De kroppsliga åldersförändringarna är små fram till 40-årsåldern, sedan ökar de. Arvsmassan, DNA, i cellerna styr det biologiska åldrandet som sker på olika nivåer i kroppen – från DNA via celler, vävnader, organ, organsystem till hela individen. Åldrandets process, när och hur man åldras, skiljer sig mycket mellan olika individer. En del får vitt hår och åldersrynkor tidigt, andra sent.
Även om man redan i 60-årsåldern brukar märka åldrandet i hela kroppen kan många funktioner ändå fungera bra även när man är över 80 år, beroende på ärftliga faktorer. Funktioner som rörlighet och muskler kan man hålla i trim genom att motionera.
Ju äldre man blir så minskar antalet hjärnceller. Åldersförändringarna i kroppen och psyket samverkar. För ett gott liv på äldre dagar är ensamhet och brist på stimulans lika negativa faktorer som tobak, alkohol, droger och dålig kost.
När man blir äldre utsätts man också för flera yttre påfrestningar på kroppen som gör det svårt att bestämma vad som hör till det normala åldrandet. Det är inte lätt att veta vad som är sjukdom och vad som är vanliga ålderskrämpor. Arv och miljö har stor betydelse.
Vad händer i kroppen?
Skelettet förändras
Att bli äldre i dag innebär dels att vi tycks skjuta åldrandet framför oss jämfört med tidigare generationer, dels att vi själva kan påverka och till och med förebygga ”välfärdslidande” såsom övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Men det sker en rad förändringar med vår kropp när vi åldras. Vi blir kortare, lättare och samtidigt torrare.
Hormonella förändringar
När vi blir äldre är vi också mindre känsliga för insulin, vilket leder till ökad risk för diabetes. Även ämnesomsättningen minskar med stigande ålder. Hormonella förändringar hos äldre är dåligt utforskade, och man har ännu inte hittat de hormoner som styr åldrandet. Det man vet är att blodets halt av tillväxthormon minskar när man blir äldre. Det leder till en minskning av antalet celler i till exempel muskulatur och skelett, vilket i sin tur påverkar prestationsförmågan. Diabetes leder till att man får nedsatt hörsel.
Syn och hörsel
Även i sinnesorganen sker förändringar med tilltagande ålder. I ögat minskar linsens förmåga att ändra sin form, den blir grumlig och släpper igenom mindre ljus. En 70-åring behöver tre gånger så mycket ljus som en ung person. Därför är det extra viktigt när man är äldre att ha ordentlig belysning hemma och vid sin arbetsplats. Av samma skäl bör man undvika att köra bil i mörker när man blir äldre.
Med stigande ålder får man ofta sämre hörsel. Det blir svårare att uppfatta höga toner och att urskilja tal i en sorlande eller bullrig miljö. Intervjuer i radio, där det ofta finns ett autentiskt bakgrundsljud, kan vara svåra att uppfatta för äldre.
Under livet skadas många av mycket buller och höga ljudnivåer redan från tidig barndom. Ungdomar utsätts för diskotekens farligt höga ljudnivåer som kan innebära att fler blir hörselskadade och behöver hörapparat på äldre dar. Dessutom kan man få tinnitus.
Minnet
I dag lever vi längre med väl bibehållet intellekt, men många äldre tycker att minnet försämras med åren.
Minnet är en sammansatt process som kan indelas i olika typer. Det sensoriska minnet där information bara lagras en kort stund, mindre än en sekund. Sedan förs informationen vidare till det aktiva arbetsminnet där den aktuella informationen bearbetas. Det minne där informationen sparas för framtiden, det så kallade långtidsminnet anses bestå av flera olika delsystem:
Episodiskt minne, som gör att man kommer ihåg händelser i livet.
Semantiskt minne, som gör att man kommer ihåg kunskaper om fakta och ord.
Perceptuellt minne, som man använder för att identifiera saker i omgivningen och ord i språkliga sammanhang.
Procedurminne, som är ett minne för olika färdigheter som man förvärvat under livet, till exempel förmågan att kunna cykla, dansa eller spela piano.
Det episodiska minnet är känsligt och kan försämras tidigt, exempelvis vid demenssjukdom.
Förmågan att lära nytt och minnas ny information minskar med hälften mellan 25 och 75 års ålder. Man behöver längre tid för att ta in information och får också svårare att plocka fram den ur långtidsminnet. Hos friska människor kompenseras ofta försämringen av minnet med erfarenhet och olika knep.
Hjärnan behöver träning
Med stigande ålder minskar hjärnans volym, men på det stora hela tycks den ha alla sina funktioner kvar.
Det är bra att fortsätta vara aktiv både i kroppen och intellektet. Hjärnan vill lära under hela livet, via ord, bild, sång, musik, lek och humor, djur, natur och sociala kontakter. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker, men det tar längre tid när man blir äldre.
Det är viktigt att försöka undvika mediciner som påverkar psyket eftersom den äldre hjärnan är mycket känslig för psykofarmaka. Nervsystemet arbetar också långsammare när man åldras. Nervledningshastigheten och reaktionsförmågan minskar med 15-30 procent. Men våra tankar sätter spår i hjärnan och man blir bättre på det man tränar, till exempel att skriva, lösa korsord, spela bridge och andra sysselsättningar som aktiverar hjärnan.
Att fortsätta ha ett välutvecklat socialt nätverk har stor betydelse för att ha kvar psykisk hälsa och välbefinnande. Däremot är negativ stress inte bra för hjärnan och minnet, det vill säga när påfrestningarna blir för långvariga och för intensiva.
Vad innebär Åldrande?
Alla människor genomgår den här stadier/ faser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar