Nedsatt hörsel

Har du nedsatt hörsel så är det första steget att besluta sig för att prova hörapparater för att det kommer förbättra din livskvalite. Ju tidigare du erkänner för dig själv att du har hörselnedsättning ,vilket leder till att då kan återfår din hörsel och förbättra din livskvalitet som är viktig för dig.
Är det så att du har valt att prova hörapparater så du kommer inte kunna köpa hörapparet på apoteket utan du måste komma först till audionommottagning där du får ta en hörseltest och avtryck av ditt öra. Nästa gång du besöker audionomen så kommer du få nya hörapparater. Audionomen kommer justerera dina hörapparter i flera steg och anpassa hörapparater efter din hörselnedsättning och dina hörselbehov. Du kommer bli nöjd med det.
Du som ska använda hörapparater krävs att du använder dina hörapparater. De första dagerna kan vara jobbig att använda, men här gäller att man börjar använda hörapparaterna lite varje dag. Du måste bli vän med dem. Och det bästa sättet att vänja dig vid den nya hörselupplevelse är att du tala med andra människor eller titta på tv och att du själv prata högt för att höra din egen röst hur det låter. Glöm inte att du kan inte vänja dig vid hörapparater under en dag utan det kommer ta tid. Du ska int ege upp så lätt, ta ett steg i taget. Viktig är att du använder lite varje dag.

Hörapparater kommer att  underlätta kommunikationen för dig

Teckenspråk

Teckenspråk har säkert funnits så länge det har funnit människor. Människors behov av att kommunicera, dela med sig av sina tankar, känslor och behov och inte minst att kunna påverka andra människor är en viktig drivkraft för att utveckla språk och om man inte har kunnat kommunicera med talspråk har människor i stället utvecklat ett språk för synen. Det är alltså inte så att någon person har hittat på teckenspråk utan teckenspråk har utvecklats bland döva på samma sätt som talade språk bland hörande. Inte heller har döva i alla länder utvecklat likadana teckenspråk. Det finns olika teckenspråk i olika länder. Till exempel finns det ett brittiskt och ett amerikanskt teckenspråk och de som bara kan det amerikanska teckenspråket förstår inte dem som använder det engelska och tvärtom.

Teckenspråk används av personer med dövhet eller hörselskada vid direkt kommunikation.  Det svenska teckenspråket erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981. Det är att  alla barn med hörselskada tidigt ska utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer.

Här kommer några tecken:

Utstående öron

Vad är orsaken till utstående öron?
Utstående öron beror på abnormitet i broskskelettets utveckling. Det är fler faktorer i öronbroskets utveckling som har betydelse för broskskelettets utveckling. Oftast är det antingen pga. överutveckling av den innersta öronskål, det som man kallar för concha, eller en underutveckling av vecken i den yttersta del av örat, helix. Ibland är det en kombination av bägge. Utöver detta finns det fler varianter.

Utstående öron är mest ett kosmetiskt problem men kan ändå bli en orsak till att barn blir retade av sina kompisar.
Det är därför ofta mobbningen som gör att barnets föräldrar kan söka läkare för de utstående öronen.
Alla barn ser olika ut och öronen sitter kanske olika högt också, har olika form, eller så kan det ena eller båda vara utstående.
Om ditt barn har utstående öron, men inte lider av det, behöver du inte tänka på det innan barnet säger något. Om kamraterna retas och det är svårt att tala dem till rätta kan det vara aktuellt att prata med läkare om huruvida man kan göra något åt det. Mycket hänger därför på hur ni som föräldrar bedömer det individuella fallet.

Hur går en operation till?
Om man bestämmer sig för en operation av utstående öron kan den genomföras under lokalbedövning eller narkos. Läkaren ger  råd om vilken behandling som är bäst lämpad för ditt barn. Vid operationen tas lite av ytterörats brosk bort, så att örat kommer närmare skallbenet.

Väljer man att låta barnet genomföra en operation kan det vara bra att göra den ganska tidigt. De flesta barn behandlas innan de börjar skolan, men det går även att operera längre fram.

Öronplastik
Öronplastik utförs för att korrigera huvudsakligen utstående öron men även andra missbildningar eller estetiska problem. Allra vanligast är det dock att utföra en operation för att avhjälpa allt för utstående öron. Öronen är normalt inte någon av de punkterna som drar till sig speciellt mycket uppmärksamhet men när öronen står ut ovanligt mycket kan detta göra att öronen får onödigt mycket uppmärksamhet, vilket kan vara jobbigt.

Genom en öronplastik kan man dra in utstående öron eller göra ovanligt stora öron mindre och på så vis göra dem till en symmetrisk del av helheten istället för en del som sticker ut och drar uppmärksamheten till sig. Det går även att operera andra missbildningar etc och skapa öron som ser bra ut och på så vis stärka personens självförtroende. En annan del av öronoperationer är att reparera skador på öronen som uppstått genom exempelvis olyckor.

