort känselorgan. I huden finns olika känselkroppar som reagerar på värme, kyla, smärta och beröring.

Den reglerar kroppens temperatur. Om kroppstemperaturen blir för hög ökar svettningen och blodgenomströmningen och på så sätt kyls kroppen ner.

Huden har tre lager

Huden består av tre olika lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Det översta lagret kallas överhuden. Den är mycket tunn och består av tätt packade celler, så kallade skivepitelceller. Överhuden har inga blodkärl.

Det mellersta lagret kallas läderhuden. Den är betydligt tjockare och består av bindväv med ett nätverk av elastiska fibrer. Läderhuden är mycket seg och tänjbar och innehåller blod- och lymfkärl.

Det understa lagret kallas underhuden och består framför allt av fettceller.

Underst i överhuden ligger det så kallade basalcellslagret med basalcellerna. De delar sig hela tiden och bildar nya skivepitelceller som vandrar upp mot hudytan. I basalcellslagret finns också speciella pigmentceller, så kallade melanocyter, som producerar melanin, ett skyddande pigment. När huden utsätts för sol stimuleras bildningen av melanin. Melanocyterna överför melaninet till skivepitelcellerna, där det lägger sig som en "mössa" över cellkärnan och skyddar denna från solljusets skadliga inverkan.

Celler skadas och växer okontrollerat

Solens ultravioletta strålar skadar arvsmassan, DNA, i hudens celler, särskilt basalcellerna och melanocyterna. Oftast repareras skadorna av ett inbyggt reparationssystem. Men ibland klarar inte reparationssystemet att avlägsna DNA-skadorna. Det kan leda till förändringar, så kallade mutationer, i arvsanlagen, generna. Vissa genmutationer kan leda till att cellerna börjar dela sig okontrollerat. Då har det uppstått en hudcancer. När cancercellerna växer trängs normala celler undan och dör.

Solens ultravioletta strålar är den största yttre riskfaktorn för basalcellscancer. Men det kan inte vara hela förklaringen eftersom man ibland får basalcellscancer på hudområden som normalt inte utsätts för solbestrålning. Det är också mycket ovanligt att man får denna typ av tumör på ovansidan av händerna, som ju utsätts för mycket sol.

Basalcellscanser är oftast lindrig.

Basalcellscancer vanligast

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Oftast får man tumören i ansiktet och på bröstkorgen. Till skillnad från andra cancertyper ger basalcellscancer aldrig dottersvulster, så kallade metastaser. Skivepitelcancer och malignt melanom är andra former av hudcancer, men de är ovanligare än basalcellscancer.

Vanligast bland äldre

Risken att få basalcellscancer ökar när man blir äldre. Det är mycket sällsynt att ungdomar får sjukdomen och den är ovanlig före 40-årsåldern. Efter 50-årsåldern blir den vanligare. Medelåldern vid insjuknandet är cirka 60 år. Äldre personer med basalcellscancer tillhör de vanligaste patienterna på hudkliniker.

Ljus hy och röd hårfärg ökar risken

Har man ljus hy med dålig förmåga att bilda pigment och röd hårfärg ökar känsligheten för sol. Därmed ökar också risken för att man får basalcellscancer. Eftersom de här egenskaperna delvis är ärftliga är cancerrisken större i vissa släkter.

Läkemedel som ökar cancerrisken

Om man har genomgått en transplantation av ett organ och behandlas med immunhämmande läkemedel måste man skydda sig extra noga från solstrålning. Dessa läkemedel minskar immunförvarets angrepp på solskadade hudceller och då ökar också risken för att man drabbas av hudcancer.

Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor.

Minska risken genom solskydd

Det bästa sättet att minska risken att få basalcellscancer är att man undviker att bli bränd av solen. Det starkaste solljuset sommartid är från klockan 11 till 15. Då är det särskilt viktigt att skydda sig mot solen. Man får en betydligt större soldos om man vistas på en öppen yta, som exempelvis en badstrand, jämfört med om man är omgiven av träd eller byggnader. Det beror på att luften reflekterar solljuset och det förklarar varför man kan bli bränd även under ett parasoll på stranden. Även vid molnigt väder eller soldis når mycket av solens ultravioletta strålar marken.

