Hur är det att vara dövblind?

Konsekvenserna av dövblindhet beror i hög grad på när i livet dövblindheten uppstått, graden av hörsel- och synnedsättning och vilken av funktionerna som drabbades först.

Allt som för oss seende och hörande är självklart i vardagen, d v s kommunikations- och rörelsefrihet, upplevs ofta av den dövblinda personer som mycket ansträngande och energikrävande. Många dövblinda:

kan inte tillgägna sig radio och TV.

ser inte löpsedlar.

hör inte meddelanden på t ex bussen eller järnvägsstationen

hör inte vad andra människor runt omkring en pratar om

uppfattar inte vad som händer en bit bort

ser inte vem det är som står framför en

ser inte kroppsspråk och ansiktsuttryck

Man är då beroende av bl a ett direkt tilltal och har man hörsel/synrester så måste man anstränga sig mycket för att förstå vad det är som sägs. En omfattande brist på sinnesintryck och stimulans kan leda till social isolering.

Hur är det att vara dövblindfödd?

En del föds utan eller med begränsning av fjärrsinnena hörsel och syn. Oftast fungerar de dock motoriskt väl och använder sitt taktila sinne samt lukt och smak. Kroppen, fötterna, händerna, huvudet används till utforskning och social kontakt. Att vara dövblindfödd innebär följande:

att man lär sig med hjälp av sina närsinnen, d v s beröring, lukt, smak

att inlärningen inte sker naturligt, spontant utan man är beroende av omgivningen

att man huvudsakligen kan kommunicera med en person i taget

att man är beroende av någon som tolkar omgivningen

Inte sällan hamnar dövblindfödda på boenden för utvecklingsstörda med olika kombinationer av funktionshinder. Där blir man ”en i mängden”, och deras behov som dövblinda beaktas inte.

                                                                     En bok som kan  vara bra att läsa om dövblinda

dövblind

Att vara dövblind behöver inte betyda att man är helt döv och helt blind. Om man ska vara  dövblind bör man ha  en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada. Vissa personer är helt döva och blinda, andra har både syn- och hörselrester.Tillsammans gör de båda funktionshindren det totala handikappet svårare.
Dövblindhet leder till svårigheter att kommunicera med andra, få tillgång till information, kunna orientera sig självständigt i omgivningen och påverkar livets alla områden vilket också får konsekvenser av psykologisk och social karaktär.
För vissa personer med dövblindhet tillkommer även andra funktionshinder.
Personer med dövblindhet delas ofta in i två undergrupper, dövblindfödda och dövblindblivna.
Till gruppen dövblindfödda räknas de som har en medfödd syn- och hörselnedsättning och de som mist både syn och hörsel i förspråklig ålder. Personer som är dövblindfödda har ofta ytterligare funktionshinder.
Till gruppen dövblindblivna personer hör de som senare i livet fått en nedsättning av syn och/eller hörsel.
Gruppen dövblindblivna delas ofta in i fyra undergrupper: personer som är primärt döva eller hörselskadade, som fått en synnedsättning senare i livet och som har tecken som första språk,personer som är primärt hörselskadade och som fått synnedsättning senare i livet och som har talspråk som första språk, personer som är primärt blinda eller synskadade, som har fått en hörselnedsättning senare i livet och som har talspråk som första språk, personer som varit normalt hörande och seende, som fått både en syn- och hörselnedsättning senare i livet och som har talspråk som första språk. Idag vet man att det finns många orsaker till dövblindhet. De flesta anses ha genetiska orsaker och övriga beror på infektioner, olyckor och andra ännu okända anledningar. Det beräknas finnas ett 50-tal syndrom som leder till dövblindhet.  Dövblindhet påverkar personens hela livssituation. Även anhöriga behöver få råd och stöd när någon i familjen drabbas av dövblindhet.

Dövblinda kommunicera med vandra med hjälpa av teckenspråk. 

Peltor SportTac - Elektroniska hörselskydd

Peltor SportTac reagerar blixtsnabbt och skyddar på så sätt användarens hörsel mot höga impulsljud. Systemet reagerar så mjukt att du i de flesta fall aldrig kommer att höra avstängningen av ljudet när skyddet aktiveras. Peltor SportTac är ett nytt hörselskydd med aktiv volymreglering, för jägare och skyttar. Hörselskyddet stänger ute skadligt buller utan att du märker det men även förstärker ljud, så att du faktiskt hör bättre än vad du hade gjort utan hörselskydd. Du kan ansluta jaktradio till hörselskyddet, så att du kan kommunicera fritt hela tiden.

