Hörselnedsättning

Hörselnedsättning innebär försämrad förmåga att höra ljud. Konsekvenser kan bl.a. vara svårighet att uppfatta tal. Detta kan leda till försenad talutveckling, social isolering eller försvårad inlärning. Hörselskador kan antingen vara medfödda eller förvärvade. De kan även vara ensidiga eller dubbelsidiga. Om skadan är belägen i cochlean kallas det för en sensorisk hörselnedsättning. Hårcellerna fungerar då inte som de ska eller är skadade vilket gör att signalen inte kan nå hörselnerven. Detta är den vanligaste typen av hörselskada. Orsaken kan bero på ärftliga faktorer, infektioner, buller, trauma eller ålder. Ofta kan hörselskadan uppstå på grund av flera samverkande faktorer. Typ och grad av hörselnedsättning baserat på medelvärden kan även nedsättningens form klassificeras utifrån frekvensberoende i olika kategorier: rak, fallande, stigande, brant eller hängmatta.
Några orsaker till hörselnedsättningar:

Medfödda skador i örats nervsystem

Medfödda nervskador som orsakar hörselnedsättning kan antingen ha ärvts eller uppstått i fosterlivet eller vid födseln. Infektioner hos den blivande mamman under graviditeten kan ge barnet hörselskador, exempel på sådana infektioner är herpes, körtelfeber, syfilis och aids. En annan infektion hos mamman som tidigare ofta gav hörselskador i fosterlivet är röda hund. Förlossningsskador ger sällan hörselnedsättning. Medfödd hörselnedsättning kan bero på arv, påverkan under fosterlivet eller skador i samband med födseln. Infektioner hos den blivande mamman som kan ge barnet hörselskador är röda hund, herpes, körtelfeber, syfilis och hiv, humant immunbristvirus. Den infektion som oftast sätts i samband med medfödda hörselskador idag är cytomegalovirus, CMV, som dock sällan ger några symptom hos modern. Syrebrist och andra komplikationer i samband med förlossningen och nyföddhetsperioden kan skada hörseln, särskilt hos mycket för tidigt födda barn. Den vanligaste orsaken är dock genetisk, det vill säga att man har ett arvsanlag för hörselnedsättning. Detta kan finnas hos en eller båda föräldrarna även om dessa har helt normal hörsel.

Rubbningar i blodcirkulationen

Om innerörat för längre eller kortare tid får försämrad blodcirkulation skadas hårcellerna i snäckan. Hörseln kan bli dålig en kort tid eller för alltid. Den försämrade blodcirkulationen kan till exempel bero på propp i det lilla blodkärlet till örat, men det kan också bero på allmän blodkärlssjukdom vid till exempel diabetes.

Infektioner

En akut eller kronisk öroninflammation kan någon gång spridas till innerörat. Av infektionen i innerörat kan man få hög feber och yrsel. Akut behandling kan ofta rädda hörseln.