torsdag 29 maj 2014

Tinnitus

Tinnitus är ett symptom  och att man hör ljud som inte finns kan ha flera orsaker.





Nio sätt att lindra tinnitus genom

• Undvik om möjligt plötsliga, höga ljud.
• Använd öronproppar vid konserter.
• Kolla upp och behandla blodtrycket om det ligger för högt.
• Sätt på bakgrundsmusik när du är hemma så att örat får jobba lite.
• Sträva efter rutiner som skapar balans i livet.
• Motionera regelbundet.
• Låt inte tinnitus styra ditt liv, utan lev på som vanligt.
• Ljudsätter du ditt liv hör du mindre av öronsuset.

Det som kan orsakar tinnitus??

De vanligaste är bullerskada eller åldersrelaterad hörselnedsättning – äldre är betydligt mer drabbade än yngre. Men snart finns risken att vi får se fler datorspelande unga med tinnitus.

Depression, whiplashskada, sköldkörtelproblem, bettfel, borrelia, högt blodtryck, vätskedrivande medicin eller cellgiftsbehandling kan orsaka tinnitus .
Värktabletter kan ge tinnitus t ex  en överdosering av värktabletter som Treo och Magnecyl kan nämligen ge tinnitus som biverkning, men försvinner när läkemedlet går ur blodet.

Tinnitus kan också lindras genom:

Smärtor i rygg, axlar eller nacke kan ge och förvärra tinnitus. Om en osteopat, kiropraktor eller naprapat korrigerar obalansen i muskler, skelett och leder så att smärtan minskar, kan även missljuden avta.

Kognitiv beteendeterapi kan lindra tinnitusbesvär som hänger ihop med oro, nedstämdhet och frustration, genom att patienten hittar strategier för att hantera sin situation.

Hörapparat eller ett snäckimplantat lindra eftersom man då bättre hör omgivningsljud som kan maskera öronsuset.

Långvarig stress är starkt kopplat till tinnitus. Den som är ofrivilligt arbetslös, orolig för omstruktureringar på jobbet eller känner sig utbränd har en mer än fördubblad risk att drabbas. Att lära sig hantera sin stress kan lindra tinnitusen.

onsdag 7 maj 2014

Två råd hur man ska prata med en hörselskadad person





Hjälper om man skriker eller höjer rösten när man pratar med en person som har nedsatt hörsel??
Svar: Nej, det hjälper ju inte att skrika eller höja rösten för att det ska gå lättare att höra. Om man talar fort eller för långsamt blir det också svårt att höra för en person med nedsatt hörsel. Du ska istället tala tydligt och i lagom takt. Upplever du att du blir ej förstådd vad du sagt välj istället ett annat ord som betyder ungefär samma sak.

Hur viktigt är avståndet när man pratar med en hörselskadad person??
Avståndet avgör för en hörselskadad person att höra dig, man brukar säga att om avståndet är 1 till 2 meter så går det bra att höra. Det blir svårt för en hörselskadad person att uppfatta vad som sägs om avståndet är längre än 3 meter eller om någon talar från ett annat rum, fast de har hörhjälpmedel som hörapparater eller cochleaimplantat. Ni som har en hörselnedsättning ska bestämma avståndet mellan de ni talar med.



Hej allihop!!
Fick lite information om hur CI-bärare upplever sitt situation i arbetslivet.















Här kan ni läsa ett arbete som är skriven av Kerstin Persson::
http://www.landstingetsormland.se/PageFiles/6842/Kerstin%20Persson%20-%20Med%20kokleaimplantat%20i%20arbetslivet%20-%20en%20intervjustudie.pdf

