TREDJE VECKA

Under den tredje vecka sker gastrulation, bildandet av embryosäcken. Gastrulation är den process då tre groddbladen skapas i embryot.  Det startar med den primitiva fåran som till en börja är mycket vag men redan vid den 15- 16: e dagen är den tydlig synligt. Huvudändan av fåran, kallas den primitiva noden som består av ett lätt upphöjt område som omger den primitiva gropen. I n tvärgående sektion genom den primitiva fåran ser man flaskformade celler och att ett nytt cellager utvecklas mellan epiblasten och hypoblasten. Epiblastens celler förflyttar sig i samma riktning som den primitiva fåran för att forma mesoderm och endoderm.   

Från primitivstrimman växer först embryonalt endoderm och ersätter hypoblastcellerna, varefter embryonalt mesoderm växer ner mot endodermet. Det som finns kvar av epiblasten bilda embryonalt ektoderm. Dessa tre blad består av den trilaminära groddskivan. Förutom primitivstrimman och de tre groddbladen finns på groddskivan två speciella membran: en primitiv svalgförbindelse (buccopharyngealmembranet) på kranialänden och en primitiv kloak på kaudaländen  vid primitivstrimmans bakkant. De bildas genom en inbuktning av ektoderm, vilket tränger bort mesoderm, så att de utgör en direktkoppling från ektoderm till endoderm.

Systemet med tre groddblad möjliggör en mer anvacerad 3d-utbredning än vad mer

primitiva organismer med bara två groddblad klara av. Organen som anläggs innehåller oftast element från alla tre blad även om en av dem dominerar. Grovt kan man säga att endoderm bildar det epitel som kommer att utgöra svalget, andningsvägarna samt mag- och tarmkanalen.

Mesoderm bildar mesenkym (stromaliknande embryonalceller, motsatsen till epitel) som blir bindväv och annan stödjevävnad, samt visst epitel som blir till hjärta, cirkulationssystem, gonader och njurar.Vid det här laget sker en kraftig proliferation av de olika bladen, som differentierar såatt det redan vid dag 16-17 finns en tydlig strukturell uppdelning av primitivstrimman i organanlag. Primitivstrimman fram till dag 19, men slutar sedan att växa och förpassas till att bli en knappt märkbar rest runt dag 29. Dag 17-18 har mesodermet utvecklats till fyra olika huvudsakliga strukturer mellan ektoderm och endoderm. Centralt börjar notochordan (ryggsträngen) utvecklas på grund av uttryck av sonic hedgehog protein (SHP). Notochordan ersätter primitivstrimman funktionellt: den håller embryots lodräta axel så att ryggraden hamnar rätt, och riktar också in neuralröret när det bildas. Notochordan är en embryonal struktur som försvinner längre fram i utvecklingen. Ev. kan spår ses i form av mellankotdiskarnas nucleus pulposus. En uppdelning av ektoderm sker till ytektoderm, som anlägger eipdermis, samt neuroektoderm. Neuroektoderm kommer att anlägga en mindre mängd ektomesenkym, som bland annat behövs för hjärtats utveckling, men framförallt anlägger det nervsystemet.

Processen börjar med att notochordan signalerar så att neuroektoderm dag 19 bildar

neuralplattan på kranialsidan om notochordan.



Innerörats embryologi

Ektoderm- hinnlabyrint, ytteröra och hörselgång

Entoderm- örontrumpet, mellanöra och cellsystem

Mesoderm-stödjevävnader

Hinnlabyrinten

3:e veckan ektodermal platta vid sidan av neuralröret. Invagineras mot djupet och bildar en blåsa – otocysten.

Fram till 8-9:e veckan differentieras blåsan till hinnlabyrintens olika delar. Sinnesepitel och celler som producerar vätska (endolymfa) som fyller hinnlabyrinten bildas.

  1 Telencephalon
      2 Mesencephalon
      3 Myelencephalon

4 Augenanlage
     5 Vierter Ventrikel
      6 Zervikaler Sinus
                      7 Mesonephrogener Strang
                              8 Knospe der oberen Extremität
                               9 Knospe der unteren Extremität



ANDRA VECKAN

Andra veckan

När embryot implanterats fortsätter utvecklingen. Trofoblastcellerna vid den embryonala polen bildar ett stort förbund utan mellanmembran syncytiotrofoblasten (SCT). Denna kommer sedan stå för den mesta metabola och hormonella aktiveteten medan kvarvarande cytotrofoblaster (CT), som ligger närmast embryot, mest delar sig och införlivar sig i syncytiet. Kring dag 7 bildar embryoblasterna en bilaminär groddskiva, genom att dela upp sig i epiblasten de pluripotenta celler som fortsätter utveckla embryot och hypoblasten, som ska bilda extraembryonalt endoderm i form av gulesäcken. Epiblasten växer över en spalt så att ett hålrum uppstår. De celler som växt över och befinner sig på den bortre väggen kallas amnioblasten, och hålrummet som bildats är den ursprungliga amnionkaviteten, som senare ska bli fosterhålan. Amnion, den inre fosterhinnan, utvecklas härifrån.