Nedsatt hörsel

Har du nedsatt hörsel så är det första steget att besluta sig för att prova hörapparater för att det kommer förbättra din livskvalite. Ju tidigare du erkänner för dig själv att du har hörselnedsättning ,vilket leder till att då kan återfår din hörsel och förbättra din livskvalitet som är viktig för dig.
Är det så att du har valt att prova hörapparater så du kommer inte kunna köpa hörapparet på apoteket utan du måste komma först till audionommottagning där du får ta en hörseltest och avtryck av ditt öra. Nästa gång du besöker audionomen så kommer du få nya hörapparater. Audionomen kommer justerera dina hörapparter i flera steg och anpassa hörapparater efter din hörselnedsättning och dina hörselbehov. Du kommer bli nöjd med det.
Du som ska använda hörapparater krävs att du använder dina hörapparater. De första dagerna kan vara jobbig att använda, men här gäller att man börjar använda hörapparaterna lite varje dag. Du måste bli vän med dem. Och det bästa sättet att vänja dig vid den nya hörselupplevelse är att du tala med andra människor eller titta på tv och att du själv prata högt för att höra din egen röst hur det låter. Glöm inte att du kan inte vänja dig vid hörapparater under en dag utan det kommer ta tid. Du ska int ege upp så lätt, ta ett steg i taget. Viktig är att du använder lite varje dag.

Hörapparater kommer att  underlätta kommunikationen för dig

Teckenspråk

Teckenspråk har säkert funnits så länge det har funnit människor. Människors behov av att kommunicera, dela med sig av sina tankar, känslor och behov och inte minst att kunna påverka andra människor är en viktig drivkraft för att utveckla språk och om man inte har kunnat kommunicera med talspråk har människor i stället utvecklat ett språk för synen. Det är alltså inte så att någon person har hittat på teckenspråk utan teckenspråk har utvecklats bland döva på samma sätt som talade språk bland hörande. Inte heller har döva i alla länder utvecklat likadana teckenspråk. Det finns olika teckenspråk i olika länder. Till exempel finns det ett brittiskt och ett amerikanskt teckenspråk och de som bara kan det amerikanska teckenspråket förstår inte dem som använder det engelska och tvärtom.

Teckenspråk används av personer med dövhet eller hörselskada vid direkt kommunikation.  Det svenska teckenspråket erkändes som dövas första språk av riksdagen 1981. Det är att  alla barn med hörselskada tidigt ska utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Genom att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och teckenspråk ökar chansen för delaktighet i vardagens alla situationer.

Här kommer några tecken:

Utstående öron

Vad är orsaken till utstående öron?
Utstående öron beror på abnormitet i broskskelettets utveckling. Det är fler faktorer i öronbroskets utveckling som har betydelse för broskskelettets utveckling. Oftast är det antingen pga. överutveckling av den innersta öronskål, det som man kallar för concha, eller en underutveckling av vecken i den yttersta del av örat, helix. Ibland är det en kombination av bägge. Utöver detta finns det fler varianter.

Utstående öron är mest ett kosmetiskt problem men kan ändå bli en orsak till att barn blir retade av sina kompisar.
Det är därför ofta mobbningen som gör att barnets föräldrar kan söka läkare för de utstående öronen.
Alla barn ser olika ut och öronen sitter kanske olika högt också, har olika form, eller så kan det ena eller båda vara utstående.
Om ditt barn har utstående öron, men inte lider av det, behöver du inte tänka på det innan barnet säger något. Om kamraterna retas och det är svårt att tala dem till rätta kan det vara aktuellt att prata med läkare om huruvida man kan göra något åt det. Mycket hänger därför på hur ni som föräldrar bedömer det individuella fallet.

Hur går en operation till?
Om man bestämmer sig för en operation av utstående öron kan den genomföras under lokalbedövning eller narkos. Läkaren ger  råd om vilken behandling som är bäst lämpad för ditt barn. Vid operationen tas lite av ytterörats brosk bort, så att örat kommer närmare skallbenet.

Väljer man att låta barnet genomföra en operation kan det vara bra att göra den ganska tidigt. De flesta barn behandlas innan de börjar skolan, men det går även att operera längre fram.

