Är du hörselskadad och vill bli audionom ?

Nedsatt hörsel är inget hinder för att bli audionom. Både i Lund ,Örebro,Göteborg och Stockholm finns det  hörselskadade studenter på audionomprogrammet .
De som har nedsatt hörsel stortrivs med studierna och ser fram emot att hjälpa andra med hörselproblem i framtiden. Arbetsmarknaden är ljus och kanske åker de över till andra länder där det är stor brist på välutbildade audionomer – och dessutom bättre betalt. De studeterna som har nedsatt hörsel har mer förståelse för patienter som har samma problem. De förstår mer om hur det är att inte höra än de audionomer som är hörande.
Studenterna som  själva använder hörapparater ser de som en fördel och de säger att de lär sig mycket om sin egen hörsel och sina hörapparater under utbildningen.
Ni som  har nedsatt hörsel och vill bli audionom är det viktig att ni att ni tror på er själva, för visst varje utbildning är det svårt. Men det krävs energi för att kunna påbörja en utbildning.

Detta gäller inte bara hörselskadade personer utan även hörande/ de som har frisk öron.

Fick nytt öra – av revben

Byggdes upp av brosk från bröstkorgen
Gud skapade kvinnan med hjälp av ett revben. Läkaren David Gault gav Sasha ett nytt öra. Tidigare har läkarna tillverkat öronproteser av plast och silikon, men nu erbjuder sjukvården i Storbritannien en ny lösning.

Byggdes upp med brosk


Sasha Gardner lät en läkare bygga upp hennes defekta högeröra med brosk från bröstkorgen. Aftonbladet skriver att det bästa har hänt henne att hon kan ha solglasögon på sig nu och att hon kan  sätta upp håret och planerar att ta hål i öronen.
Ett av 7 000 barn föds med deformerade öron. Sasha Gardner minns sin barndom. Det är ingen tillfällighet att hon har dolt missbildningen med sitt långa hår.När hon föddes fanns bara en liten stump där högerörat skulle sitta. Som liten flicka var hon inte medveten om det – men i skolan förstod hon att hon inte var som alla andra. Hennes klasskamrater kallade henne ”rymdskalle” och ”pizza-öra”. Hon låtsades inte bry sig om det, men det är klart att hon gjorde. När hon blev äldre tänkte hon på möjligheten att få ett nytt öra.

Skar loss brosk
Sasha Gardner kom i kontakt med öronspecialisten David Gault. Han skar loss 15 centimeter brosk från revbenen och byggde upp Sashas nya öra.
Alternativet var en protes som fästs med två titanskruvar. Den måste skruvas bort och rengöras dagligen och blir sliten efter några år.

Nytt ytteöra: En öronspecialist byggde upp Sashas öra med brosk från hennes revben.

Före: Så såg Sashas öra ut före operationen.

Tuberkulos

Tuberkulos, eller tbc, är en smittsam infektionssjukdom som angriper lungor och andra organ hos människor och djur. Sjukdomen orsakas av Mycobakterium tuberculosis, en tunn, stavformad bakterie som är svår att upptäcka i mikroskop utan speciella färgningstekniker.
Tbc smittar främst via andningsvägarna. Sjukdomen sprids lättast när personer med obehandlad lung-tbc hostar eller nyser. Tuberkelbakterierna finns i den aerosol (små vattendroppar med någon tusendels millimeter i diameter) som kommer ut i luften från den tbc-sjuke. Varje liten vattendroppe kan innehålla 1–3 tuberkelbakterier, och dropparna i aerosolen är precis lagom stora för att nå ända ner till lungblåsorna hos den som råkar andas in dem. Det räcker att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna för att en lokal infektion, kallad primärinfektion, ska uppstå efter 3–12 veckor.
Bakterierna som den sjuke hostar eller nyser ut kan hålla sig levande i luften i upp till två timmar. De dör av solljus och luftdrag, men i mörk och fuktig miljö kan smittämnet överleva längre, ibland i månader. Smittrisken ökar vid trångboddhet, dålig ventilation och mörker.
Bara 10 procent av dem som smittas utvecklar tbc. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland långt senare. Den varierar i förlopp och smittsamhet från person till person.

Vid så kallad öppen lungtuberkulos bildas väldigt många bakterier. Det beror på att infektionen som fått fäste i lungvävnaden bildar hålrum av olika storlekar, så kallade kaverner som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och följaktligen goda villkor för kraftig tillväxt.