Hörselgångseksem

Hörselgångseksem är en inflammation. Om man har hörselgångseksem, vilket är en inflammation i huden i hörselgången, fungerar inte rengöringen av örat som den ska. Det kan leda till att hörselgången blir irriterad och kliar. Blir inflammationen värre kan hörselgången bli svullen, det kan göra ont och det kan börja rinna illaluktande kletig vätska ur örat. Ibland kan gamla hudceller inne i örat bilda en grynig massa där det kan börja växa svamp eller bakterier. Om hörselgången helt eller delvis täpps igen av eksem, svullnad, vätska eller hudceller kan hörseln tillfälligt försämras, eftersom ljud utifrån då får svårt att nå fram till trumhinnan.

Allt som nöter eller irriterar hörselgången, som hörapparater, öronproppar eller att man petar i hörselgången med till exempel bomullspinnar, kan bidra till att man får hörselgångseksem. Att man badar eller rengör hörselgången för mycket kan också göra att man får eksem. Hörselgångseksem smittar inte men bakterier kan spridas själva hörselgångseksemet smittar inte. Men i den gryniga massa som ibland bildas i hörselgången kan det börja växa olika typer av bakterier. Dessa kan spridas om man till exempel använder samma bomullspinne först i det sjuka örat och sedan i det friska.


Symtom
Om man har en lindrig form av hörselgångseksem är det vanligt att hörselgången blir fnasig och att det kliar i örat.

Blir inflammationen värre kan det göra ont, hörselgången kan svullna, det kan rinna illaluktande vätska ur örat och hörseln kan tillfälligt försämras.

Får man en infektion i hörselgången kan man få mycket ont och feber.


Behandling
Om man har ett lindrigt hörselgångseksem ska man låta bli att klia eftersom det kan irritera örat. Man kan också prova att hålla örat torrt och se om det går över. Man ska alltid låta bli att peta sig i hörselgången med till exempel bomullspinnar, det är extra viktigt när man har hörselgångseksem.

Ibland kan en läkare behöva göra rent hörselgången för att eksemet ska läka. Man kan också behöva använda örondroppar eller öronsalva.
Besvären går oftast över inom en vecka.

När ska man söka vård?
Om man misstänker att man har hörselgångseksem och besvären inte går över på några dagar eller kommer tillbaka ofta kan man kontakta en vårdcentral.


Orsaker till eksem i hörselgången
Hörselgångseksem kan ha flera olika orsaker:

Om hörselgången är trång eller krokig kan vaxet få svårt att rinna ut.
Hörapparater och öronproppar kan försämra vaxets naturliga flöde.
Om man petar öronen med bomullspinnar eller liknande kan det irritera örat så att det svullnar och hindrar vaxet från att röra sig utåt. Att peta sig i öronen kan även leda till att öppningen till de vaxproducerande talgkörtlarna täpps till.
Får man ofta in vatten eller schampo i öronen kan hörselgången bli irriterad eller svullen. Det kan dels störa produktionen av vax, dels göra det svårare för vaxet att komma ut ur örat. Därför ökar risken att få eksem i hörselgången om man simmar eller dyker.
Om man har en hudsjukdom i öronen, till exempel psoriasis kan örats självrengöring vara försämrad.
En infektion i de yttre, synliga, delarna av ytterörat kan sprida sig in i hörselgången. Till exempel kan bakterier från ett eksem på örsnibben sprida sig in i örats hörselgång.
Kvinnor får hörselgångseksem lite oftare än män. Det kan bero på att de har trängre hörselgångar.
Fukt och värme ökar risken för besvär
De lindrigare formerna av hörselgångseksem är mycket vanliga, speciellt bland simmare. Det är också lättare att få besvär i ett varmt och fuktigt klimat. Därför är det vanligare att man får problem under sommaren.


Hur kan man förebygga?
Man bör låta bli att peta sig i öronen eftersom det kan störa den naturliga rengöringen av örat. Det kan också öka risken för att bakterier kommer in i örat. Det är extra viktigt att inte peta sig i örat om man har haft problem med öronen tidigare eller har en hudsjukdom som till exempel psoriasis eller eksem.

Man kan använda fetvadd i öronen eller ha badmössa när man duschar eller badar för att skydda hörselgången från vatten och schampo.
Det är bättre att använda kåpor i stället för öronproppar om man måste använda hörselskydd. De täpper inte till själva hörselgångsmynningen på samma sätt.
Använder man hörapparat kan man behöva regelbunden hjälp med att rengöra hörselgången. Om man ofta får besvär kan det vara bättre att använda en så kallad benledningsapparat i stället för en ”i-örat-apparat”.
Om man har nickelallergi bör man undvika örhängen med nickel. Får man ett eksem på den yttre, synliga, delen av ytterörat kan bakterier få fäste där och starta en infektion som sedan sprider sig in i hörselgången.
Om besvären förvärras
Om bakterier eller svamp får fäste inne i hörselgången kan man utöver inflammationen också få en infektion i hörselgången. Infektionen kan även sprida sig till den yttre, synliga, delen av ytterörat och till huden runt örat som då blir röd, varm eller svullen och man kan få feber. Man drabbas lättare av en infektion om man har en hudsjukdom som till exempel psoriasis eller eksem.