Allmänt
Öroninflammation är mycket vanligt bland barn. Vuxna kan också få det men det är inte lika vanligt. Sjukdomen börjar oftast med en förkylning. Själva öroninflammationen smittar inte.
En akut öroninflammation orsakas av virus eller bakterier och ger en infektion i mellanörat där det bildas var.
Ibland kan man få en öronkatarr, det innebär att det samlas vätska i mellanörat utan att det bildas något var. Det är vanligt att barn får öronkatarr när de är förkylda och det är sällan de behöver behandling.
Symtom
Vanliga symtom vid öroninflammation kan vara att man har
- ont i örat, ofta på natten
- feber, särskilt små barn
- en känsla av lock för örat eller sämre hörsel.
- Om trumhinnan spricker och var rinner ut brukar det sluta göra ont.
Små barn kan ha mer diffusa symtom som dålig matlust och allmän irritation.
Behandling
En öroninflammation läker oftast av sig själv. Om det gör ont i örat kan man ta receptfria smärtstillande läkemedel. Det är också bra att hålla huvudet högt, då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont.
Ibland kan öroninflammationen behöva behandlas med antibiotika, vanligtvis penicillin. Det gäller alltid barn som är under ett år, barn som är äldre än tolv år och vuxna. Om trumhinnan spricker och var rinner ut brukar man få penicillin oavsett ålder.
När ska man söka vård?
Om man har ont i örat trots att man har tagit smärtstillande läkemedel, om man har hög feber eller om det rinner vätska ur örat bör man kontakta en vårdcentral. Om man inte har några andra sjukdomar finns det ingen anledning att söka vård på kvällen eller natten, utan man kan vänta till nästa dag.
Om ett barn är slött, inte orkar leka eller prata, eller inte vill dricka ska man kontakta vården direkt.
Man ska söka vård direkt på akutmottagning eller vårdcentral om man blir svullen bakom örat, förlamad i ansiktet eller stel i nacken.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
Vad händer i kroppen?
Örat består av tre delar.
Mer information
Öroninflammation är en vanlig barnsjukdom
Akut öroninflammation är näst förkylning den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. En akut öroninflammation är en inflammation i mellanörat och vätskan i mellanörat är varig. Inflammationen börjar plötsligt och är kortvarig. Den medicinska termen för öroninflammation är otit.
Om man har öronkatarr är vätskan i mellanörat inte varig.
Öroninflammationer hos vuxna
Även om det inte är lika vanligt kan vuxna också få öroninflammation. Då är inflammationen ofta kraftigare, och det är viktigare att man snabbt får antibiotikabehandling. Om en vuxen har en öronkatarr som inte går över, kan det vara ett tecken på någon annan sjukdom i svalget bakom näsan. Då ska man undersökas av en öron-näsa-halsläkare.
Så fungerar ett friskt öra
Örat har tre delar: Ytterörat, mellanörat och innerörat. Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, ett par centimeter från hörselgångens mynning. Innanför trumhinnan ligger mellanörat, ett litet hålrum som normalt är gasfyllt.
Från svalget bakom näsan går det en tunn gång till mellanörat, den så kallade örontrumpeten. Genom denna gång passerar det normalt luft när vi sväljer eller gäspar. I mellanörat finns också de små hörselbenen, som kallas hammaren, städet och stigbygeln. De förbinder trumhinnan med innerörat.
Ljud som leds in i hörselgången får trumhinnan att röra sig. Via hörselbenen leds vibrationerna över till innerörat. I innerörat förvandlas vibrationerna till nervimpulser som via hörselnerven leds vidare till hjärnan. I innerörat finns också balansorganet.
Förkylning vanlig orsak till öroninflammation
Det är vanligt att en öroninflammation börjar med en förkylning. Förkylningsviruset gör det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier. Öroninflammation är vanligast under vinterhalvåret.
Om bakterierna förökar sig bildas lätt en varig infektion i mellanörat och man får en akut öroninflammation. När man får en akut öroninflammation blir trumhinnan röd och tjock och det bildas det var bakom trumhinnan. Trumhinnan kan då bukta sig utåt och röra sig sämre. Att man får ont beror på att svullnaden och trycket i innerörat ökar.
Barn kan vara extra känsliga
I stort sett alla barn har öroninflammation någon gång, men vissa barn får öroninflammation ofta och blir så kallade öronbarn. Att ha många öroninflammationer kan vara ärftligt.
Själva öroninflammationen smittar inte, men de förkylningsvirus eller bakterier som barnet är infekterat med är smittsamma. Risken att få öroninflammation är olika stor hos olika barn, men risken ökar om barnet lätt får infektioner eller har en skada eller missbildning i ansiktsskelettet, till exempel gomspalt.
Tre av fyra barn får öroninflammation någon gång
Det är vanligast att få öroninflammation mellan ett och två års ålder. Vid två års ålder har tre av fyra barn haft minst en öroninflammation. Vart femte barn har haft öroninflammation minst tre gånger.
Man kan minska risken för barn att få öroninflammation
Det är svårt att helt skydda sitt barn mot öroninflammation, men det finns några sätt att minska risken:
Amning har en skyddande effekt mot öroninflammation hos spädbarn.
Man ska undvika att utsätta barn för rökiga miljöer.
Ett barn som ofta får öroninflammation kan må bättre av att inte vara i stora barngrupper på förskolan, eftersom infektionsspridningen ökar i stora grupper inomhus.
Öroninflammation kan göra ont när man flyger
Vid flygning ändras lufttrycket vid start och landning. Om man har lock för örat i samband med en akut öroninflammation innebär det också att passagen för luft mellan svalg och mellanöra inte fungerar som den ska. Det finns då en ökad risk för att det kommer göra mycket ont i örat på grund av tryckskillnaden mellan trumhinnans insida och utsida. Tryckskillnaden kan också orsaka att trumhinnan spricker.
Om man inte har ont i örat och det fungerar att göra så kallad tryckutjämning brukar det gå bra att flyga. Tryckutjämning innebär att man håller för näsan samtidigt som man blåser eller pressar ut luft genom näsan, på så sätt kommer det upp luft i mellanörat. Man kan använda näsdroppar som gör att slemhinnornas svullnad minskar och gör att det kan bli lättare att tryckutjämna. Det kan också hjälpa att tugga tuggummi. För att hjälpa små barn att tryckutjämna kan man amma dem eller låta dem dricka ur nappflaska. Det finns också hjälpmedel för tryckutjämning, Otovent och Earplanes, som finns att köpa på apotek.
Hörselskador är ovanliga
De allra flesta öroninflammationer läker av sig själva. Ibland kan man behöva få öronen undersökta en tid efter man har blivit frisk för att vara säker på att hörseln är som den var innan. Det gäller barn som är yngre än fyra år som har haft en inflammation i båda öronen eller om äldre barn inte hör som vanligt tre månader efter inflammationen.
Om man blir sämre
De allra flesta blir helt bra efter att ha haft öroninflammation.
Det är viktigt att man söker vård om besvären fortsätter, om man till exempel har ont, om man känner ett tryck i örat, om det rinner vätska ur örat eller om man har problem med balansen. Det är även viktigt att söka vård igen om man har fått antibiotika men inte blir bättre inom två till tre dygn.
Om man i samband med öroninflammation blir svullen bakom örat, förlamad i ansiktet eller stel i nacken ska man söka vård direkt på akutmottagning eller vårdcentral.