onsdag 19 december 2012

En hörselskada förändrar hela livet






En hörselskada förändrar livet. Inte ens med de bästa tekniska hjälpmedlen blir hörseln eller livet i stort detsamma som tidigare. Även en lätt hörselnedsättning kan få stora följder för vardagslivet.
– Att få nedsatt eller försämrad hörsel innebär en livsomställning. Ett viktigt första steg för att kunna gå vidare är att för sig själv erkänna sin hörselnedsättning, säger Gun-Britt Olsson, som är kurator vid den audiologiska avdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att speciella sinnesceller i innerörat, som känner av ljudvibrationer, skadas och dör. Ju fler sinnesceller som förstörs, desto sämre fungerar hörseln. Oftast kommer försämringen så smygande att den drabbade knappt lägger märke till den.
– Att de flesta omedvetet anpassar sig efter hörselnedsättningen är en viktig förklaring till att det vanligtvis dröjer många år innan en hörselskadad aktivt söker hjälp. Att de till sist ändå gör det kan bero på någon speciell händelse, men inte sällan är det en anhörig som tagit initiativet till att söka, säger Gun-Britt Olsson.
Hörseln testas
Traditionellt mäts hörseln med ett test som kallas tonaudiometri. Det registrerar vid vilken lägsta ljudstyrka en person har förmåga att uppfatta olika frekvenser av ljud.
Om man inte utan svårighet klarar att höra de ljudstyrkor och -frekvenser som brukar användas i dagligt tal är hörseln nedsatt. Utifrån testresultaten, audiogrammet, delas hörselnedsättningen i sin tur in i kategorierna lätt, måttlig, svår och – vid näst intill total dövhet – mycket svår.
Att en hörselnedsättning är lätt behöver inte innebära att den är lätt att leva med. I miljöer som ställer höga krav på hörseln, till exempel inom vården och skolan, kan en lätt hörselnedsättning få stora följder. En stor patientgrupp under senare år har varit lärare.
– I de flesta fallen har de en liten hörselnedsättning, men i den ljudmiljö de arbetar får den ändå svåra följder. Inte sällan förekommer också tinnitus och ljudöverkänslighet. Många går in i ett utmattningssyndrom och är sjukskrivna under lång tid. Ibland tvingas de till sist byta yrke och inte sällan till delvis eller hel sjukersättning och förtidspension, säger Gun-Britt Olsson.
I Sverige är förtidspension i själva verket mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor och män med nedsatt hörsel som bland medelsvenskan eller medelsvensken. Ungefär var sjätte hörselskadad person i yrkesverksam ålder är förtidspensionär.
Oklar ansvarsfördelning
– Enligt min mening tillgrips sjukersättning i många fall långt innan alla möjligheter prövats med att anpassa arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och arbetstiden efter den hörselskadades behov. Ansvarsfördelningen mellan sjukvården, arbetsgivare och försäkringskassan är oklar i praktiken.
– Många personer med hörselnedsättningar önskar byta yrke, men i dag är det svårt att få den hjälpen, säger Gun-Britt Olsson
De tekniska möjligheterna att hjälpa hörselskadade personer är i dag betydligt bättre än för bara något årtionde sedan. Men inte ens den mest avancerade digitala hörapparat kan åstadkomma samma goda hörsel som ett oskadat öra.
– De flesta har stora förhoppningar på tekniken och kan bli besvikna när de första gången testar en hörapparat och upptäcker att det inte alls låter som de tänkt sig. Att prova ut och vänja sig vid en ny hörapparat brukar ta tid. Samtidigt är det viktigt att inse att livssituationen, även med den bästa hörapparat, har förändrats. När man inte som tidigare klarar telefon, sammanträden och fikapauser kan det behövas stöd av kurator och psykolog för att bearbeta situationen, säger Gun-Britt Olsson.
Kan leda till isolering
Hur mycket stöd och yttre hjälp som behövs under denna livsomställning skiftar från person till person. En del behöver professionellt stöd av hela nätverket av personer som arbetar med hörselskadade – läkare, audionom, tekniker, kurator, psykolog, hörselpedagog, teckenspråkslärare...
– Den egna delaktigheten i rehabiliteringen förutsätter kunskaper om hur man kan få stöd från samhället. Vi kuratorer hjälper till att informera om möjligheter att få till exempel arbetshjälpmedel, handikappersättning och stöd och hjälpmedel vid studier. Det finns också arbetsförmedling för hörselskadade/döva, säger Gun-Britt Olsson.
Nedsatt hörsel kan leda till social isolering. Det är lätt att dra sig undan samvaro med andra när den innebär att man hela tiden måste anstränga sig för att försöka tolka vad som sägs eftersom ljuden från den påslagna hörapparaten kan låta som bruset från en högt uppskruvad, men dåligt inställd radioapparat.
– Nästan alla hörselskadade jag träffar är dubbelarbetande. De måste planera och överväga vad deras hörsel och ork räcker till. Ofta har de slutat att fika med arbetskamraterna och många har valt bort att till exempel äta ute, gå på gym, delta i föreningsliv eller sjunga i kör, säger Gun-Britt Olsson.
Också omgivningens bemötande, ibland av ren tanklöshet och bekvämlighet, kan leda till utanförskap.
– I flera fall har hörselskadade personer berättat för mig att det värsta som hänt dem varit när de på jobbet inte hört poängen i ett skämt, frågat om vad det var och i stället för svar på frågan fått höra att det inte var något viktigt, säger Gun-Britt Olsson.
Påverkar familjen
De flesta hörselskadade har familj. Ofta har de insjuknat i en ålder då de fortfarande har barn som bor hemma.
– Att någon i familjen är hörselskadad påverkar förstås alla familjemedlemmar. Därför är det viktigt att i rehabiliteringen redan från början också ge de anhöriga kunskap som underlättar kommunikationen, säger Gun-Britt Olsson.
Samtidigt betonar hon vikten av att hörselskadade får chans att träffa andra hörselskadade, till exempel i gruppverksamheter inom hörselvården och brukarorganisationen Hörselskadades riksförbund.
– Det ger möjligheter att utbyta erfarenheter och lära av andra i samma situation. Många har i dessa sammanhang fått nya vänner och intressen och glädje i den nya situationen, säger Gun-Britt Olsson.        