Personer med öppen tbc är mycket smittsamma. I regel räcker det med en titt i mikroskopet för att bekräfta detta. Upphostningsprov från patienter med öppen tbc vimlar av tuberkelbakterier.


Symptom vid tuberkulos

När tbc drabbar lungorna, vilket är vanligast, får den sjuke ofta en envis hosta och upphostningar under flera veckor. Patienten kan ha ont i bröstet och det kan också komma blod i upphostningarna. Ibland händer det att lungtuberkulos i tidigt skede är helt symptomfri trots tydliga spår av sjukdomen i lungorna. Lungförändringarna upptäcks i sådana fall vid rutinmässig lungröntgen.
Vid tbc i lungor eller andra organ är det vanligt att den som blir sjuk känner sig svag, allmänt hängig, trött och aptitlös. Många tuberkulospatienter blir allt magrare och kan få måttlig men långdragen feber och nattsvettningar. Vid miliartuberkulos är symptomen med allmänpåverkan och feber särskilt tydliga.

Tbc i lymfkörtlarna märks vanligen genom förstorade, oömma körtlar, främst på halsen. Körtlarna växer långsamt och ibland kan det gå hål på huden och var komma ut.

Tuberkuloshärdar i skelettet och leder ger symptom på de ställen där de råkar förekomma: i knän, höfter eller ryggkotor. Tbc i ryggraden medför varierande symptom beroende på vilken led eller vilket ben som drabbas. Smärtor är vanliga och tbc-angreppet kan också ge en typisk puckel på ryggen.

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien

Tuberkulos örat
Spridningsvägarna till örat anses vara två: antingen från epifarynx via örontrumpeten (tuba Eustachi) eller som blodburen smitta. I ett typiskt fall beskrivs en patient med öronflytning utan värk. Trumhinnan är strukturlös, ofta perforerad på flera ställen, vilket så småningom orsakar ett enda stort hål. Trumhinneskadan i sig ger hörselnedsättning. Samtidigt angrepp på hörselben kan ge ett betydande hörselhandikapp, särskilt om båda öronen är angripna. I ett senare material med örontuberkulospatienter hade, till skillnad från de s k klassiska fallen, en tredjedel värk och en av tio saknade trumhinneperforationer. Även skada på innerörat förekommer vid tuberkulos, med både förlust av innerörats hörsel- och balansfunktion och spridning vidare in i tinningbenet med
genombrott till mellersta och bakre skallgropen. Destruktion av temporalbenets vårtformiga utskott, »processus mastoideus«, leder till en s k »kall abscess«, som i gammal medicinsk litteratur benämns Bezolds abscess. Tuberkulöst benangrepp kan resultera i sekvestrering,
vilket kan behöva åtgärdas kirurgiskt. Behandlingen är annars i första hand medikamentell. Först vid utläkt sjukdom kan rekonstruktiv kirurgi komma i fråga för att laga trumhinnan och bygga upp hörselbensfunktionen. Atypiska mykobakterier kan i sällsynta fall angripa örat, då som en lokaliserad infektion. Fram till 1999 hade 55 fall beskrivits, de flesta barn som plaströrsbehandlats.

Hur är det att vara dövblind?

Konsekvenserna av dövblindhet beror i hög grad på när i livet dövblindheten uppstått, graden av hörsel- och synnedsättning och vilken av funktionerna som drabbades först.

Allt som för oss seende och hörande är självklart i vardagen, d v s kommunikations- och rörelsefrihet, upplevs ofta av den dövblinda personer som mycket ansträngande och energikrävande. Många dövblinda:

kan inte tillgägna sig radio och TV.

ser inte löpsedlar.

hör inte meddelanden på t ex bussen eller järnvägsstationen

hör inte vad andra människor runt omkring en pratar om

uppfattar inte vad som händer en bit bort

ser inte vem det är som står framför en

ser inte kroppsspråk och ansiktsuttryck

Man är då beroende av bl a ett direkt tilltal och har man hörsel/synrester så måste man anstränga sig mycket för att förstå vad det är som sägs. En omfattande brist på sinnesintryck och stimulans kan leda till social isolering.

Hur är det att vara dövblindfödd?