Öronplastik
Öronplastik utförs för att korrigera huvudsakligen utstående öron men även andra missbildningar eller estetiska problem. Allra vanligast är det dock att utföra en operation för att avhjälpa allt för utstående öron. Öronen är normalt inte någon av de punkterna som drar till sig speciellt mycket uppmärksamhet men när öronen står ut ovanligt mycket kan detta göra att öronen får onödigt mycket uppmärksamhet, vilket kan vara jobbigt.

Genom en öronplastik kan man dra in utstående öron eller göra ovanligt stora öron mindre och på så vis göra dem till en symmetrisk del av helheten istället för en del som sticker ut och drar uppmärksamheten till sig. Det går även att operera andra missbildningar etc och skapa öron som ser bra ut och på så vis stärka personens självförtroende. En annan del av öronoperationer är att reparera skador på öronen som uppstått genom exempelvis olyckor.

Hörselgångseksem

Hörselgångseksem är en inflammation. Om man har hörselgångseksem, vilket är en inflammation i huden i hörselgången, fungerar inte rengöringen av örat som den ska. Det kan leda till att hörselgången blir irriterad och kliar. Blir inflammationen värre kan hörselgången bli svullen, det kan göra ont och det kan börja rinna illaluktande kletig vätska ur örat. Ibland kan gamla hudceller inne i örat bilda en grynig massa där det kan börja växa svamp eller bakterier. Om hörselgången helt eller delvis täpps igen av eksem, svullnad, vätska eller hudceller kan hörseln tillfälligt försämras, eftersom ljud utifrån då får svårt att nå fram till trumhinnan.

Allt som nöter eller irriterar hörselgången, som hörapparater, öronproppar eller att man petar i hörselgången med till exempel bomullspinnar, kan bidra till att man får hörselgångseksem. Att man badar eller rengör hörselgången för mycket kan också göra att man får eksem. Hörselgångseksem smittar inte men bakterier kan spridas själva hörselgångseksemet smittar inte. Men i den gryniga massa som ibland bildas i hörselgången kan det börja växa olika typer av bakterier. Dessa kan spridas om man till exempel använder samma bomullspinne först i det sjuka örat och sedan i det friska.


Symtom
Om man har en lindrig form av hörselgångseksem är det vanligt att hörselgången blir fnasig och att det kliar i örat.

Blir inflammationen värre kan det göra ont, hörselgången kan svullna, det kan rinna illaluktande vätska ur örat och hörseln kan tillfälligt försämras.

Får man en infektion i hörselgången kan man få mycket ont och feber.


Behandling
Om man har ett lindrigt hörselgångseksem ska man låta bli att klia eftersom det kan irritera örat. Man kan också prova att hålla örat torrt och se om det går över. Man ska alltid låta bli att peta sig i hörselgången med till exempel bomullspinnar, det är extra viktigt när man har hörselgångseksem.

Ibland kan en läkare behöva göra rent hörselgången för att eksemet ska läka. Man kan också behöva använda örondroppar eller öronsalva.
Besvären går oftast över inom en vecka.

När ska man söka vård?
Om man misstänker att man har hörselgångseksem och besvären inte går över på några dagar eller kommer tillbaka ofta kan man kontakta en vårdcentral.


Orsaker till eksem i hörselgången
Hörselgångseksem kan ha flera olika orsaker:

Om hörselgången är trång eller krokig kan vaxet få svårt att rinna ut.
Hörapparater och öronproppar kan försämra vaxets naturliga flöde.
Om man petar öronen med bomullspinnar eller liknande kan det irritera örat så att det svullnar och hindrar vaxet från att röra sig utåt. Att peta sig i öronen kan även leda till att öppningen till de vaxproducerande talgkörtlarna täpps till.
Får man ofta in vatten eller schampo i öronen kan hörselgången bli irriterad eller svullen. Det kan dels störa produktionen av vax, dels göra det svårare för vaxet att komma ut ur örat. Därför ökar risken att få eksem i hörselgången om man simmar eller dyker.
Om man har en hudsjukdom i öronen, till exempel psoriasis kan örats självrengöring vara försämrad.
En infektion i de yttre, synliga, delarna av ytterörat kan sprida sig in i hörselgången. Till exempel kan bakterier från ett eksem på örsnibben sprida sig in i örats hörselgång.
Kvinnor får hörselgångseksem lite oftare än män. Det kan bero på att de har trängre hörselgångar.
Fukt och värme ökar risken för besvär
De lindrigare formerna av hörselgångseksem är mycket vanliga, speciellt bland simmare. Det är också lättare att få besvär i ett varmt och fuktigt klimat. Därför är det vanligare att man får problem under sommaren.


