Tympanometri

Med Tympanometri kan man mäter både rörligheten i trumhinne-mellanöresystemet medan lufttrycket i hörselgången varieras, samt ger ett mått på mellanöretrycket. Resultaten presenteras oftast grafiskt i form av tympanogram. Metoden är objektiv, snabb och icke-invasiv. Den görs om man misstänker att det finns/ är sjukdomar i mellanörat och/eller örontrumpeten såsom öronkatarr. hörselbensfixation och/eller avbrott.
Impedansaudiometrisk utrustning kan också användas för att undersöka förekomsten av stapediusreflexen, och vid vilken hörselnivå stapediusreflexen kan utlösas. Stapediusreflex mätning är oftast indicerat vid utredning av oklar en- eller dubbelsidig hörselnedsättning och misstänkt fixation av stigbygeln.

Pärlcysta eller cholesteatom

Oj du har Cholesteatom

så ser cholesteatom ut.

Hörselgången och trumhinnans utsida av hud. Huden ombildas ständigt genom att döda celler ersätts med nya. Det sker därför en ständig transport av hudceller från trumhinnan och ut i hörselgången. Viktigt är att inte störa denna transport genom att peta sig i örat.

Vid långvarigt undertryck i mellanörat, som uppstår genom bristande funktion i örontrumpeten, sugs en del av trumhinnan och därmed också hud in i mellanörat. Om en del av trumhinnan avstängs från hörselgången upphör transporten av hudceller, som nu stannar kvar i mellanörat. Det har bildats en pärlcysta eller cholesteatom. Denna växer nu i mellanörat och kan genom tryck förstöra mellanörats strukturer som t ex hörselben. En hörselnedsättning av ledningshindertyp uppstår.

Här kommer mer information om själva Pärlcysta:

Vad är cholesteatom?

Undertryck i mellanörat kan uppkomma efter långdragen öroninflammation. Trumhinnan sugs in och vibrerar sämre. Efter en tid kan ett område ge efter för undertrycket och sugas in i en djup ficka. Effekten på trumhinnan blir densamma som när man leker med en trasig ballong och suger in en inåtballong i munnen. I en sådan inåtballong blir hudytan alltför stor för att det automatiska transportbandet ska kunna fungera varför fickan fylls med hud-avlagringar. Vi har nu fått ett cholesteatom.
Eftersom ny hud hela tiden produceras fylls cholesteatomet på och pressas allt djupare in i örat. Nedbrytning av hörselbenen och benskalet över ansiktsnerv och balanssinne kan då uppkomma. Härigenom uppkommer hörselnedsättning och andra allvarliga skador. Om bakterier kommer in i cholesteatomet uppkommer en infektion som ytterligare ökar tillväxten förutom att en obehaglig flytning uppkommer. Ett infekterat cholesteatom kan ge upphov till allvarliga komplikationer.

Behandling

Cholesteatom är en sjukdom där man som patient måste engagera sig för att behandlingen ska lyckas. Man kan inte bara "lämna in örat för renovering" om man ska nå ett gott och varaktigt resultat. Här kommer de viktigaste punkterna.
Insugningen av trumhinnan måste avbrytas. Detta gör man genom en tryckutjämning som blåser upp luft genom örontrumpeten till mellanörat. Håll för näsan och blås! Indragna partier av trumhinnan buktar då ut och trumhinna vibrerar bättre. Man hör bättre. Den starkare hörseln kan kännas ovan och alltför stark. Detta beror på ovana vid den starka normala hörseln. Det finns inte starkare hörsel än normal. Man ska upprepa tryckutjämningen så ofta som behövs för att behålla den starka hörseln. Tio gånger dagligen är inte ovanligt. Målet är att tryckutjämningen ska ske automatiskt utan att man tänker så mycket på den. Vinsterna med ett normalt mellaöretryck är stora. Hörseln blir bättre. Läkningen vid en kommande operation går mycket fortare och små cholesteatom kan ibland helt försvinna så att operation inte behövs.
Infektion av cholesteatomet undviks genom att noga undvika att få in vatten i örat och att aldrig försöka rensa örat på egen hand. Fetvadd ska användas vid varje hårtvätt och vid bad. Man ska inte doppa huvudet om man har ett cholesteatom. Rengöring av örat kan bara ske hos öron-specialisten med hjälp av mikroskop och specialinstrument. Om du trots alla ansträngningar får en infektion är det viktigt att du får behandling. Man suger rent i örat och ger örondroppar mot bakterier och svullnad.