En del föds utan eller med begränsning av fjärrsinnena hörsel och syn. Oftast fungerar de dock motoriskt väl och använder sitt taktila sinne samt lukt och smak. Kroppen, fötterna, händerna, huvudet används till utforskning och social kontakt. Att vara dövblindfödd innebär följande:

att man lär sig med hjälp av sina närsinnen, d v s beröring, lukt, smak

att inlärningen inte sker naturligt, spontant utan man är beroende av omgivningen

att man huvudsakligen kan kommunicera med en person i taget

att man är beroende av någon som tolkar omgivningen

Inte sällan hamnar dövblindfödda på boenden för utvecklingsstörda med olika kombinationer av funktionshinder. Där blir man ”en i mängden”, och deras behov som dövblinda beaktas inte.

                                                                     En bok som kan  vara bra att läsa om dövblinda

dövblind

Att vara dövblind behöver inte betyda att man är helt döv och helt blind. Om man ska vara  dövblind bör man ha  en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada. Vissa personer är helt döva och blinda, andra har både syn- och hörselrester.Tillsammans gör de båda funktionshindren det totala handikappet svårare.
Dövblindhet leder till svårigheter att kommunicera med andra, få tillgång till information, kunna orientera sig självständigt i omgivningen och påverkar livets alla områden vilket också får konsekvenser av psykologisk och social karaktär.
För vissa personer med dövblindhet tillkommer även andra funktionshinder.
Personer med dövblindhet delas ofta in i två undergrupper, dövblindfödda och dövblindblivna.
Till gruppen dövblindfödda räknas de som har en medfödd syn- och hörselnedsättning och de som mist både syn och hörsel i förspråklig ålder. Personer som är dövblindfödda har ofta ytterligare funktionshinder.
Till gruppen dövblindblivna personer hör de som senare i livet fått en nedsättning av syn och/eller hörsel.
Gruppen dövblindblivna delas ofta in i fyra undergrupper: personer som är primärt döva eller hörselskadade, som fått en synnedsättning senare i livet och som har tecken som första språk,personer som är primärt hörselskadade och som fått synnedsättning senare i livet och som har talspråk som första språk, personer som är primärt blinda eller synskadade, som har fått en hörselnedsättning senare i livet och som har talspråk som första språk, personer som varit normalt hörande och seende, som fått både en syn- och hörselnedsättning senare i livet och som har talspråk som första språk. Idag vet man att det finns många orsaker till dövblindhet. De flesta anses ha genetiska orsaker och övriga beror på infektioner, olyckor och andra ännu okända anledningar. Det beräknas finnas ett 50-tal syndrom som leder till dövblindhet.  Dövblindhet påverkar personens hela livssituation. Även anhöriga behöver få råd och stöd när någon i familjen drabbas av dövblindhet.

Dövblinda kommunicera med vandra med hjälpa av teckenspråk. 

Peltor SportTac - Elektroniska hörselskydd

Peltor SportTac reagerar blixtsnabbt och skyddar på så sätt användarens hörsel mot höga impulsljud. Systemet reagerar så mjukt att du i de flesta fall aldrig kommer att höra avstängningen av ljudet när skyddet aktiveras. Peltor SportTac är ett nytt hörselskydd med aktiv volymreglering, för jägare och skyttar. Hörselskyddet stänger ute skadligt buller utan att du märker det men även förstärker ljud, så att du faktiskt hör bättre än vad du hade gjort utan hörselskydd. Du kan ansluta jaktradio till hörselskyddet, så att du kan kommunicera fritt hela tiden.

Nedsatt hörsel

Har du nedsatt hörsel så är det första steget att besluta sig för att prova hörapparater för att det kommer förbättra din livskvalite. Ju tidigare du erkänner för dig själv att du har hörselnedsättning ,vilket leder till att då kan återfår din hörsel och förbättra din livskvalitet som är viktig för dig.
Är det så att du har valt att prova hörapparater så du kommer inte kunna köpa hörapparet på apoteket utan du måste komma först till audionommottagning där du får ta en hörseltest och avtryck av ditt öra. Nästa gång du besöker audionomen så kommer du få nya hörapparater. Audionomen kommer justerera dina hörapparter i flera steg och anpassa hörapparater efter din hörselnedsättning och dina hörselbehov. Du kommer bli nöjd med det.
Du som ska använda hörapparater krävs att du använder dina hörapparater. De första dagerna kan vara jobbig att använda, men här gäller att man börjar använda hörapparaterna lite varje dag. Du måste bli vän med dem. Och det bästa sättet att vänja dig vid den nya hörselupplevelse är att du tala med andra människor eller titta på tv och att du själv prata högt för att höra din egen röst hur det låter. Glöm inte att du kan inte vänja dig vid hörapparater under en dag utan det kommer ta tid. Du ska int ege upp så lätt, ta ett steg i taget. Viktig är att du använder lite varje dag.