Nytt gymnasium för hörselskdade elever



Ett nytt gymnasium för elever med hörselnedsättning kommer att starta i Stockholm hösten 2013.



Den nya skolan ska heta Midsommarkransens gymnasium och kommer att ta över Brännkyrka gymnasiums lokaler. Den senare ska läggas ner.
I november höll utbildningsförvaltningen i Stockholms stad ett informationsmöte där intresseorganisationerna informerades om den nya gymnasieskolan.
– Vi är glada att det löst sig på ett så bra sätt. Utbildningsförvaltningen har utrett detta länge, säger Liz Berg, gymnasiechef i Stockholm.
Hon tycker att valet av Brännkyrka gymnasium är bra eftersom lokalerna är ändamålsenliga och det är nära till tunnelbana och pendeltåg. Första året kommer det att finnas fem program: natur, samhälls-, ekonomi, handels- och barn och fritid. Alla ska kunna ta emot hörselskadade och döva elever.
– Sedan får intresset avgöra om det blir fler program, berättar Liz Berg, som hoppas att många ska söka till skolan. Undervisningen ska ske i mindre grupper, planen är att det ska vara högst 16 elever, vilket är ungefär hälften så många som i en vanlig klass. De platser som inte upptas av elever med hörselnedsättning kommer att ges till hörande.
Det finns idag inget hörselgymnasium i Stockholm och en utredning visar att behovet finns. Under några år i mitten av 2000-talet fanns en liten verksamhet på Bromma gymnasium, som mest gick åtta hörselskadade elever på olika utbildningar där, men när skolan renoverades 2007 ansågs kostnaden för hörselanpassning för stora för så få elever.
Alternativet för elever som inte vill gå integrerat har varit att flytta till Örebro, där Riksgymnasierna finns. Lärarna i den nya skolan kommer från Frans Schartaus gymnasium, som också ska läggas ner. De har inte tidigare arbetat med hörselskadade elever i så stor omfattning. Det finns inga krav på speciallärarutbildning.
– Var och en i personalen ska få en kompetensutvecklingsplan. Min förhoppning är också att det ska finnas en hörselpedagog på skolan som kan hjälpa till att utbilda personalen, berättar Johanna Killander, rektor på Frans Schartaus gymnasium som kommer att flytta med till Midsommarkransen.
– När det gäller den hörseltekniska utrusningen och underhållet av den så ska denna kompetens tar in utifrån, berättar Johanna Killander.
Om det finns elever som behöver teckenspråkstolk så ska detta ordnas, säger hon. Det nya gymnasiet ska presenteras på gymnasiemässan i Älvsjö 22-24 november. Det kommer också att ordnas informationsmöten för ungdomar och föräldrar på hörselhabiliteringen på Rosenlunds sjukhus.