Hur kan man förebygga?
Man bör låta bli att peta sig i öronen eftersom det kan störa den naturliga rengöringen av örat. Det kan också öka risken för att bakterier kommer in i örat. Det är extra viktigt att inte peta sig i örat om man har haft problem med öronen tidigare eller har en hudsjukdom som till exempel psoriasis eller eksem.

Man kan använda fetvadd i öronen eller ha badmössa när man duschar eller badar för att skydda hörselgången från vatten och schampo.
Det är bättre att använda kåpor i stället för öronproppar om man måste använda hörselskydd. De täpper inte till själva hörselgångsmynningen på samma sätt.
Använder man hörapparat kan man behöva regelbunden hjälp med att rengöra hörselgången. Om man ofta får besvär kan det vara bättre att använda en så kallad benledningsapparat i stället för en ”i-örat-apparat”.
Om man har nickelallergi bör man undvika örhängen med nickel. Får man ett eksem på den yttre, synliga, delen av ytterörat kan bakterier få fäste där och starta en infektion som sedan sprider sig in i hörselgången.
Om besvären förvärras
Om bakterier eller svamp får fäste inne i hörselgången kan man utöver inflammationen också få en infektion i hörselgången. Infektionen kan även sprida sig till den yttre, synliga, delen av ytterörat och till huden runt örat som då blir röd, varm eller svullen och man kan få feber. Man drabbas lättare av en infektion om man har en hudsjukdom som till exempel psoriasis eller eksem.

Nya råd: Ej penicillin vid öroninflammation

Enligt Läkemedelsverket som publicerade nya rekommendationer för sjukdomen skriver att barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation ska inte behandlas med penicillin.
Om barnet är under ett år eller över tolv år och har öroninflammation bör penicillin dock användas. Detsamma gäller fall av dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år samt alla öroninflammationer där trumhinnan brustit.
Enligt Läkemedelsverket är öroninflammation hos barn mycket vanligt – omkring 200 000 fall per år i Sverige.

Livsstilen påverkar åldrandet

Det friska åldrandet är beroende av arv, miljö och livsstil. Redan som ung påverkar man sin hälsa som äldre. Rökning, dåliga matvanor, stress, stillasittande, droger och för mycket alkohol är negativa livsstilsfaktorer för oss alla. Men det är aldrig för sent att ändra livsstil och bryta mönstret. Man kan själv förbättra sin situation och sin hälsa till ett sunt levene även om man är äldre. Man kan sluta röka, börja motionera, försöka gå ned i vikt och stressa mindre.

Livskvaliteten är starkt beroende av hur man upplever och hanterar sin livssituation så att den blir begriplig, hanterbar och meningsfull.

Det är viktigt att kunna vara aktiv, ha hobbies och engagemang och goda relationer till sina medmänniskor. Det är också viktigt att få känna sig nyttig och tillfreds och att ha en grundkänsla av glädje och förnöjsamhet i vardagen. Då skapas ett sammanhang och samhörighet som kan tillfredställa behovet av gemenskap.

Här kommer en bok som kan hjälpa dig att få en hållbar livsstil.

beskrivning: 

Lev enklare är både en tankebok och en konkret handbok för dig som vill skala bort allt onödigt och fokusera på det du verkligen tycker är viktigt. det handlar om att hitta ett nytt förhållningssätt till livet, tiden och tingen. Texten varvas med frågor att fundera över, inspiration och förslag till förändring.

Giséla Linde är frilansjournalist med inriktning på livsstil, hälsa och personlig utveckling och skriver i tidningar som PS!, Hälsa och Föräldrar & barn.

Varför är hörseln viktig för barn?