Hörapparater kommer att  underlätta kommunikationen för dig

Teckenspråk

Teckenspråk har säkert funnits så länge det har funnit människor. Människors behov av att kommunicera, dela med sig av sina tankar, känslor och behov och inte minst att kunna påverka andra människor är en viktig drivkraft för att utveckla språk och om man inte har kunnat kommunicera med talspråk har människor i stället utvecklat ett språk för synen. Det är alltså inte så att någon person har hittat på teckenspråk utan teckenspråk har utvecklats bland döva på samma sätt som talade språk bland hörande. Inte heller har döva i alla länder utvecklat likadana teckenspråk. Det finns olika teckenspråk i olika länder. Till exempel finns det ett brittiskt och ett amerikanskt teckenspråk och de som bara kan det amerikanska teckenspråket förstår inte dem som använder det engelska och tvärtom.

Teckenspråk används av personer med dövhet eller hörselskada vid direkt kommunikation.  Det svenska teckenspråket erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981. Det är att  alla barn med hörselskada tidigt ska utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer.

Här kommer några tecken:

Utstående öron

Vad är orsaken till utstående öron?
Utstående öron beror på abnormitet i broskskelettets utveckling. Det är fler faktorer i öronbroskets utveckling som har betydelse för broskskelettets utveckling. Oftast är det antingen pga. överutveckling av den innersta öronskål, det som man kallar för concha, eller en underutveckling av vecken i den yttersta del av örat, helix. Ibland är det en kombination av bägge. Utöver detta finns det fler varianter.

Utstående öron är mest ett kosmetiskt problem men kan ändå bli en orsak till att barn blir retade av sina kompisar.
Det är därför ofta mobbningen som gör att barnets föräldrar kan söka läkare för de utstående öronen.
Alla barn ser olika ut och öronen sitter kanske olika högt också, har olika form, eller så kan det ena eller båda vara utstående.
Om ditt barn har utstående öron, men inte lider av det, behöver du inte tänka på det innan barnet säger något. Om kamraterna retas och det är svårt att tala dem till rätta kan det vara aktuellt att prata med läkare om huruvida man kan göra något åt det. Mycket hänger därför på hur ni som föräldrar bedömer det individuella fallet.

Hur går en operation till?
Om man bestämmer sig för en operation av utstående öron kan den genomföras under lokalbedövning eller narkos. Läkaren ger  råd om vilken behandling som är bäst lämpad för ditt barn. Vid operationen tas lite av ytterörats brosk bort, så att örat kommer närmare skallbenet.

Väljer man att låta barnet genomföra en operation kan det vara bra att göra den ganska tidigt. De flesta barn behandlas innan de börjar skolan, men det går även att operera längre fram.

Öronplastik
Öronplastik utförs för att korrigera huvudsakligen utstående öron men även andra missbildningar eller estetiska problem. Allra vanligast är det dock att utföra en operation för att avhjälpa allt för utstående öron. Öronen är normalt inte någon av de punkterna som drar till sig speciellt mycket uppmärksamhet men när öronen står ut ovanligt mycket kan detta göra att öronen får onödigt mycket uppmärksamhet, vilket kan vara jobbigt.

Genom en öronplastik kan man dra in utstående öron eller göra ovanligt stora öron mindre och på så vis göra dem till en symmetrisk del av helheten istället för en del som sticker ut och drar uppmärksamheten till sig. Det går även att operera andra missbildningar etc och skapa öron som ser bra ut och på så vis stärka personens självförtroende. En annan del av öronoperationer är att reparera skador på öronen som uppstått genom exempelvis olyckor.

Hörselgångseksem

Hörselgångseksem är en inflammation. Om man har hörselgångseksem, vilket är en inflammation i huden i hörselgången, fungerar inte rengöringen av örat som den ska. Det kan leda till att hörselgången blir irriterad och kliar. Blir inflammationen värre kan hörselgången bli svullen, det kan göra ont och det kan börja rinna illaluktande kletig vätska ur örat. Ibland kan gamla hudceller inne i örat bilda en grynig massa där det kan börja växa svamp eller bakterier. Om hörselgången helt eller delvis täpps igen av eksem, svullnad, vätska eller hudceller kan hörseln tillfälligt försämras, eftersom ljud utifrån då får svårt att nå fram till trumhinnan.