måndag 29 oktober 2012

CI


Jag har varit med o tittat på en operation när de opererar ett barn som skulle ha cochlea implantat.
 
 


 
 
Vad är CI?
 
Det är ett hörseltekniskt hjälpmedel som med elektrisk stimulering av hörselnerven ger gravt hörselskadade och döva personer möjlighet att uppfatta ljud och tal. Cochlea betyder snäcka på latin.

De som får CI är de som hör så dåligt att de har lite eller ingen nytta av hörapparater. I dag får nästan alla dövfödda barn CI. Vuxna barndomsdöva som ej använt hörapparater och alltså inte tränat hörselcentrat i hjärnan får inte mycket hjälp av CI. Hjärnan kan inte lära sig att tolka ljuden. Hörselcentrat har ”slutat att förvänta sig ljud” efter så lång tid. Det har inte med patienters intelligens att göra och förmågan går inte att träna upp vid denna tidpunkt. ­Däremot är det fullt möjligt att få god hjälp av ci om man är barndomshörselskadad.

Hur mycket hör man med ett CI?

Med ett CI hör man över hela frekvensområdet. Hur mycket man uppfattar är dock individuellt. Man måste lära sig att tolka de konstgjorda signalerna som ljud. I dag får alla döva barn två ci, om de behöver det.

Hur många har CI?

I Sverige har cirka 1 500 patienter fått ci, varav 525 barn. Varje år föds cirka 20–25 döva barn. Uppskattningsvis 95 procent av dem får cochlea-implantat i dag. Antalet barn som ci-opereras varje år är högre, cirka 45–50, till exempel de som förlorat hörseln. Ett ci håller troligtvis i cirka 20 år. Ytterligare ett par operationer behöver göras under en persons livstid.

 

 

http://www.youtube.com/watch?v=-WA7-k_UcWY

fredag 24 februari 2012

Cerebral pares – CP





Allmänt
Om man har cerebral pares, som oftast kallas CP, är rörelseförmågan påverkad. En del har lindrig CP, ibland så lindrig att den knappast märks. Andra har svårare CP, med större rörelsesvårigheter och ibland även andra funktionsnedsättningar.

CP beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan man blev två år, antingen innan man föddes, under förlossningen eller senare. CP är inte ärftligt.

De besvär man har kan ändra sig med tiden, med hjälp av behandling, träning och att man växer och utvecklas.


Vad är CP?

En eller flera muskler fungerar annorlunda
Om man har cerebral pares, som oftast kallas CP, har man en eller flera muskler som inte riktigt fungerar som vanligt. Det kan innebära allt från att man knappt har några märkbara besvär, kanske bara ett ben som inte ”hänger med” lika lätt som det andra när man går, till att man har stora rörelsesvårigheter. En del behöver inga hjälpmedel alls, några behöver många hjälpmedel, och andra kan till exempel gå korta sträckor men använder rullstol när de ska förflytta sig långt.

CP beror på att hjärnan har fått en skada någon gång innan man blev två år, antingen innan man föddes, i samband med förlossningen eller senare. Det gör att hjärnan inte helt kan styra alla muskler på vanligt sätt. Skadan ändras inte med åren, även om hjärnan utvecklas och symtomen kan ändras när barnet växer.

Förutom att rörelseförmågan är påverkad kan man ha andra besvär, till exempel nedsatt syn eller hörsel. En del tror att alla som har CP också är utvecklingsstörda, men så är det inte.