Barnets hörsel hjälper barnet att utveckla tankeförmåga, ett känslomässigt välbefinnande samt att stimulera den språkliga utvecklingen. Ungefär ett till två barn på tusen utvecklar allvarlig hörselskada under det första levnadsåret. Problem med barns hörsel går ofta att avhjälpa om de bara upptäcks i tid.
Redan på BB erbjuds du idag en hörselundersökning av ditt nyfödda barn, ett så kallat OAE (Oto Akustisk Emission. Genom en liten propp i örat skickas ett klickljud in i örat och svarsimpulserna registreras. Även BVC följer upp och kontrollerar eventuella hörselnedsättningar redan i tidigt skede. Vid sexmånaderskontrollen brukar BVC sköterskan ställa en del frågor kring barnets joller och om hur barnet svarar när föräldrarna pratar med det. Dessa frågor är till för att ta redan om det föreligger någon risk för hörselnedsättning hos barnet. Vid 18 månaderskontrollen görs ytterligare bedömning av språkutvecklingen, som är nära knutet till barnets hörsel.
　
Barns hörsel

Barn hör normalt redan från första stund och tar in mängder av information genom att lyssna. Fullt utvecklad är hörseln redan mot slutet av den första månaden. Det tar däremot betydligt längre tid för barnet att få full förståelse och tolkningsförmåga av alla de hörselintryck som når barnet.
I början lyssnar barnet extra noga på ljud och röster som är välbekanta för barnet. Föräldrarnas röst har normalt en lugnande verkan på barnet. Det nyfödda barnet kan även rycka till vid oväntade och höga ljud.　
Hur hör man?Genom ytterörat och sen genom hörselgången fram till trumhinnan, leds ljudvågor som får trumhinnan att börja vibrera. Dessa vibrationer överförs via hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) fram till snäckan längre in i innerörat. Snäckan är försedd med hårceller som reagerar på ljudvågorna. Dessa hårceller skapar en signal i hörselnerven som till sist når hjärnans hörselcentrum. Vi uppfattar då ett ljud.

　
Barns hörselutveckling

I början reagerar barn främst på välbekanta ljud samt rycker till vid plötsliga och höga ljud. Först vid ungefär tre månaders ålder har tinningloben, som är involverad i hörsel, lukt och språk, blivit mer mottaglig för yttre ljud. Nu kan barnet mer aktivt börja prata med dig genom joller eller andra ljud. Ofta tittar barnet också på dig när det hör din röst. Barn i denna ålder är ofta överstimulerade, vilket gör att barn inte kan hålla koncentrationen upp speciellt längre för att lyssna när du pratar. Blir därför inte orolig för barnets hörsel om barnet vänder bort blicken eller tappar intresset efter en stund.
Vid fem månaders ålder kan barn oftast lokalisera ljudkällor och avgöra var ljud kommer ifrån. Du märker säkert hur barnet tittar eller vänder sig mot ljudkällan. Ofta kan barn i denna ålder även känna igen och reagera på sitt eget namn　

Hörselnedsättning hos barnet

Hörselnedsättning är normalt som följer det naturliga åldrande. Ibland kan dock sjukdomar, skador eller ärftliga förändringar göra att även barn och vuxna drabbas av hörselnedsättningar i förtid.
Misstänker du att ditt barn inte hör som det ska så kan BVC utföra ett så kallat BOEL-test (blicken orienterar efter ljudet). Detta är ett första steg men inte ett helt tillförlitligt test. Du bör därför vid misstanke om hörselnedsättning få en remiss till hörselvård och utföra ett riktigt hörseltest. Om det konstateras att barnet har en hörselskada eller dövhet, så får man via hörselvården den hjälp som krävs för att utreda barnets behov. Detta kan exempelvis vara hörapparater, teckenspråk eller annat.
De flesta barn som föds hör precis som de ska. Högre risk för hörselnedsättning finns hos barn som är för tidigt födda, barn som fick syrebrist eller barn som drabbades av en svår infektion vid födseln. Hörselproblem kan även vara ärftligt. Här följer några enkla hållpunkter som barnet bör klara vid olika åldrar.

Barn mellan fyra och sex månader bör reagera och vända sig mot ljudkällor. Var uppmärksam på barnets blick eller om det reagerar på andra sätt.
Barn mellan sex och tio månader lyssnar normalt till sitt namn. Barn reagerar även på bekanta ljud i hemmamiljö, såsom telefoner som ringer, alarmklockor eller röster från föräldrar och syskon.
Alla barn är olika, men misstänker du att barnet har någon hörselnedsättning eller är döv, så är det viktigt att det upptäcks så tidigt som möjligt. Prata med BVC eller kontakta landstinget där du bor. Barn i åldern tio till femton månader kan normalt peka ut saker som du ser i en pekbok. Om barnet inte reagerar på dina frågor så kan det bero på att barnet inte hör dig. Barn upp till tre månader bör hoppa till om du klappar händerna bakom barnets huvud.