Operation

Det är oftast nödvändigt att operera ett cholesteatom. Det är bättre att operera innan stora skador uppkommit. Vid små cholesteatom kan man göra en begränsad operation som bevarar hörselbenskedjan. Oftast behövs tyvärr en mer omfattande operation där man med hjälp av urborrning och mikroskoparbete avlägsnar cholesteatomet från mellanörat och håligheterna i benet bakom örat. Det viktigaste är att få bort allt cholesteatom, annars kan det växa ut igen.
När man fått örat absolut rent från cholesteatom bygger man upp det igen. Ny hörselgång, nya hörselben och ny trumhinna behövs ofta. Man använder till största delen kroppens egna vävnader för rekonstruktionen. En bit muskelhinna blir trumhinna, hörselbenen skulpteras fram av ben från skallen eller från det som finns kvar av orginalbenen. Konstgjorda hörselben används ibland. Hörselgången byggs upp av brosk och ben. För att örat ska bli pålitligt torrt vidgas hörselgångsmynningen.

Resultat och komplikationer

Ett vattentåligt och torrt öra blir resultatet av en cholesteatomoperation i över 90 % av fallen. Tre av fyra operationer ger också en god hörsel. Chansen till god hörsel beror på hur bra innerörefunktionen är och hur allvarliga skador som drabbat hörselbenskedjan. Dessutom är mellanörats luftning via örontrumpeten av avgörande betydelse för det långsiktiga operationsresultatet (tryckutjämning!). Vid cholesteatomoperationer arbetar man mycket nära innerörat varför risk för skada finns här. Risken för dövhet är dock mindre än 1 %. Ansiktsnerven går genom örat och kan vara angripen av cholesteatomet. Trots detta är risken för ansiktsnervskada ännu mindre än för dövhet

 

Hjärnstamsaudiometri – BRA

Hjärnstamsaudiometri kallas även ABR (auditory brainstem response) eller BRA (brainstem response audiometry). Det är en metod för att undersöka om orsaken till nedsatt hörsel hos en patient är orsakad av skada på hörsel- och balansnerven eller innerörat. Vid undersökningen kommer hörseln testas genom att elektroder sätts fast på huden, samtidigt som man får höra på klickljud . Elektroderna på huden känner av signalerna från innerörat, hörselnerven och hjärnstammen. Med datorns hjälp får läkaren fram graden av hörselnedsättning. Det går också att se om hörselnedsättning sitter i snäckan eller i hörselnerven och hjärnan.

Otoakustiska emissioner

Kemp upptäckte Otoakustiska emissioner (OAE) då han upptäckte cochleans förmåga att skicka tillbaka ljud efter att den stimulerats.  Man delar in OAE i två grupper, spontana och transienta. Spontana uppkommer utan stimulering av cochlean och de transienta med olika typer av stimuli.

De fyra olika typer av OAE-mätningar upp:

Spontana otoakustiska emissioner

Spontana otoakustiska emissioner (SOAE) uppkommer från vibrationer av de yttre hårcellerna. Hårcellerna sätts i vibration utan någon yttre ljudkälla som stimulerar och genererar en kontinuerlig och ren ton. Det förklaras på att SOAE uppkommer från ett smalt område på basilarmembranet där de yttre hårcellerna vibrerar. Vibrationerna skickar energi tillbaka till mellanörat och lite av denna energi kan mätas upp i hörselgången .

