En hörselskada förändrar livet. Inte ens med de bästa tekniska hjälpmedlen blir hörseln eller livet i stort detsamma som tidigare. Även en lätt hörselnedsättning kan få stora följder för vardagslivet.
– Att få nedsatt eller försämrad hörsel innebär en livsomställning. Ett viktigt första steg för att kunna gå vidare är att för sig själv erkänna sin hörselnedsättning, säger Gun-Britt Olsson, som är kurator vid den audiologiska avdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att speciella sinnesceller i innerörat, som känner av ljudvibrationer, skadas och dör. Ju fler sinnesceller som förstörs, desto sämre fungerar hörseln. Oftast kommer försämringen så smygande att den drabbade knappt lägger märke till den.
– Att de flesta omedvetet anpassar sig efter hörselnedsättningen är en viktig förklaring till att det vanligtvis dröjer många år innan en hörselskadad aktivt söker hjälp. Att de till sist ändå gör det kan bero på någon speciell händelse, men inte sällan är det en anhörig som tagit initiativet till att söka, säger Gun-Britt Olsson.
Hörseln testas
Traditionellt mäts hörseln med ett test som kallas tonaudiometri. Det registrerar vid vilken lägsta ljudstyrka en person har förmåga att uppfatta olika frekvenser av ljud.
Om man inte utan svårighet klarar att höra de ljudstyrkor och -frekvenser som brukar användas i dagligt tal är hörseln nedsatt. Utifrån testresultaten, audiogrammet, delas hörselnedsättningen i sin tur in i kategorierna lätt, måttlig, svår och – vid näst intill total dövhet – mycket svår.
Att en hörselnedsättning är lätt behöver inte innebära att den är lätt att leva med. I miljöer som ställer höga krav på hörseln, till exempel inom vården och skolan, kan en lätt hörselnedsättning få stora följder. En stor patientgrupp under senare år har varit lärare.
– I de flesta fallen har de en liten hörselnedsättning, men i den ljudmiljö de arbetar får den ändå svåra följder. Inte sällan förekommer också tinnitus och ljudöverkänslighet. Många går in i ett utmattningssyndrom och är sjukskrivna under lång tid. Ibland tvingas de till sist byta yrke och inte sällan till delvis eller hel sjukersättning och förtidspension, säger Gun-Britt Olsson.
I Sverige är förtidspension i själva verket mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor och män med nedsatt hörsel som bland medelsvenskan eller medelsvensken. Ungefär var sjätte hörselskadad person i yrkesverksam ålder är förtidspensionär.
Oklar ansvarsfördelning
– Enligt min mening tillgrips sjukersättning i många fall långt innan alla möjligheter prövats med att anpassa arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och arbetstiden efter den hörselskadades behov. Ansvarsfördelningen mellan sjukvården, arbetsgivare och försäkringskassan är oklar i praktiken.
– Många personer med hörselnedsättningar önskar byta yrke, men i dag är det svårt att få den hjälpen, säger Gun-Britt Olsson
De tekniska möjligheterna att hjälpa hörselskadade personer är i dag betydligt bättre än för bara något årtionde sedan. Men inte ens den mest avancerade digitala hörapparat kan åstadkomma samma goda hörsel som ett oskadat öra.
– De flesta har stora förhoppningar på tekniken och kan bli besvikna när de första gången testar en hörapparat och upptäcker att det inte alls låter som de tänkt sig. Att prova ut och vänja sig vid en ny hörapparat brukar ta tid. Samtidigt är det viktigt att inse att livssituationen, även med den bästa hörapparat, har förändrats. När man inte som tidigare klarar telefon, sammanträden och fikapauser kan det behövas stöd av kurator och psykolog för att bearbeta situationen, säger Gun-Britt Olsson.
Kan leda till isolering
Hur mycket stöd och yttre hjälp som behövs under denna livsomställning skiftar från person till person. En del behöver professionellt stöd av hela nätverket av personer som arbetar med hörselskadade – läkare, audionom, tekniker, kurator, psykolog, hörselpedagog, teckenspråkslärare...
– Den egna delaktigheten i rehabiliteringen förutsätter kunskaper om hur man kan få stöd från samhället. Vi kuratorer hjälper till att informera om möjligheter att få till exempel arbetshjälpmedel, handikappersättning och stöd och hjälpmedel vid studier. Det finns också arbetsförmedling för hörselskadade/döva, säger Gun-Britt Olsson.
Nedsatt hörsel kan leda till social isolering. Det är lätt att dra sig undan samvaro med andra när den innebär att man hela tiden måste anstränga sig för att försöka tolka vad som sägs eftersom ljuden från den påslagna hörapparaten kan låta som bruset från en högt uppskruvad, men dåligt inställd radioapparat.
– Nästan alla hörselskadade jag träffar är dubbelarbetande. De måste planera och överväga vad deras hörsel och ork räcker till. Ofta har de slutat att fika med arbetskamraterna och många har valt bort att till exempel äta ute, gå på gym, delta i föreningsliv eller sjunga i kör, säger Gun-Britt Olsson.
Också omgivningens bemötande, ibland av ren tanklöshet och bekvämlighet, kan leda till utanförskap.
– I flera fall har hörselskadade personer berättat för mig att det värsta som hänt dem varit när de på jobbet inte hört poängen i ett skämt, frågat om vad det var och i stället för svar på frågan fått höra att det inte var något viktigt, säger Gun-Britt Olsson.
Påverkar familjen
De flesta hörselskadade har familj. Ofta har de insjuknat i en ålder då de fortfarande har barn som bor hemma.
– Att någon i familjen är hörselskadad påverkar förstås alla familjemedlemmar. Därför är det viktigt att i rehabiliteringen redan från början också ge de anhöriga kunskap som underlättar kommunikationen, säger Gun-Britt Olsson.
Samtidigt betonar hon vikten av att hörselskadade får chans att träffa andra hörselskadade, till exempel i gruppverksamheter inom hörselvården och brukarorganisationen Hörselskadades riksförbund.
– Det ger möjligheter att utbyta erfarenheter och lära av andra i samma situation. Många har i dessa sammanhang fått nya vänner och intressen och glädje i den nya situationen, säger Gun-Britt Olsson.