Dag 9 sjunkit så djupt ner i endometriet, så att det inte syns från uterus lumen med mer än ett litet fibröst ärr. I SCT-lagret bildas hålrum (trofoblastiska lakuner) som fram emot dag 12 fylls med blod, då syncytioblasten bryter upp väggarna på endometriets blodkärl. Gulesäcken är en struktur som tjänar som näringsreserv och senare blodbildande organ. Den utvecklas genom att hypoblasterna runt dag 9 delar sig och bildar Heusers membran som sträcker sig runt blastocoelet. Runt dag 14 når gulesäcken sin slutgiltiga form. Under dag 10-11 börjar extraembryonalt mesoderm, bildat från epiblasten, växa in på utsidan av Heusers membran och insidan av CT-lagret. Mellan dem bildas dag 12-13 ett hålrum, som alltså blir mesodermklätt. Hålrummet, som kallas korionkaviteten (korionhålan), blir allt större, och dominerar runt dag 14 embryot storleksmässigt. Under tillväxten omorganiseras SCT, så att den löper runtom hela korionblåsan. Groddskivan, tillsammans med amnionkaviteten och guleblåsan, sitter fästade till korion (den embryonala delen av placenta) genom häftsjälken, som är början till navelsträngen.

Första veckan

Första veckan

Moderns och faderns kromosomer bildar en zygot och efter ca 24 timmar sker den första klyvningen av zygoten och sker ungefär var 12:e timme. Runt dag 3 har en morula, med ca: 8 celler bildats. Den kännetecknas av att cellerna, som nu kallas blastomerer, fortfarande är totipotenta. Dag 4, när morulan har ca 16 celler, sker en kompaktion (utslätning), där cellerna delas upp i två lager. Miljön skiljer sig för inre och yttre celler, bl.a. då cadheriner möjliggör adhesion mellan cellerna. Detta påverkar cellernas utveckling så att första klyvning sker. Den yttre cellmassan – trofoblasten blir primitiva epitelceller, medan den inre cellmassan – embryoblasten  är de nu pluripotenta stamceller som samtliga cellens kropper bildas från. När antalet celler är 32-64 har cellerna polariserats, så att en blastocyst bildats. Na+- och K+-transportörer har orsakat ett inströmning av vatten, så att ett hålrum, blastocoelet (blastocystkaviteten), bildats.

Embryoblasten har nu trängts undan och hamnat på ena sidan. Det är denna embryonalpol som tränger ner i endometriet vid implantationen. Dag 5 faller ZP bort, så att blastocystens yta är kladdig, och kan adherera till den yta där den ska implanteras.

Embryot eller fostret är mer känsligt för teratogena ämnen under vissa perioder i utvecklingen. Påverkan under preimplantationsperioden orsakar mycket sällan morfologiska skador beroende på att ägget vanligen dör. Under organogenesen däremot är embryot mycket känsligt och kan orsakas mycket stora morfologiska förändringar. Den känsligaste perioden förekommer under ett ganska kort skede mellan groddbladsklyvning (gastrulering) och bildandet av de större organen. Så småningom fortsätter organogenesen under den senare delen av den embryologiska perioden minskar både teratogeniciteten och letaliteten. Under den följande fetala perioden genomgår fostret snabb tillväxt, klyvning och mognad av vävnader och organfunktioner och är mindre känsligt för morfologiska förändringar.

EMBRYOLOGI

Vad är embryologi?

Embryologi kommer från det grekiska ordet embryos som betyder ”något som växer”. Embryologi är läran om organismers tidiga utveckling, från det encelliga stadiet till självständigt livs början. Embryologi handlar om vilka steg som är nödvändiga för att utvecklingen av en levande organism kropp ska kunna ske.

En graviditet varar ungefär 9 månader, vilket delas in i tre stycken trimestrar om tre månader vardera.

Embryonalutvecklingen delas in i tre perioder.

Den första som kallas för pre-embryonalperioden som bruka vara vecka 1 och 2. Den första veckan är en klyvningsperiod då det befruktade ägget delar sig – utan nämnvärd storleksökning – och bildar en blastocyst med ungefär 100 celler, men fortfarande bara 0,1 mm i diameter. Blastocysten fortsätter under vecka 2 att dela sig och blir en 1 mm stor chorionblåsa. Under vecka 2 sker också implantationen, då ova växer in i

endometriet. Under pre-embryonalperioden är risken stor för spontanabort och framförallt på grund av kromosomfel. Mer än hälften av de befruktade äggen dör under den här perioden, ungefär jämt fördelat mellan första veckans befruktning/klyvning och andra veckans implantation.