Transienta otoakustiska emissioner

Transienta otoakustiska emissioner (TEOAE) mäts upp med ljudstimuli bestående av klickljud eller pip. Vid klickljud stimuleras en stor del av cochlean på grund av att klickljudet har en vid frekvensutbredning. Med en prob i yttre delen av hörselgången presenteras stimuli och svaren fångas upp av en mikrofon. Man kan förvänta sig svar från alla normalhörande, det vill säga alla med normalt ytter-, mellan- och inneröra. En hörselnedsättning av cochleär karaktär får svar med minskad amplitud från mätningen tills en nedsättning på 40 dB HL, då uteblir svaret vanligtvis.

TEOAE

TEOAE

TEOAE med kontralateral ljudstimulering

Med denna mätning kan förmågan att undertrycka kontralateral ljudstimulering hos MOCS uppskattas. Testet ger information om sammansättningen av MOCS reflexbåge och en uppfattning om hur cochleans funktioner anpassar sig vid stimulering.

Distortionsprodukt otoakustiska emissioner

Distortionsprodukt otoakustiska emissioner (DPOAE) skapas genom presentation av två toner i örat, som oftast är på samma nivå (dBSPL) och på närliggande frekvenser. När dessa toner skickats in till cochlean svarar den med att producera energi på andra frekvenser. Beroende på vilka frekvenser tonerna ligger på så får man svar från olika delar av cochlean. Dessa kombinerade toner kan mätas upp med en mikrofon i hörselgången. Det är de yttre hårcellernas funktion som mäts upp vid DPOAE och kliniskt används mätningen för att få information om cochleans funktion och dess frekvensselektivitet.

King-Kopetzkys syndrom

King-Kopetzkys syndrom (KKS) innebär när en person upplever svårigheter med att uppfatta tal, speciellt i bullriga miljöer, men har normala tontrösklar. Orsaken till syndromet är fortfarande okänd och detta gör att de som jobbar inom hörselvården ställs inför ett val då de möter dessa patienter. Patienten kan antingen avfärdas då denne anses höra normalt, eller så tas problemet på allvar och vidare utredning utförs.
　
Det finns många olika mätmetoder för att utreda en persons hörselstatus. Vid utredning av KKS används ett antal olika mätningar för att försöka fastställa diagnosen. Vanligt förekommande mätningar är ton- och talaudiometri och impedansmätningar som tillsammans med bedömning av patientens psykosociala tillstånd utgör en grund vid utredningen. 
Jag kommer skriva mer om några mätningar i morgon.

Kortison och Vaxlösande preparat

Kortison

Kortison är ett kraftfullt anti-inflammatoriskt ämne vilket produceras i binjurarna och som även kan ges i tablettform. När det gäller sjukdomar i örat används kortison ofta i kombination med antibiotikum och/eller ett preparat mot svamp. Kortisonpreparat kan ges som salva, droppar och givetvis som tablett och sprutor. Vad gäller användning i öronen är det vanligt med salvor och droppar. Ibland räcker det inte med antibiotika lokalt i örat varför man då tar antibiotika i tablettform.

Används mot: Inflammation i örongången och vid hörselgångseksem

Preparat: till exempel Terracortil, Hydrocortison, FIcortril, Ultracortenol och Locacorten-Vioform

Kortison tabletter

Ficortril

                                         Hydrocortison


Vaxlösande preparat

Vax bildas normalt i hörselgången och har en skyddande effekt. Vax rör sig normalt ut genom örongången men kan ibland klumpas ihop och i det närmaste "täppa till" hörselgången vilket är en vanlig orsak till nedsatt hörsel. Behandlas med propplösande preparat i örat.

 Cerusol eller Revaxör är det som hjälper.

Revaxör

CERUSOL

Revaxör

Hörselnedsättning

Definition: Försvagning eller förvrängning av ljudet.
1: Normalhörande
2: Lätt diskantnedsättning
3: Måttlig diskantnedsättning.
4: Svår diskantnedsättning.
5: Annan hörselnedsättning.