Olika hur mycket besvär man har
Det är väldigt olika från person till person hur mycket besvär man har och hur vardagen påverkas. Många som har CP lever som de flesta andra med utbildning, arbete och familj. Ju svårare CP desto fler funktionsnedsättningar har man, men om man får bra behandling, träning och annat stöd behöver det inte innebära hinder i livet.

Hur kan kroppen påverkas?

Olika besvär
Förutom musklerna i armar och ben kan också andra muskler vara påverkade, så att man får besvär från andra delar av kroppen, till exempel munnen, magen eller bröstkorgen. Att hjärnan fungerar annorlunda kan också ge andra besvär, till exempel nedsatt hörsel eller epilepsi.

Men alla som har CP har inte alla besvär som tas upp här. CP är olika från person till person. En del har inget av de besvär som nämns här, andra har något enstaka besvär, och vissa har många och svåra funktionsnedsättningar.

Om man behöver finns det många olika typer av hjälpmedel och annat stöd att få, så att livet kan fungera så bra som möjligt.

Leder och skelett kan påverkas
Obalansen i musklernas spänning gör att leder och skelett påverkas. Det finns en risk att höfterna glider ur led, eller att man blir sned i ryggen, så kallad skolios. Om det upptäcks i tid så att man får rätt behandling, kan man slippa att få stora besvär.

Man kan ha svårt att gå upp i vikt
Den ökade muskelspänningen och de ofrivilliga rörelserna gör också att man förbrukar mer energi än andra även om man inte rör sig så mycket. Under uppväxten kan en del barn därför ha svårt att gå upp tillräckligt i vikt. Andra kan tvärtom öka för mycket i vikt på grund av att de har för låg muskelspänning och därför rör sig för lite.

Synen och hörsel kan påverkas
Synen kan påverkas på olika sätt. Det är vanligt att man får besvär med skelning. Man kan också få problem med det som kallas perception, det vill säga att tolka synintryck. Då kan det till exempel bli svårt att läsa, att känna igen ansikten och att hitta vägen. Ibland kan man ha en synnedsättning på grund av skadan i hjärnan, även om ögat egentligen fungerar som det ska. Hörseln blir sämre och sämre. Har svårt att förstå tal i olika situationer.

Utvecklingsstörning
De flesta som har CP har ingen utvecklingsstörning. De som har det, ungefär en tredjedel, har oftast en lätt utvecklingsstörning. Risken att man har en svår utvecklingsstörning är störst om man har den form av svår spastisk CP som påverkar armarna mer än benen.

Ibland påverkas beteendet
En del barn med CP har också svårigheter med uppmärksamhet, koncentration och impulskontroll. Ibland är svårigheterna så stora att man har ADHD.

Talet kan utvecklas senare
Många som har CP börjar tala senare än andra. Om man dessutom har en hörselnedsättning påverkas talutvecklingen också av det. Har man en svår hörselnedsättning eller svår utvecklingsstörning kan man kanske inte lära sig tala alls.

Om man har svårt att styra musklerna i mun och hals kan man få ett otydligt tal. Är det mycket svårt att styra de musklerna kan det vara omöjligt att tala, även om man har bra hörsel och ingen utvecklingsstörning. Så är det ofta vid dyskinetisk CP.

Om det är svårt att svälja
När det är svårt att styra tunga, mun- och halsmuskler blir det svårt att suga, tugga och svälja. Ibland går det bra när man är nyfödd och de första månaderna, men blir svårare sedan. Det är lätt att man sväljer fel och får ner mat och dryck i luftvägarna. Om man hostar när man äter och dricker är det tecken på att man sväljer fel. Men många inte hostar alls, trots att de sväljer fel.


Man kan ha andningsbesvär
Om man har svår CP kan andningen påverkas. Man kan få pipande och väsande andning. Det beror ofta på att man sväljer fel, så att mat och dryck kommer in i luftvägarna, eller att man får uppstötningar som man andas in. Då kan man få luftrörskatarr och andningsbesvär som vid astma.