Den andra perioden kallas embryonalperiod och varar vecka 3 till vecka 8 (dag 15 56). Under den här perioden växer embryot från 1 mm till 30 mm, och det bildas groddblad som anlägger organens struktur. Runt dag 50-60 liknar embryot ett foster i det att alla organ anlagts strukturellt, och en del, som hjärtat och cirkulationen, har också aktiverats. Lungorna är ännu inte aktiverade medan hjärnan är delvis funktionell. Perioden är mycket känslig för teratogener – skadliga ämnen, såsom alkohol, miljögifter och strålning.

Sista delen av embryonalutvecklingen är fetalperioden som varar från vecka 9 till

födseln. Under perioden förekommer sällan strukturella missbildningar, utan de som

förekommer är oftast endast funktionella; i hjärnan eller andra organ.

En alternativ uppdelning av embryonalutvecklingen är i 23 st.

Olika termometrar

Kroppstemperaturen skiljer sig mellan olika människor Olika faktorer påverkar kroppstemperaturen som tidpunkt på dagen (högre på kvällen), mätmetod, fysisk aktivitet, väder och ålder. Feber är ingen sjukdom men en alarmsignal. Feber är en skyddande reaktion från kroppen där immunsystemet skyddar mot infektioner. En normal och genomsnittlig temperaturnivå är mellan 36,1° - 37,5 ° och beror på mätningens placering. Om mätvärdet överstiger 38°C så kallar man det feber. Temperaturnivå på 40 grader och över kan vara farligt.

 

Örontermometer

Denna lättanvänd och ergonomiska termometer är utrustad med hjälpsystem för korrekt mätning av temperaturen. Denna produkt  är enkel att hantera och är pålitlig


 Napptermom

Napptermometer för mätning i munnen på barn. Inget glas eller kviscksilver. Noggrannhet +/- 0,1 °C. Ljudsignal när mätning är klar. Vattensäker. Automatisk avstängning. Batteri ingår.

Vanlig termometer

Liten och smidig och enkel febertermometer för extra snabb mätning i armhålan. Den är helt vattentät och har minne för den senaste mätningen. Levereras komplett med batteri och förvaringsbox

Stress & tinnitus

 

Vad leder stress till?

Alla människor har upplevt stress mer eller mindre. Men för mycket stres kan ledda till olika saker som t.ex. få ont i öronen, huvudet, hör ljud i öron, förhöjd blodtryck och mm.  Ibland när jag är för stressad så lider jag mer eller mindre av tinnitus. Tinnitus är ljud som hörs hela tiden men ingen annan hör bara du själv.  Idag är det jätte många människor som drabbas av tinnitus och tinnitus är ingen sjukdom utan ett symtom på ett ljud eller ljudkälla som inte kommer utifrån. Tinnitus beror det på många olika saker.

Några orsaker till Tinnitus

Man kan få tinnitus som inte kan ha med höga ljud att göra, jätte intressant är det.

Inflammationer i hörselorganen

För hög och låg blodtryck

Stress

Muskelspänning

Blodsjukdomar ex diabetes mm

Förändringar i käkleder eller i tänder och bettet

Medicin

Operationer

Obalans i hörselsystemet

Slag mot huvudet

Förkylning

Man kan få tinnitus utan vidare

I vissa fall kam man få tinnitus om man har nedsatt lever och njurfunktion

Skador på nacken och halsrygg leder till tinnitus

När man blir drabbad av det så innebär att man får en depression, oro och stress, koncentrationsproblem, sömnstörningar, tinnitus påverka även  minnet, en del människor får självmordstankar mm.

IID & ITD

Att ha två öron har man många olika fördelar jämfört med att bara ha ett öra.Vår ljudlokalisation är strakt beroende av att man använder två öron. Ljudlokalisation är beroende av att man jämför ljudet från båda öronen. För att kunna lokalisera ljud använder hörselsystemet ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna vid ljudlokalisering i det horisontella och vertikala planet är interaural tidsskillnad ITD och interaural styrkeskillnad IID.