Orsak: Ledningsfel: Otosalpingit, vaxpropp, trumhinneperforation, exostoser, cholesteatom, hörselbenssammanväxning, hörselkedjeavbrott, kongenital atresi (avsaknad av hörselgång).
Sensorineural hörselnedsättning (cochleära, retrocochleära eller centrala) är vanligaste orsaken till hörselnedsättning: Naturliga åldersförändringar, bullerskador (inkl skador från bärbara musikmaskiner [mp3] där högtalarna ligger i hörselgångarna och mycket nära trumhinnorna. Höga, rena impulsljud är skadliga. Viktigt med vilopauser från höga ljud för att undvika skador- under den tiden som man blir utsätts för höga ljud avgörande för skadeutveckling tex sudden deafness, Mb Meniére, ärftliga faktorer, infektioner, cirkulationsrubbningar, ototoxiska läkemedel, tumörer, trauma. Psykogen hörselnedsättning: Utan organisk orsak; Omedvetet reaktionssätt hos den hörselnedsatta att förtränga ljudintryck (skiljs från simulation).

Symtom: Ledningsfel: Försvagning av ljudet, men oftast ej någon förvrängning. Sensorineural hörselnedsättning: Oförmåga att uppfatta toner i vanligen diskant, förlust av konsonantljuden där hörbara ljud återges i förvrängd form.
Sociala bekymmer om hörförlusten på bästa hörörat är större än 30-35 dB inom talområdet (= 500, 1000, 2000 Hz). Förmågan att uppfatta tal i miljö med bakgrundsstörning är starkt beroende av hörseln i frekvenserna 3000 och 4000 Hz).

Bullerskada visar först sänkning på 6000 Hz, senare även påverkan av 4000 Hz och lägre frekvenser. det beskrivs bättre hörtröskel vid 8000 Hz än 6000 Hz. Varningssignaler för bullerskada är hyperakusi, tinnitus, lockkänsla, ev dissonans (=förvrängda ljud).

Åldershörselnedsättning (presbyakusis) visar större sänkning i diskanten på 6000 och 4000 Hz saknas ofta.

Ledningshinder visar sänkning av hela hörtröskelkurvan upp till max 60 dB vid intakt funktion i inneröra.

Morbus Meniére, initialt ensidig variera hörtröskelsänkning i basen, senare omfatta hela frekvensområdet.
　
Differentialdiagnoser: Hörselnedsättning orsakad av akustikustumör, infektion (påssjuka, röda hund, scharlakansfeber) liksom åldershörselnedsättning och vissa former av ärftlig hörselnedsättning kan förväxlas med bullerskada. Ototoxiska skador. Aggravation.

Utredning: Enkla tester för differentialdiagnos mellan ledningsfel/sensorineural skada: Webers stämgaffelprov (stämgaffel med frekvens 250 Hz eller högre): Lateralisering till sämre örat tyder på ledningsfel här. Lateralisering till det bättre örat tyder på sensorineural hörselnedsättning på det sämre örat. Rinne: Om positiv föreligger fungerande trumhinna/hörselbenskedja. Om negativ föreligger ledningsfel. Konversationsprov (test av ljuduppfattningen): Testa tvåstaviga ord med konversationsstämma (använd reservluften efter utandning), ej ögonkontakt med den undersökte, fastställ största avstånd där orden kan återges, maskera icke testade öra med tragusgnuggning.

Ton- och talaudiometri görs på alla patienter som söker för hörselnedsättning. Hörselnedsättning på minst en frekvens om minst 15 dB i området 500-6000 Hz är säkerställd om den visar fortsatt sänkning vid omtest efter 1 vecka och -i fall av bullerexponering- efter bullervila under minst 16 timmar.

Differentialdiagnosen vid sensorineural hörselnedsättning är komplicerad och kräver ett stort antal specialprover, utföres på hörcentraler efter remiss.