Det bästa sättet att skydda sig under soliga dagar är att vara så mycket som möjligt i skuggan. Kläder och solhatt eller keps ger ett bra skydd. Är man tunnhårig är det särskilt viktigt att täcka hjässan. Risken att bränna sig är störst när huden inte är brun av solen. Det är alltid bättre att sakta vänja huden vid solen än att utsätta huden för många timmars sol direkt.

Solskyddskrämer skyddar förmodligen i viss mån mot basalcellscancer. Det är inte känt om risken för basalcellscancer ökar genom solning i solarium.

Tre olika typer av basalcellscancer

Det finns tre typer av basalcellscancer som skiljer sig åt genom sättet att växa, var cancern sätter sig och utseende.

Ytlig basalcellscancer

Ytlig basalcellscancer växer ytligt i överhuden som en rodnad fläck, ibland med lite småsår och fjällning. Ibland misstolkas det som en liten eksemfläck. Vanligaste är att man får ytlig basalcellscancer på bröstet och ryggen, men den kan också sitta i ansiktet.

Ytlig basalcellscancer

Knutformad basalcellscancer

Knutformad basalcellscancer växer ner i läderhuden. Den märks som en välavgränsad hudfärgad eller svagt röd, lite genomskinlig knuta med små röda blodkärl i. Så småningom bildas en vallartad kant och sår samt skorpor kan uppstå i tumören. Den sitter oftast i ansiktet och på halsen, men kan också sitta på bålen.

                                                               Knutformad basalcellscancer

Aggressiv basalcellscancer

Aggressivt växande basalcellscancer växer på ett djupare, mer diffust sätt. Det kan yttra sig som en hård, vitskimrande, ärrliknande, platt förändring i huden och kan vara svår att se med blotta ögat. Det är ofta svårt att avgöra exakt hur stor förändringen är. Ibland bildas ett sår i mitten. Tumörerna sitter oftast i ansiktet, runt näsan och ögonen.

Om man själv, en anhörig eller sjukvårdspersonal hittar nya knutor, rodnande förändringar eller sårigheter som inte går över av sig själv bör de alltid undersökas närmare. I många fall rör det sig om godartade förändringar, men det är viktigt att man undersöker sig för att se om det rör sig om cancer.

Aggressiv basalcellscancer

Ofta lätt att ställa diagnos

Läkaren börjar med att titta på knutan eller såret. På specialkliniker används också hudmikroskop för att få en mer detaljerad bild. Om läkaren är osäker tas först ett hudprov, en så kallad hudbiopsi, från förändringen innan han eller hon rekommenderar vilken behandling som behövs. Läkare som är vana att bedöma basalcellscancer kan ofta med ögat avgöra vilken typ av tumör man fått och väljer behandling utan att först ta prov på huden. Men i samband med behandlingen tar läkaren alltid prov för mikroskopisk undersökning.

Godartade hudförändringar

Man kan ha godartade hudförändringar som kan förväxlas med basalcellscancer.

Åldersvårta

Åldersvårtan är en ljusbrun, brun eller svart upphöjd förändring med tydlig kant och något fetglänsande yta. Åldersvårtor kommer i medelåldern och de brukar bli fler ju äldre man blir. Oftast får man den här formen av vårtor i ansiktet och på bröst och rygg. Vårtorna kan inte övergå i cancer. De kan skrapas bort eller frysbehandlas om de är missprydande.

Åldersvårta

Solkeratos

Solkeratos eller aktinisk keratos är en brunröd fläck med otydlig kant och raspig yta som kan vara från någon millimeter upp till någon centimeter stor. Den orsakas av solstrålning och sitter oftast i ansiktet eller på handens ovansida. Förändringen kan övergå i skivepitelcancer efter många år och bör därför tas bort med frysbehandling, salvbehandling eller fotodynamisk behandling. Läs mer om dessa behandlingsmetoder i kapitlet Vård och behandling.

Solkeratos

Andra former av hudcancer

En allvarligare form av hudcancer är malignt melanom, som uppstår i överhudens pigmentbildande celler, melanocyterna. Malignt melanom orsakas ofta av för mycket solning, särskilt om man haft kraftiga solbrännor under uppväxten. Sjukdomen är vanligast efter tonåren och är lika vanlig hos män som kvinnor. Hos män är den vanligast på bålen, hos kvinnor på benen.