Att leva med CP

Att växa upp med CP
När man är barn och undrar över sin funktionsnedsättning är det viktigt att man får information riktad direkt till sig själv, på ett sätt som passar ens utvecklingsnivå. Det kan vara bra att få information också av någon annan än föräldrarna, gärna från någon på habiliteringen som kan mycket om CP.

Som litet barn går man oftast i den vanliga förskolan, med en extra resursperson i personalen. Sedan fortsätter man i den vanliga grundskolan eller ibland i särskolan. Om man behöver särskilt stöd för att det ska fungera i skolan får man det.

På en del platser finns särskilda förskolor och skolor för barn med rörelsehinder. Där finns olika behandlare anställda. Det finns riksgymnasier för rörelsehindrade ungdomar från hela landet i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. De har anpassad undervisning, habilitering och elevbostäder.

Att ha kompisar och något att göra på fritiden är viktigt för alla, oavsett om man har CP eller inte. Man väljer aktiviteter efter intresse och förmåga. På många orter finns det föreningar som har idrotts- och andra fritidsaktiviteter som passar om man har funktionsnedsättningar. Till exempel RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, anordnar olika aktiviteter och läger för barn, ungdomar och även deras familjer. På vissa habiliteringar och i vissa kommuner finns det fritidskonsulenter att vända sig till.


Att vara tonåring
För många ungdomar är tonårstiden svår. Man ska hitta sin egen väg och bli självständig, och det är inte annorlunda för att man har CP. Man är lika nyfiken att prova på olika saker i livet.

Att vara tonåring och ha CP kan innebära att man vet att det tar längre tid för en själv att förflytta sig än för andra. Man kan ha ett otydligt tal eller inte något tal alls. Man kanske behöver ett extra skolår därför att så många praktiska saker tar längre tid och man inte orkar med skolan i samma tempo som andra. Ju svårare funktionsnedsättning man har desto fler begränsningar finns det förstås i det dagliga livet.

Det kan vara svårt att bli så självständig som man själv vill om man har svårt att förflytta sig. Är man beroende av assistans kan det vara ännu knepigare. Å andra sidan kan det ibland kanske vara lättare att anförtro sig till en assistent i stället för sin mamma eller pappa. Internet ger också möjlighet att ta kontakter på egen hand, även om man har begränsad rörlighet.

För föräldrarna kan det vara svårare än vanligt att släppa sitt barn och att inse att barnet håller på att bli en vuxen självständig individ.


Vuxna
Hur livet blir när man är vuxen är mycket olika för olika personer, eftersom CP är så varierat. Det finns allt från människor som är fullt yrkesverksamma och inte har så stora begränsningar i vardagen, till dem som har flerfunktionshinder och behöver bo i ett särskilt boende där man kan få assistans med allt. Man kan behöva personliga assistenter som kan vara ens armar och ben, och färdtjänst för att åka till och från arbetet. Bra fungerande service är nödvändig för att man ska kunna vara aktiv och delaktig i samhällslivet. Arbetsförmedlingen har särskild service för personer med funktionsnedsättningar.

Om man bor i ett särskilt boende är kommunen ansvarig för att man får det stöd och den behandling man behöver.

Bor man inte i ett särskilt boende kan vården vara organiserad på olika sätt beroende på var i landet man bor. När man behöver få kontakt med läkare eller sjuksköterska, vare sig det har med CP att göra eller inte, brukar man få vända sig till vårdcentralen där man bor. Det kan vara bra om vårdcentralen känner till ens historia så att man inte behöver dra den varje gång man söker hjälp för någonting. Det är också bra om vårdcentralen känner till om man behöver särskild hjälp vid besöken, till exempel en lift eller någon som hjälper till att tolka vad man vill säga.

Om man behöver någon särskild behandling som inte vårdcentralen kan erbjuda kan man få kontakt med specialistläkare genom vårdcentralen. Man kan till exempel behöva behandling med botulinumtoxin eller ha problem med lederna och behöva träffa en ortoped.

Har man behov av annat stöd, till exempel hjälpmedel, är det organiserat på olika sätt runtom i landet. I de flesta landsting finns en vuxenhabilitering som har olika yrkeskategorier anställda, men ofta inte läkare. Vuxenhabiliteringen är under utveckling, men på många håll inte tillräckligt utbyggd ännu.