Allt som nöter eller irriterar hörselgången, som hörapparater, öronproppar eller att man petar i hörselgången med till exempel bomullspinnar, kan bidra till att man får hörselgångseksem. Att man badar eller rengör hörselgången för mycket kan också göra att man får eksem. Hörselgångseksem smittar inte men bakterier kan spridas själva hörselgångseksemet smittar inte. Men i den gryniga massa som ibland bildas i hörselgången kan det börja växa olika typer av bakterier. Dessa kan spridas om man till exempel använder samma bomullspinne först i det sjuka örat och sedan i det friska.


Symtom
Om man har en lindrig form av hörselgångseksem är det vanligt att hörselgången blir fnasig och att det kliar i örat.

Blir inflammationen värre kan det göra ont, hörselgången kan svullna, det kan rinna illaluktande vätska ur örat och hörseln kan tillfälligt försämras.

Får man en infektion i hörselgången kan man få mycket ont och feber.


Behandling
Om man har ett lindrigt hörselgångseksem ska man låta bli att klia eftersom det kan irritera örat. Man kan också prova att hålla örat torrt och se om det går över. Man ska alltid låta bli att peta sig i hörselgången med till exempel bomullspinnar, det är extra viktigt när man har hörselgångseksem.

Ibland kan en läkare behöva göra rent hörselgången för att eksemet ska läka. Man kan också behöva använda örondroppar eller öronsalva.
Besvären går oftast över inom en vecka.

När ska man söka vård?
Om man misstänker att man har hörselgångseksem och besvären inte går över på några dagar eller kommer tillbaka ofta kan man kontakta en vårdcentral.


Orsaker till eksem i hörselgången
Hörselgångseksem kan ha flera olika orsaker:

Om hörselgången är trång eller krokig kan vaxet få svårt att rinna ut.
Hörapparater och öronproppar kan försämra vaxets naturliga flöde.
Om man petar öronen med bomullspinnar eller liknande kan det irritera örat så att det svullnar och hindrar vaxet från att röra sig utåt. Att peta sig i öronen kan även leda till att öppningen till de vaxproducerande talgkörtlarna täpps till.
Får man ofta in vatten eller schampo i öronen kan hörselgången bli irriterad eller svullen. Det kan dels störa produktionen av vax, dels göra det svårare för vaxet att komma ut ur örat. Därför ökar risken att få eksem i hörselgången om man simmar eller dyker.
Om man har en hudsjukdom i öronen, till exempel psoriasis kan örats självrengöring vara försämrad.
En infektion i de yttre, synliga, delarna av ytterörat kan sprida sig in i hörselgången. Till exempel kan bakterier från ett eksem på örsnibben sprida sig in i örats hörselgång.
Kvinnor får hörselgångseksem lite oftare än män. Det kan bero på att de har trängre hörselgångar.
Fukt och värme ökar risken för besvär
De lindrigare formerna av hörselgångseksem är mycket vanliga, speciellt bland simmare. Det är också lättare att få besvär i ett varmt och fuktigt klimat. Därför är det vanligare att man får problem under sommaren.


Hur kan man förebygga?
Man bör låta bli att peta sig i öronen eftersom det kan störa den naturliga rengöringen av örat. Det kan också öka risken för att bakterier kommer in i örat. Det är extra viktigt att inte peta sig i örat om man har haft problem med öronen tidigare eller har en hudsjukdom som till exempel psoriasis eller eksem.

Man kan använda fetvadd i öronen eller ha badmössa när man duschar eller badar för att skydda hörselgången från vatten och schampo.
Det är bättre att använda kåpor i stället för öronproppar om man måste använda hörselskydd. De täpper inte till själva hörselgångsmynningen på samma sätt.
Använder man hörapparat kan man behöva regelbunden hjälp med att rengöra hörselgången. Om man ofta får besvär kan det vara bättre att använda en så kallad benledningsapparat i stället för en ”i-örat-apparat”.
Om man har nickelallergi bör man undvika örhängen med nickel. Får man ett eksem på den yttre, synliga, delen av ytterörat kan bakterier få fäste där och starta en infektion som sedan sprider sig in i hörselgången.
Om besvären förvärras
Om bakterier eller svamp får fäste inne i hörselgången kan man utöver inflammationen också få en infektion i hörselgången. Infektionen kan även sprida sig till den yttre, synliga, delen av ytterörat och till huden runt örat som då blir röd, varm eller svullen och man kan få feber. Man drabbas lättare av en infektion om man har en hudsjukdom som till exempel psoriasis eller eksem.