Malignt melanom uppstår ibland i ett födelsemärke, men kan Skivepitelcanceräven börja som en ny fläck eller knuta på tidigare normal hud. Fläcken eller knutan är oftast brun eller svart, men kan ibland även vara hudfärgad eller rödaktig. Denna kan sprida sig och ge dottersvulster. Därför ska tumören alltid tas bort så fort som möjligt

Malignt melanom

Skivepitelcancer är en cancer som uppstår i vanliga hudceller i överhuden. Det är huvudsakligen äldre människor som får sjukdomen och den är vanligare hos män än hos kvinnor. Man får oftast denna typ av tumör på handens ovansida eller i ansiktet. Den orsakas av att man utsatt huden för mycket solbestrålning. Denna cancer kan sprida sig och ge upphov till dottersvulster.

Skivepitelcancer

Vård och behandling

Man får hjälp på vårdcentral eller sjukhus

Många hudtumörer undersöks först av en allmänläkare, som ibland också opererar bort en misstänkt hudförändring själv. När den har opererats bort skickas ett hudprov för undersökning i mikroskop på laboratorium.

De flesta fall av basalcellscancer behandlas av hudläkare. Vid ingrepp i ansiktet är ibland öronläkare eller ögonläkare inblandade. Behövs större operationer medverkar också plastikkirurger. Om man behöver få strålbehandling får man det på en cancerklinik, en så kallad onkologisk klinik.

Flera olika behandlingsmetoder

Basalcellscancer måste tas bort så att cancern inte växer och förstör huden runt omkring. Det finns olika behandlingsmetoder:

Hudcancern skärs bort med skalpell. Hudbiten skickas då alltid till undersökning i mikroskop för att man ska få en säker diagnos och se om tillräckligt mycket har opererats bort. Om en stor bit av huden har tagits bort används hudplastik eller hudtransplantation för att täcka såret.

Tumören skrapas bort. För att döda de cancerceller som kan finnas kvar bränns såret med el och/eller frysbehandlas. Den vävnad som skrapats bort skickas till ett laboratorium som fastställer om det verkligen var basalcellscancer.

Tumören fryses bort.

Fotodynamisk behandling. Denna behandling går till så att en salva som ökar ljuskänsligheten hos tumörcellerna först stryks på. Därefter belyses tumören med rött ljus som dödar tumörcellerna.

Vid ytlig basalcellscancer har det tillkommit ett nytt behandlingsalternativ med en salva som stimulerar immunförsvaret att stöta bort cancern. Behandlingen pågår under cirka sex veckor.

Hudcancern behandlas med radioaktiv strålning. I detta fall ges upprepade behandlingar med små doser strålning, ofta under några veckors tid.

De två första behandlingarna som nämns i ovanstående punktlista görs med lokalbedövning och man behöver inte stanna kvar på sjukhuset. Vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer man har och var på kroppen den sitter.

De flesta blir botade

De flesta blir botade av behandling. Risken för att man ska få återfall ligger mellan ett par och tio procent. Om man får återfall upprepas behandlingen eller så väljs en annan metod. Ibland får man gå på efterkontroller. Det avgörs av vilken typ av tumör det är, var den sitter och vilken behandlingsmetod som används. Vid kontrollerna undersöker läkaren ärret och övrig hud. Det förekommer i stort sett aldrig att basalcellscancer leder till döden.

Att få ett cancerbesked

Att få veta att man har cancer kan komma som en chock och man kan få en livskris i samband med beskedet. Man ska som cancersjuk eller anhörig vara förberedd på mycket starka reaktioner och det är viktigt att söka stöd och hjälp i denna situation. Man har goda möjligheter att få hjälp om man vänder sig till vårdcentralen. På de flesta sjukhus finns kontaktsjuksköterskor och kuratorer som kan ge professionellt stöd. Att söka information och ställa många frågor om sjukdomen och behandlingen är ett bra sätt att hantera sin oro.

Egenkontroller är viktiga

Om man har haft basalcellscancer tidigare är risken stor att man får nya tumörer på andra ställen. Det är i så fall helt nya förändringar och inte dottersvulster från en tidigare behandlad tumör. Därför är det viktigt att man själv kontrollerar ärret efter tidigare behandling och även hela den övriga kroppen.