Man kallas inte längre till förebyggande kontroller som när man var barn, utan får själv höra av sig och boka en tid om man har besvär.

När man blir vuxen kan det hända att man får mer besvär, till exempel mer ont, sämre ork och sämre gångförmåga. Det gäller särskilt om man har gånghjälpmedel, som kryckor eller rullator. Många får besvär från axlarna på grund av belastningen. Att använda rullstol för längre förflyttningar och gå med stöd kortare sträckor är ett sätt skydda axlarna.

Samma apparat- olika resultat



En engelsk studie visar att det kan ha betydelse vilka förväntningar en person har vid utprovning av hörapparat. Deltagarna fick veta att de skulle jämföra en vanlig hörapparat och en med ny teknik, men i själva verket var hörapparaterna likadana. Trots det fick den ”nya” hörapparaten bättre resultat.



20 personer som var erfarna hörapparat­användare deltog i studien. Avsikten var att undersöka möjliga placebo­effekter i hörapparatutprovningar. Testet genomfördes vid ett tillfälle och personerna använde sina egna hörselgångsinsatser.

Alla hörapparaterna var programmerade efter samma standardinställning för ”en typisk hörselnedsättning”. Apparaterna bedömdes efter komfort, klarhet, intryck och allmän ljudkvalitet. Den påstått nya apparaten fick högre betyg i samtliga fall. Vid slutet av testet skulle de 20 deltagarna välja vilken de föredrog.

Det visade sig att 15 föredrog den ”nya”, medan fem inte kunde skilja dem åt, ingen valde den ”konventionella”. Små, men signifikanta, skillnader till förmån för den ”nya” hörapparaten kunde också utläsas vid tal-i-brus-test och vid bedömning av ljudkvalitet.

För att testet skulle bli så verkligt som möjligt hade det förberetts påhittade svar på frågor om hur den nya tekniken egentligen fungerade. Det var dock ingen av testpersonerna som frågade.

Mer än signalstyrka

– Studien har nyligen publicerats, men den har redan mött stort intresse. Vi har presenterat den på två konferenser för audiologer och forskare, säger Piers Dawes som gjort studien tillsammans med Samantha Powell och Kevin J Munro.

– Jag tror vår studie anknyter till en växande insikt inom audiologin att lyss­nande inte bara handlar om bästa möjliga signalstyrka i förhållande till bakgrundsljud, utan att det finns många andra viktiga faktorer som till exempel personlighet, kognitiva skillnader, samspel mellan människor och socialt sammanhang.

Studien tyder på att audionomernas attityd kan ha stor betydelse för resultatet?

– I klinisk medicinsk forskning associeras bättre resultat med läkare som upplevs som vänliga, sympatiska och har en positiv attityd. Jag är säker på att något liknande gäller även inom audiologi så att hörapparatanvändare troligen får bättre utfall när det gäller nytta och tillfredsställelse av sin hörapparat om de har stöd av en person som är positiv, sympatisk och kunnig.

Kan resultat som beror på en placeboeffekt kvarstå även under en längre tid?

– Ja, jag tror det kan vara möjligt. Inom klinisk medicin har forskning visat att nyttan av vissa sådana ­behandlingar har varit lång­livade, ibland längre än ett år.

– Vid utprovning av hörapparater skulle en etiskt korrekt användning av förväntningar kunna vara att man lyfter fram realistiska positiva förväntningar och skapar tillförsikt.

– Det här är något vi skulle vilja titta närmare på i kommande studier.

– Att ta sig tid att diskutera med patienten om möjligheter, svårigheter, farhågor kring användningen av hörapparaten är väl använd tid och kommer troligen att resultera i ett bättre resultat för patienten.

– Detta vet förmod­ligen redan bra utprovare, men det kan vara bra att ha vetenskapligt stöd för att det krävs såväl tid som expertkunskaper för att prova ut hörapparater.