ITD är de största binaural ledtrådar som är till att kunna lokalisera ljud och som bidrar till vår förmåga att upptäcka och diskriminera ljud i bullriga miljöer. ITD är den tid som tar från det att ett ljud når örat närmast ljudkällan till att det andra örat. En sådan tidsskillnad uppstår då ljudet har olika långt att ta sig fram till de båda öronen (Bernsteins artikel.) Hörselsystemet uppfattar den ITD på två olika sätt genom att uppfattar tidsskillnaden när den första ljudvågen når de både öronen och genom fasskillnaden som uppstår i den pågående ljudvågen (Bernstein). ITD används som en akustisk ledtråd vid lokalisering av lågfrekventa stimuli, man kan uppfatta då ljudet består av rena toner.

Interaural styrkeskillnad IID innebär att ljudet har olika styrke när det når öra och det beror på huvudet *skuggar* det öra som befinner sig på motsatt sida av huvudet från ljudkälla. När ljudet når det öra som befinner sig längst bort från ljudkälla så har ljudet längre ljudstyrka. Ytteröronen filtrerar också ljudet när de förstärker och dämpar styrkan för olika frekvenser av ljudet. Detta ledder till styrkeskillnade mellan två öron. Den IID är en viktig akustisk ledtråd vid ljudlokalisering av ljud.
Vid ljudlokalisering är ljudets amplitud, konkurrerande ljud, ljudkällans placering och avståndet till ljudkällan är de viktigaste.

dB (A) och dB(C) ljudnivå

När blir ljud skadlig för hörsel???

15 minuter i 100 dB (A) ljudnivå ger samma bullerdos som 8 timmar i 85 dB (A) ljudnivå.

 

Vad är dB (A) och dB (C)??

A-vägd ljudnivå efterliknar örats sätt att uppfatta svaga ljud.

C-vägd ljudnivå efterliknar örats sätt att uppfatta starka ljud.

A-vägd ljudnivå efterlikna risken att skadas av buller.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmäna råd om tillämpningen av

Föreskrifterna.

www.av.se/regler/afs/2005_16.pdf

Fritids- och offentliga miljöer

• Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1996:7 – Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer.

• http://www.sos.se/sosfs/1996_7/1996_7.htm

Några begrepp

TMTF( temporal modulation transfer funktion)Är vår förmåga att detektera amplitud modulation i en signal.
Amplitud modulation vad handlar det om?
det handlar om  talvariationen

Hörselnivå, Hearing Level, HL: Är ett mått på en ljudsignals styrka och innebär nivå i decibel över normal hörtröskel för det aktuella ljudet och den aktuella ljudet och den aktuella presentationsformen.

T ex en ren ton av en viss frekvens antingen via luftledning eller benledning

Hörnivå, Loudness Level, enhet :Phon Hörnivå är relaterad till örats känslighet. Hörnivå för ett ljud är den ljudtrycksnivå som en ren ton av frekvensen 1000Hz ska ha för att den ska låta lika starkt för normala öron som det aktuella ljudet.

Hörnivå har det så kallade isophonkurvor  dessa kurvor sammanbinder toner av olika frekvens som har samma hörnivå dvs toner som upplevs lika starka.

Temporal integration: Är en lyssnarens förmåga att uppleva olika egenskaper hos en ljudsignal, tex styrka eller tonhöjd, påverkas av signalens längd. Och det beror på signalanalysen som sker i de centrala hörselbanonorna är en tidskrävande procedur.

Psykoakustik Handlar om sambandet mellan ljuds akustika egenskaper och lyssnarens upplevelser av ljudet.

Psykoakustik Selektivitetskurva, Psychoacoustic tuning curve (PTC): Den beskriver hur en ton maskeras av en annan beroende på frekvensavståndet mellan tonerna.

Paus-Detektion, Gap-detection: Det är en mätmetod som beskriver eller som bestämmer räckvidden mellan framåtmaskering och bakåtmaskering. Att framåtmaskering sträcker sig maximalt ca 200ms och bakåtmaskering maximalt 20-25ms. Om den maskerade ljuden är kort blir maskeringens räckvidd i tiden kortare. Metoden går ut på att bestämma hur kort uppehåll i brusljudet som lyssnaren kan upptäcka. (döva med s k CI använder den här typen av mätning.

Audiogram

 Här är några audiogram som vi gick genom idag.





Detta audiogram kallas för Notch.






En audiogram både för normal och nedsatt hörsel. Den dropp eller hack vid 4 kHZ som visas, eller vid 6 kHz är ett symtom på buller HNS.





Detta kallas för flat losss audiogram.
Detta förknipps med buller skada och åldrande, är högfrekventa förlust vanlig.











Hängmatta, U-formad.







Rak audiogram.












Sluttande och brant fallande audiogram.













Normalområde     10- 20 dB HL

Lätt HNS              21- 39 dB HL

Måttlig HNS        40- 69 dB HL

Svår HNS            70- 94 dB HL

Mycket svår HNS  mer 94 dB HL
Döv