Informera noggrant

Peter Nordqvist, vid Forskningsinstitutet Hörselbron, anser att det är intressanta resultat. Han poängterar att det visar vikten av att vara noggrann när man informerar om hörapparater.

– Man har tidigare vetat att det kan finnas en placebo­effekt, men det är så vitt jag vet första gången man har visat det så här tydligt.

Män hör bättre än kvinnor på fester



En tysk studie visar att män är bättre än kvinnor på att skilja ut relevanta ljud från bakgrundsljud på fester. Forskarna tror att det kan vara ett arv från mänsklighetens barndom.



Den så kallade ”cocktailpartyeffekten” är välkänd för de flesta. Ljudet från den person man egentligen vill lyssna på dränks av sorlet från andra och bakgrundsmusik.

Forskare vid Neurologiska kliniken på universitetssjukhuset och Hertie Institutet för hjärnforskning i Tübingen har undersökt skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förmågan att identifiera varifrån ljud kommer.

Det visade sig vara mycket svårare för kvinnorna.

– I mänsklighetens barndom var det män som jagade och sökte efter mat, vilket gjorde förmågan att lokalisera ljud extremt viktig, säger Ida Zündorf och Hans Otto Karnach från universitetssjukhuset i Tübingen till www.hear-it.org.
De tror att orsaken kan vara olika krav på könen under evolutionen och att män som ett resultat av det naturliga urvalet har utvecklat förmågan att lokalisera ljud.

söndag 29 januari 2012

Ont i örat hos barn



Pappa som höjer huvudänden på dotterns säng genom att lägga kuddar under madrassen.

Om barnet ligger högt med huvudet minskar svullnaden i örat och det gör mindre ont. Ett sätt att höja huvudändan är att lägga in kuddar under madrassen.

Vad kan man göra själv?

Ofta värk på natten
Barn som är förkylda kan få ont i örat av att slemhinnorna i örat svullnar. De kan också få värk av en varig inflammation i mellanörat, öroninflammation. Både förkylning och öroninflammation är vanliga infektionssjukdomar hos barn. Ofta vaknar barnen på natten av värken eftersom svullnaden i örat ökar ännu mer när de ligger ner. Det kan kännas lättare att sova med några extra kuddar under huvudet. Detta gäller framförallt äldre barn som ligger stilla.

Andra besvär som kan ge öronvärk är inflammation i hörselgången som leder in mot trumhinnan, en vaxpropp eller besvär med käklederna.

Öroninflammation drabbar mellanörat
En öroninflammation i mellanörat börjar ofta plötsligt och är kortvarig. Förutom ont i örat kan barnet ha en känsla av lock för örat och sämre hörsel. Det är också vanligt med feber. Ibland spricker trumhinnan och vätska rinner ut i hörselgången. Då brukar värken minska. Barn kan även ha öroninflammation utan värk.

Smärtstillande läkemedel
Mot smärtan kan man använda receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Innan man ger barn yngre än sex månader läkemedlen är det bra att rådgöra med sjuksköterska eller läkare.

För barn över tre månader finns smärtstillande och febernedsättande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder kan barn även få Ipren, som är receptfritt och innehåller ibuprofen. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller med rätt dos för små barn. För äldre barn finns även tabletter. Det finns noggranna anvisningar på förpackningen.

Barn under 18 år som har feber ska inte använda smärtstillande och febernedsättande medel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl, om inte en läkare har rekommenderat det.

Nässprej
Avsvällande nässprej minskar nästäppa och gör det lättare för barnet att andas. Att nässprejen skulle hjälpa mot öroninflammationen har däremot inte kunnat visas.

Man kan behöva kontakta vården
Barn kan få tillfällig öronvärk i samband med en förkylning. Men om värken inte går över ska barnet bli undersökt på vårdcentralen eller jourmottagningen inom ett dygn. Om barnet är slött, inte orkar leka och inte vill dricka eller är under sex månader ska man kontakta vården direkt.

Man bör också alltid kontakta vårdcentralen om det rinner vätska ur hörselgången på ett barn - oavsett om barnet har ont eller inte.